Släktforskning

Någon mer som är släkt med kungligheter?

Har på min norska sida ättlingar som är släkt med Robert The Bruce av Skottland och engelska kungar Edward flyktingen (the exile) tex.

Tycker du att det är värt pengarna för fullversionen av MyHeritage? Hur många år har du pyntat det? Vad har det givit dig?

Står lite på gränsen att göra samma sak, så det vore intressant att få en utförlig recention.

När det gäller att systematisera släktforskningen sitter jag i samma sits; har enda sedan jag började använt mig av en online-tjänst för att bygga mitt träd. Men jag känner att jag nu, när min forskning trots allt brutit ny mark, borde köpa ett riktigt program för att verkligen kunna ha kontroll över den. 450 spänn tror jag det kostade, ja, så det får väl bli en julklappsönskning för min del


Inga kungligheter här. "Det är bara pigor och drängar" som en förfader ska ha sagt. Han hade, vad jag hittills kunnat se, rätt (bortsett från en nyupptäckt prästgren på Skaraslätten).

Får man fråga om du får någon "känsla" för denna gren? Alltså, hur känns den? Blir den extra speciell, eller blir man snabbt "mätt"?

En väldigt liten detalj, men som jag tycker är viktigt för utseendet på trädet.
Hur skriver ni datum?
1963-04-11, 11 april 1963, 11 apr 1963?
Hur mycket detaljer har ni med i födelseort,
Typ, Lillaträsk, Träskmark kommun, Hälsinglands län, Sverige

Jo man får ju en annan känsla för den grenen mer att ta in och mer att läsa om, sjukt intressant. Upptäckte den grenen sist med eftersom jag gick på alla svenska grenar först vilket bara var drängar och soldater

Jag har hela tiden skrivit datum på det första sättet du föreslår: "1963-04-11", eftersom det kändes mest naturligt. Det visade sig tyvärr vara ett stort misstag, för när jag exporterade GEDCOM-filen blev alla datumangivelser skrivna på samma sätt och inte enligt standarden (tror det är det tredje alternativet som är korrekt: "11 APR 1963"). Så om jag vill exportera trädet, för att kunna importera det i något nytt program måste jag gå in och manuellt ändra alla datum till det korrekta formatet, ett inte allt för kul projekt.

Rekommenderar därmed alla att se till att man följer GEDCOM-standarden, eller att det program man använder automatiskt löser detta vid en exportering.

Häftigt! Ingen i familjen visste alltså om detta innan? Måste varit ett kul fynd! Blev själv väldigt glad över prästlinjen då man helt plötsligen kan läsa herdaminnen med levnadsbeskrivningar i. Att hitta kungliga linjer (som du eller exempelvis Stefan Holm nu senast i "Vem tror du att du är?") vore riktigt kul, då det ju finns hyllmeter skrivna om kungligheter och deras familjer. Hur långt tillbaka sträcker sig den grenen som längst?


Någon som hittat några skandaler i sin forskning? Har själv ett förhållandevis skandalfritt träd, men frugan hade någon som suttit inne på vatten och bröd för en begången stöld.

Det är helt rätt som Oddman skriver, men det beror även på vilket släktforskningsprogram som du använder. I mitt program måste jag följa GEDCOM-standarden och även tänka på att använda engelsk stavning vid månader som maj och oktober (t.ex. "12 OCT 1899" ). Namnen översätts sedan till svenska när data presenteras i programmet, men lagras med engelsk stavning i databasen.

När det gäller ortsnamn så brukar de flesta svenska släktforskare använda sig av namnet följt av länsbokstav inom parentes (t.ex. "Uppåkra (M)").
För de nya länen Skåne och Västra Götaland använder man fortfarande länsbeteckningarna för de gamla länen (L: Kristianstads län, M: Malmöhus län etc).

Ibland har jag även använt mer detaljerade namnuppgifter som t.ex. "Ledja, Rödeby fs (K)" (dvs byn Ledja i Rödeby församling, Blekinge län).

Du kan nog använda dig av vilket system som helst när det gäller ortsnamn. Använd bara ett system så att du själv (och kanske även andra släktforskare) förstår vad du menar efter en tid, och så att du även kan hitta tillbaka till de källor som du har använt för informationen.

Jag är tveksam till länsbeteckningar och länsbokstäver, eftersom de är så pass nya, och dessutom ändras då och då. Landskap är bättre.

Jag har funderat mycket på detta och håller faktiskt inte med dig. Särskilt som jag bor i Skåne (där jag dessutom har större delen av min forskning) som dessutom har skiftat landstillhörighet. Då kan man lika gärna använda någorlunda moderna beteckningar.

Mitt syfte med att ange länsbeteckning är att kvalificera en ort så att jag kan hitta den på en modern karta, inte att vara historiskt korrekt. Dessutom att särskilja orten från en närliggande ort med samma namn.

T.ex här i Skåne finns det flera orter med samma namn Då har jag större nytta av att ange om orten ligger i gamla Kristianstads län eller i gamla Malmöhus län.

Ännu ett skäl är att jag använder Arkiv Digital som min huvudsakliga källa för kyrkoböcker. Deras dokument är sorterade efter länstillhörighet.

Ja, en hel del bra poänger här! Har inte använt länsbokstäver själv men nu när du säger det hade det nog gjort det lättare för mig eftersom jag främst använder mig av just den tjänst du nämner.

Började med ett veckoabbonemang på SVAR och gjorde grundforskningen i husförhörslängderna. Sen laddade jag ner programmet Family Tree Builder från MyHeritage och matade in trädet manuellt och offline.

Sen runt 2010 skickade jag upp min GEDCOM-fil till MyHeritage. Jag körde gratis några år först. Sen upptäckte MyHeritage att någon hade mig med i sitt träd och då ökade antalet namn så jag tog ett grundabbonemang. Kom ner till 1760 på min fars sida men där var det stopp. För 2 år sen betalade jag fullt.

Man blir så småningom beroende av denna hobby så jag började forska åt andra och på kända personer och då hade man användning för de där extra sökfunktionerna i MyHeritage.

Bland annat råkade jag hitta en ingift släkting som härstammade från skogsfinnarna och började gräva ner mig i det. Där kan man komma ner till 1590 och dit räcker inte kyrkböckerna utan man får lita på andra källor. En fördel är att det är väldigt många som forskar i ämnet och en nackdel är att det därför blir rätt jobbigt med t.ex funktionen Smart Matches som hittar träffar i andras träd och som man helst ska hjälpas åt att kontrollera.

Rådet är väl att man kan ta det steg för steg som man känner för.
Börja ta ett kort abbonemang på t.ex ArkivDigital och mata in de närmaste i Family Tree Builder. Man kan stanna där och skriva ut sitt släktträd. Det finns funktioner för det i Family Tree Builder.

Nästa steg är då att utnyttja MyHeritage gratis. Man får ha 250 namn gratis tror jag. Har man tur så har någon annan forskat i samma släkt och man får ny inspiration och kanske behöver ett basabbonemang för att få plats med fler namn, bilder och dokument. Jag fick träff på några kusinbarn och en femmänning som forskar i samma släkt.

Där kan man ju sluta om man inte hittar något specialintresse som t.ex valloner, skogsfinnar eller liknande.

Det finns en funktion i fullabbonemanget som söker i de digitaliserade kyrkböckerna från Arkiv Digital. Där hittar man ibland felaktigheter som gjorts av de som tolkat handskrifterna så jag har gjort en insats genom att påpeka felen för Arkiv Digital.