Följande är ingalunda något som belastar enbart Malmö, med eller utan kommunutjämningssystemet, men socialtjänsten är numera den fjärde största "hyresvärden" i kommunen och som en notorisk EBO-stad för asylanter spiller det över på bostadsmarknaden och kommunkassan; något som inte nämns emellertid är kommunens skattefinansierade konkurrens om bostadsrätter, där skattemedel används i budgivningen mot kommuninvånare som ju bidragit till kommunens kassa genom skatterna.
(Nationellt beräknas kostnaderna för ca 20 000 bostäder i riket genom socialtjänstens försorg uppgå till 6 miljarder kr.)
Citat:
I Malmö är socialtjänsten i dag stadens fjärde största ”hyresvärd”.
Citat:
Asylsökande som väljer eget boende (ebo) hos släkt och vänner men ser att det inte fungerar får socialtjänsten ordna boenden för, liksom när asylsökande tvingas flytta när icke godkända and*rahandskontrakt upptäcks.
Länk till Dagens Samhälle under spoiler:
Man kan förstås ifrågasätta förmuftet med EBO-lagen, som givetvis inte ensamt är orsaken till ovanstående fördubbling av bostäder genom socialtjänstens försorg, nationellt, det senaste decenniet. EBO-lagen som skulle gynna integrationen gynnar segregationen, trång boendemiljö, etniska enklaver. I Sverige har det blivit en obalans mellan rättigheter och skyldigheter, mellan friheter och kontroll, mellan tärande och bärande.