Advokatsamfundets Anne Ramberg debatterar

Ursprungligen postat av Anne Ramberg
I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter stadgas att folkets vilja ska utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan ska uttryckas i periodiska och verkliga val. Dessa ska genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt. Valen är bekräftelsen på att demokrati råder. När demokratin reduceras till att rösta har dock något centralt tappats bort.

Ursprungligen postat av Anne Ramberg
Bristande eller förvanskad kunskap hos väljarna kan få förödande konsekvenser. I Holland röstades nyligen ett handelsavtal mellan Ukraina och EU ned och i England röstade en oinformerad massa för att Storbritannien ska lämna EU. Resultaten i båda dessa val är sannolikt inte ett uttryck för medborgarnas välövervägda vilja.

Frågan är då om och hur den goda demokratiska staten kan återskapas. På något sätt måste ju medborgarnas åsikt komma till uttryck. Det påstås att demokratin i det gamla Aten, Venedig och Florens delvis utövades genom lottning. Dessa samhällen präglades av stor stabilitet. Likt det amerikanska jurysystemet togs ett antal representativa personer ut som fick lära sig sakfrågorna noga och därefter komma fram till ett väl övervägt beslut. Flera intressanta experiment med lottning har även gjorts bland annat i USA, Australien, Nederländerna och Irland. Om denna princip hade tillämpats vid brexitomröstningen hade utgången möjligen blivit en annan. För oss är tanken främmande. Men, i länder där man har jury borde det vara närmare till hands.

Hon inser det sannolikt inte själv, men hennes ordval säger enormt mycket om hennes situation och syn på andra människor. De som inte delar hennes åsikter tittar upp "ur sina hålor", tillhör "gatans parlament" och hör hemma "i rännstenen". Vi kan anta att även det omvända då gäller, där de som befinner sig lägre i samhället än hon själv aldrig bör höras. Hennes egna åsikter gör att hon hör hemma i en enorm lägenhet på Östermalm, vilket förstärks av att hennes ekonomiska situation i sig gör att hennes åsikter är mer värdefulla.

Även valet av uttrycket "bruna råttor" är intressant, eftersom just råttor förekom i den historiska nationalsocialismen och användes som en sorts analogi i den något "bruna" filmen "Den evige juden" från 1940. Visst, så kan Anne Ramberg förstås se på andra människor, men det är då kanske lite väl magstarkt att i samma inlägg tycka att "debatten behöver hyfsas". Vi förstår å andra sidan att det inte är "samtalstonen" som hon upprörs över, utan att åsikter som går emot hennes egna överhuvudtaget yttras. Jag tror att Anne Ramberg lever i en så behaglig bubbla att hon inte förväntade sig någonting annat än hyllningar och ryggdunkningar för sitt lilla inlägg, och när kritiken nu kommer ännu en gång ser hon den förstås som att rännstenen och de människor som hör hemma där har kommit lite väl nära hennes eget isolat.

Politik har åter kommit att bli en såpopera, där en uppenbart oinformerad pöbel som ersättning för underhållningen lägger sin röst på den kandidat som är mest vulgär och som ställer ut falska löften. Så var det nog med brexit.

Folkstyret är bara en av flera grundvalar i en demokrati.

Partiledarnas talekonst i Almedalen väckte många frågor om synen på demokrati och demokratiska värderingar. Det hade varit mer förtroendeingivande om talarna förhållit sig till den svenska värdegrunden, som den kommer till uttryck i regeringsformen, i stället för att osakligt och i populistisk anda svamla om ”svenska” värderingar.