Ökar den totala penningmängden vid hög ränta?

När riksbankerna sänker räntan ökar utlåningen
Fler får det billigare att låna. Jag vet att när ett lån tas ökar penningmängden i.o.m. kreditmultiplikatorn och inflation uppstår.

Men vad händer vid högre ränta, säg 8%? Nu är det dyrt att låna och allt fler vill spara. Är det riksbanken som betalar ut nytryckta sedlar iform av ränta?

Placerar bankerna det insatta kapitalet från hushållen hos riksbanken, och riksbanken betalar ut ränta till bankerna?

Isåfall har vi alltid en ökande penningmängd?

Om räntan ökar brukar penningmängden minska eftersom fler blir intresserad av att amortera eller/och att det uppstår skuldavskrivningar.

Låg ränta = pengarna gör bättre nytta i någon investering
Hög ränta = Investeringen kan inte räknas hem bättre att betala av dyra lån och att inte låna

Riksbanken kan också minska penningmängden genom att höja vad som kallas kassakravet . Kassakravet är en procentsats av insättningar som affärsbankerna är skyldiga att hålla till hands vid varje given tidpunkt.

Anta att din lokala bank har 100 miljoner kronor. Om kassakravet är 10%, skall denna bank ha minst 10 miljoner kronor i kontanter till hands vid varje given tidpunkt. De återstående 90% (90 miljoner kronor) kan lånas ut.

Om Riksbanken höjer kassakrav på bankerna (från säg 10% till 20%), då kan bankerna inte låna ut lika mycket pengar, och detta minskar mängden kontanter som är i omlopp och minskar penningmängden

Penningmängden kan mätas på olika sätt:
Penningmängd M0 (monetära basen) = Sedlar & mynt
Penningmängd M1 = M0 + Avistainlåning (dagsinlån och transaktionskonton)
Penningmängd M2 = M1 + Inlåning med vissa villkor
Penningmängd M3 = M2 + Repor, andelar i penningmarknadsfonder, vissa korta värdepapper

Låg ränta=amortera mer

hög ränta är tecken på inflation, mer "pengar" trycks och används.

sen i ärlighetens namn, likvida medel är istort sätt elektroniska idag, det finns inte motsvarande mängd kontanter

Låg ränta ger ökad penningmängd, alltså inflation. Hög ränta motarbetar inflationen, med andra ord penningmängden sjunker.

En kommentar om hur nya "bankpengar", eller krediter skapas
* En person vill låna 1 miljon kronor för att köpa ett hus.

* Om banken tror att personen kan betala räntan på lånet och att det hus han bygger kommer vara värt minst lika mycket som den utlånade summan beviljar banken lånet.

* När banken beviljar lånen skapar banken 1 miljon ut tomma internet och stoppar in den på
personens konto i banken (som sedan används för att betala huset), och därigenom skapa krediten i form av en skuld som personen måste betala ränta på.

* En miljon kronor har alltså skapats i samma stund som lånet skrevs på. Men för att det ska vara möjligt krävs alltid en motpart, någon som är villig att ta på sig en skuld.

* Det är alltså så här som nya ”pengar” skapas, och om skulden betalas tillbaka försvinner ”bankpengarna” från systemet.

Nej, banken kan inte skapa pengar ut tomma intet. Du har helt missförstått hur FRB ökar penningmängden.

Tack för svaren.

Jag är med dig Reed, men om betalningen på miljonen ställs in dvs fodran blir dålig och banken tvingas konfiskera huset och sälja vidare... vänta...

Ett försök 1: Försäljningen som uppstod, den tidigare ägaren, tog ju med sig krediten ut i systemet. "Pengarna" är fortfarande kvar och pengamängden är intakt.

Hur förminskas pengamängden i våran ekonomi om nu krediterna fortsätter att etablera sig i systemet? Är det bara vid amortering som riksbankens krediter minskar? Och ökar pengamängden även vid återbetalning, eftwrsom räntan som kund betalar erhåller banken?

Vid hög ränta amorterar människor och företag, snarare än att låta lånen ligga på samma nivå och investera pengarna på annat ställe. När krediterna amorteras när minskar penningmängden.

Vid återbetalning minskar penningmängden pga amorteringen. Räntan påverkar inte penningmängden (annat än indirekt eftersom det ger mer eget kapital till banken som kan lånas ut med multiplikator, men då gäller det att det finns efterfrågan på lån också).

Jag förstår, men om nu krediten betalas tillbaka inklusive räntan då måste räntan tas i från någon annan i systemet. På så sett måste det ständigt bildas nya krediter för att fungera, stämmer det?

Så i princip kan inte alla betala tillbaka sina lån samtidigt. Det finns inte tillräckligt med pengar.

Hypotetiskt: inga lån tas på 8år. Samtliga betalar av sina lån. Vad sker?

Om samtliga lån betalas tillbaka eller skrivs av så upphör valutan att existera och blir därför värdelös. Eller så gör man valutan värdelös först och uppnår samma effekt.

Generellt så verkar du försöka driva systemet baklänges.

Räntan höjs när man vill minska mängden nya krediter. RB höjer inte räntan för att de tycker det verkar roligt. De gör det som en reaktion på något annat.

Min åsikt är att kreditmängden behöver öka i takt med räntan av samtliga fodringar i systemet. Annars kollapsar systemet.

Är vi på väg mot kollaps?

Det stämmer om du definerar valuta = bankkrediter

Det som slutar existera är bankutgivna krediter, den montära basen finns fortfarande kvar dvs. kronor på riksbanken och kronor i naturen ( sedlar och mynt).

Detta borde leda till prisdeflation då mängden pengar ( krediter) minskar /försvinner.
Samma sak borde ske vid omfattade kreditförluster.