Citat:
Ursprungligen postat av
Rorsac
Gud har ingen skapare. Gud är Allsmäktig. Gud är Medvetandet.
Det är inte bevisat.
Bevisat är däremot att människa skapar människa, det ska två människor till, för att fullborda ett medvetande, och det medvetandet dör också efter viss tid.
Efter levd livstid, vet inte ens mäniskor vart medvetandet "tar v ägen" , men man vet däremot att det upphör, gud har upphört, kvar är efterlevande människor som fått förklara hur det ligger till, och på den vägen är det, ut ur den mörka erans villfarelser där man trodde på ondska som någonting medfött.. som gud placerat i huvudet på folk. Skatta dig lycklig över att leva i en tid där åtminstonde gudshypotesens värsta lager, ömsats bort, at det uppstår ständigt nya villfareser lite då och då, får man ta efterhand, iom att det fortf lever stammar på jorden, vilka inte tiktigt tänkt någon egentlig tanke hela vägen fram, de lägger munkavle på varandra, stryper varandras yttranderätt och annat väldigt hindrande beteende.. och aggressioner, som de också tror är vad-gud-vill -och änskar, för de kan ju inte för egen maskin riktigt ta sig ur vidskepelsens makt över nerverna och är således lättstyrda och lättpåverkade.
det tager sin lilla tid, att tilflriskna från den mörka grottillvaron, och våga sig ut i ljuset och börja långsamt förstå, att det krävs lite ansträngning, för att förstå ytans magiska underhållning och hur snabbt magin upphör, inte minst.
och, hur mycket diverse rökelse av alla de slag, som skulle till, för att få en hypotes, att hänga-ihop... men det kapitlet, är det inte många teister som öht tar sig an, i sig.. symtomatiskt. Det bränner nog till för skarpt och man undviker då hellre att öht tänka tanken åt det hållet, men där ligger nog en del svar i hur dagdrömmerier kan överleva och skapas agendor utifrån, inte illa, om än magstarkt.