Bostadsbubbla i Sverige?

Historien=tiden som varit fram till nu.

Hur skulle riksbanken betala för guldet?
Att betala med kontanter får vi väl säga är inaktuellt.
Det som återstår då är att riksbanken lånar av banksystemet. (Dvs som vid QE-operationer).
Lånar nu riksbanken av banksystemet så ökar excess reserves som du skriver. Men vad har det för konsekvenser då? Ja, annat än att bankerna blir pissed off.

Varför tror du att guldpriset skulle röra på sig? Lilla riksbankens köp lär inte påverka guldpriset i världen annat än ytterst marginellt.

Och vad skulle M3 ha med detta att göra?

Du verkar inte ha tänkt innan du skrev. Det hade varit rimligt att du visat på något fel i det du citerar då du ser ut att ha någon slags invändning mot det. Nu har du inte ens berört det.

Boräntorna består av flera komponenter:
* Riskfri ränta (Som vi för enkelhets skull kan säga är Riksbankens)
* Riskpåslag för defulatrate. Såväl bankens som låntagarna
* Bankens kostnader och vinst.

Den sista punkten rör inte på sig så mycket. Den första kan vi läsa i media när det ändras och även ha uppfattningar om i förväg.
Den i mitten är konjunkturberoende.

Just nu ligger 2-åriga bostadsobligationer på en ränta på ca -0.206%. Långivarna betalar således för att få låna ut till bostäder.

Men det citerade påståendet gäller Riksbanken, och jag ser inte att du skrivet en stavelse som visar att RB inte skulle ligga kvar på nuvarande nivå lång tid.

Återigen verkar du inte förstå vad du citerar. Utan invänder men skriver sedan om helt ovidkommande saker. Invänder du får du väl troliggöra att RB kommer att höja snart.

Tanken bakom stödköp är att dränera marknaden på instrument, varvid det blir lättare att introducera nya.
I vilken mån det stimulerar kan man väl diskutera. Men det borde vara okontroversiellt att det sänker räntorna på det som köps och underlättar därmed ny skuldsättning.

(Fö är det ett faktum att Centralbanker köper tillgångar. Så att innehavarna inte skulle sälja är bevisat fel).

??
Avdrag för underskott av kapital är ett avdrag, ingen skatt.
Nu lyckas du inte hålla isär skatter från avdrag.

Vet inte något land som kriminaliserat för höga inkomster. Skulle väl kanske kunna vara Sovjet, Albanien, Nordkorea och liknande iom att staten kan sägas ha styrt det mesta.

Men med kriminalisering av inkomster så får vi säga adjö till vårt näringsliv. Vi åker tillbaka till medeltiden.

Tror det får räcka så här. Resten av stolligheterna får någon annan ta sig an.

Hehe, är dock inte säker på att han förstår!

Villapriserna stod i stort sett still under större delen av Alliansenåren. Men det ledde inte till något ras.
Det borde det ha gjort enligt din tro.

Men vad skulle orsaka prisfallet?
* Att boendekostnaderna är för höga?
* Att folk bestämmer sig mangrant för att gå ned i boyta så att vi får massor med tomma bostäder och nyproduktionen haltas?
* Eller vad?

Ni måste på något sätt klargöra vilken underliggande drivkraft som leder till prisfallet.
Ni tenderar att starta med ett prisfall. Det är ungefär som en blind tro på att priserna skall falla.

-------------------------------------------------------------------------
Resonemanget om att priserna är för höga för att en arbetare skulle kunna spara ihop till de under en livstid är tämligen irrelevant. Och kan visas med följande:

Antag en arbetarfamilj i ett köpt hus. Och att grannhuset ägs av ett fastighetsbolag. Och att det senare hyrs ut till en arbetarfamilj med samma inkomster. Denna arbetarfamilj betalar nu boendekostnaderna till fastighetsbolaget i stället.
De båda familjerna betalar ungefär lika boendekostnad. Varför skulle det bli ett problem i ena fallet men inte det andra?

Ja fram till nu men från vilken tidpunkt frågade jag om vad han hade utgått ifrån, var det så svårt att förstå?

Alla är förlorare i planekonomi.


Visst. Min invändning är att man tror att enbart styrräntan kan hålla räntorna nere. Det kan den inte. Riksbanken kommer aldrig någonsin höja räntan, vi vet det. Många drar då slutsatsen att boräntorna inte kan gå upp, vilket är fel. Är du av annan uppfattning?


Visst, men stryper du tillgången till krediter så stryper du priserna. Folk kommer inte spara dubbelt så mycket pengar pga konkurrenssituationen. Den ger en marginell effekt jämfört med kredittillgångseffekter. Det är enkelt att se att bopriser har gått upp med tillgång till krediter, inte med ökade sparkapital som används för bostadsköp.


Avdrag på räntekostnader har inget med kapital att göra. Kapitalskatten är i princip noll pga ISK. Avdrag på räntekostnader ska kvittas mot ränteintäktsskatt. Den får man gärna ta bort.
Det säger sig självt också att idiotin kring att premiera belåning är destruktiv.



Nej bankerna påstår bara att de gör det. Jag känner dussintals människor i bokmarknaden där varken amortering eller tak för inkomst finns. Bankerna säger att de har det så att de vill behålla makten att tvinga kunder att köpa deras bullshit dyra helhetslösningar. Finns nämligen lagkrav på amortering och andra tak så har de inget kvar att förhandla (och lura dem) med kunderna med.

Grundfrågan är: Varför tycker vissa här att det är bra att M3 ökar utan att påverka styrräntan nämnvärt?


Hur förklarar du att boräntor inte går ner när styrräntan går ner? Bankerna menar att upplåningen kostar mer. Varför tror du det?


Om riksbanken börjar köpa bostadsobligationer så kommer priset gå upp på dem. Vissa kommer kanske sälja men många kommer behålla dessa obligationer för att de vet att riksbanken kommer köpa tills de tar slut. Då kommer de kunna vara med på bubblan som riksbanken skapar och försöka casha in innan obligationsbubblan kollapsar.


Dålig formulering av mig. Jag menar att det går pengar från fattiga till rika. Är det det man vill? Låt pengar gå till de som håller landet på fötter: de som arbetar. Är du emot att ta besparingarna från avskaffandet av ränteavdraget och med dem sänka skatten på arbete?


Lånetak baserat på inkomst, menas givetvis.

Jag håller inte med om att Riksbanken aldrig kommer höja räntan men givetvis finns det flera faktorer som påverkar bolåneräntorna, jag pekade t.ex. på konkurrensen som jag är övertygad om kommer öka framöver.


Jag tänker främst på konkurrensen mellan banker eller av nya bolåneaktörer som kommer in, inte på ett ökat sparande.


Här har du helt fel, ränteavdragen har helt och hållet med kapitalskatten att göra. Detta är en kapitalförlust och avdragsrätten är lika stor som kapitalskatten. Det är helt självklart då det blir helt snedvridet att beskatta kapitalinkomster men inte acceptera avdrag för kapitalförluster.

ISK är däremot ett speciellt skatteskal där man varken har avdragsrätt för kapitalförluster men heller ingen skatt på kapitalinkomster, dock en beskattning av hela värdet av innehaven. Det är alltså i linje med vad jag skrev, ingen avdragsrätt, ingen skatt på kapitalinkomster.



Först skriver du att det finns de som inte har amortering och sedan skriver du helt riktigt att det är lagkrav på amortering. Syftar du på personer som lånar mindre än 50% eller vilka banker menar du bryter mot lagen?

Påstår du också att det finns banker som inte alls beaktar inkomsten när de beviljar bolån, källa på det?

De som inte har flyttat nyligen har ju inga amorteringskrav på sig. Bankerna har dock före införandet av kravet påstått att de redan kräver amortering. Det är skitsnack. Före kravet fanns det få som amorterade överhuvudtaget eller i närheten av 2%. Jag känner dussintals personer med 8-siffriga lånebelopp som inte betalar av ett öre.

Just nu kan du med 75 000 kr bruttolön och 1 200 000 kr köpa en villa för 8 000 000 kr. Banken kommer påstå att du bara får låna runt 4 500 000 kr officiellt, men har du 15% cash så räcker det med att föra över lite tjänstepension och annat sparande till dem och vips så är 5-6ggr årsinkomsten inte sååå viktig längre. Det är denna sista förhandlingspost som banker slåss för. De vill inte ha lagar kring inkomstnivån eftersom de då inte kan tvinga över folks sparande till deras dyra skitlösningar.

Villapriserna stod inte i stort sett still under Alliansenåren, de var dock signifikant lägre då än de är nu. Nuvarande priser har förhoppningar om en framtida ökning inbakat i priset. Det är delvis därför folk inte är rädda för att lägga ett bud 500 000 kr över utgångspriset, de tror att prisökningen har kommit ifatt om ett par år.

På nuvarande nivåer kan inte priset ligga stilla, jag tror inte det i alla fall.

Eftersom i princip samtliga parametrar som trycker priset uppåt är maximerade för närvarande så räcker det med att någon/några av dem förändras. T ex kan ökningen av folkmängden avstanna (mindre köptryck), räntan kan stiga, konjunkturen kan vända, hyresmarknaden bli friare (ökat utbud), byggregler kan luckras upp (gör nybyggnationer billigare), börsen kan gå ner (folk blir fattigare) etc.

Kan du ge några exempel på faktorer som kan tillkomma för att trycka priset vidare uppåt?

Den troligaste utlösaren är dock som du skriver, att prisfallet startar med ett prisfall utan logisk utlösande faktor.

För att familjen som hyr inte riskerar att plötsligt ligga back med 1 miljon. För att familjen som hyr inte riskerar att fastna med kraftigt ökade räntor.

Du skrev tidigare "Nej bankerna påstår bara att de gör det." och då trodde jag du pratade nutid men du pratar alltså om gamla lån. För äldre lån har förstås äldre regler gällt men de flesta banker har sedan en bra tid tillbaks krävt amortering såvida inte lånemarginalen är låg och övriga förhållanden goda. För äldre lån så är lånemarginalen nu dessutom låg pga av att priserna har stigit kraftigt.

I övrigt om du vill diskutera enskilda fall behöver du redogöra för den kompletta bilden av låntagarens ekonomi annars blir det inte relevant att diskutera.

Bra??
Var ser du någon skriva det?
Det är dessutom helt ovidkommande då det skulle handla om blint tyckande.

Sedan undrar jag hur du tänker när du skriver att M3 skulle påverka Riksbankens räntestyrning. Hade du skrivit tvärtom hade jag förstått vad du menar.

Du behöver förklara. Försök skriva lite mer exakt vad du menar.

Jag beskrev tidigare de tre huvudkomponenterna.

Bankernas finansieringskostnad är dels ränta på emitterade obligationer. Dels ränta på bankkonton.
Den senare minskar inte när Riksbankens styrränta går under en bit över 0. (Notera att bankerna har kostnader för transaktionskonton. De brukar ta ut de genom lägre ränta. För att det ska fungera behöver Riksbanken hålla kanske 1% eller så).
Så idag blir det (bo)låntagarna som via sina räntor betalar transaktionskostnaderna på andras lönekonton.

Du förstår inte riktigt.
När en CB annonserar (vilket dom gör) obligationsköp. Så räknar folk ut vilket pris som man kan förvänta sig på sikt, och så justeras marknadspris därefter. Dvs det du talar om sker tämligen omgående. Den prisökning du talar om fick innehavarna när CB annonserade sina avsikter. Och de kan dessutom vara ganska små ifall detta var väntat. Då hade priserna redan justerats i förväg.

Och hårda data visar att CB inte har några bekymmer att köpa de värdepapper de annonserat.

Avdrag för underskott av kapital finns enbart för att inte dubbelbeskattning skall uppstå. Vi har skatt på inkomst av kapital. Har vi inget avdrag uppstår dubbelbeskattning.
Och det skulle gå emot de principer som skattelagstiftningen bygger på.

Det har alltså ingenting att göra med det du skriver om.
Tar du bort kapitalbeskattningen försvinner avdraget med automatik.

Fast det var inte vad du skrev. Så jag tar tillfället att påminna dig om att vara mer exakt.

Långivarna tillämpar ett tak för hur mycket hushåll får låna. Det finns redan.