Exempel av svenska arvord som ersattes av lånord?

Att stuga motsvarar tex engelskans stove, och ursprungligen avser bostadens centrala ugn(srum), trodde jag var allmänt känt. Min poäng är i alla fall att begreppet kök gissningsvis är lika gammalt som lånordet kök, och att det därför blir lite långsökt att försöka specificera exakt vilket inhemskt ord som kök har trängt undan.

På skånska heter det för övrigt stärs, vilket eventuellt är en sammandragning av stekarhus.

Fan, Hudiksvall, som jag nämnde ovan, är naturligtvis ett helt felaktigt exempel på vall. Men Uddevalla då. Nä, inte det heller ser jag.

Jag hittar faktiskt INGET ortnamn med vall i betydelsen ”muromgärdad”. Härmed blir det lite mer begripligt att vall är ett lånord.

Kanskje isl. "fala" som i eftersöka eller lokka?
Tror heller det skulle vara något i stil med "borga" eller "birga" om något. Men då går man så långt tillbaka i tiden att det är svårt att vara säker.

Stad har annars ersatts av ställe.

Vall är väl annars svenska för voll eller völlur. som betyder flat öppen (ägd eller bebyggd?) mark. Ersattes av fält?

torg ersatte tun.

Engelska to buy avviker från de andra germanska verben med samma betydelsen. Enligt Online Etymology Dictionary är to buy ett engelskt arvord och besläktat med fornnordiska byggja (som betyder 'to procure a wife, lend at interest, let out' enligt Wiktionary) och gotiska bugjan (som betyder... köpa!). Kanske fick forn. byggja betydelsen 'bygga' och behövde man ett nytt verb för begreppet 'köpa' som lånades in från latin?

Jag kan konstatera (hm ... jag menar fastställa) att efter en snabb titt i ordboken så får man en lista med ”onödiga” lånord i svenskan. Jag skiter i de tyska lånorden (typ anfall = framlopp), för de smälter ju in i svenskan så bra.

Absolut – alldeles
Absurd – orimlig
Accent – ljudmärke
Ackord – samljud
Advokat – sakförare
Affär – sak, rörelse, ärende …
Aktiebolag – lottbolag
Aktiv – (själv)verksam
Amnesti – grid (hämtat från fornsvenska)
Analys – sönderläggande, utredning, lösning
Areal – jordrymd
Armé – här
Arrangör – ordnare
Asyl – fristad
Attentat – odåd
Attraktiv – tilldragande
Auktion – salubud
Auktoritet – hemul, hemulsman (hämtat från fornsvenska)
Bibliotek – boksamling, bokrum
Butik – bod
Centrum – kärna
Cigarett – rökstängel
Datera – dagteckna
Datum – dagtal
Debatt – meningsbyte
Demokrati – folkstyre
Diskutera – dryfta
Effekt – verkan
Eko – genljud
Ekonomi – hushållning
Entusiasm – eldhåg
Epidemi – farsot
Epok – (tids)skifte, tidevarv
Eskort – skyddsfölje
Etik – sedelära
Excentrisk – avstickande
Exempel – döme, efterdöme
Till exempel – till dömes
Existens – tillvaro
Experiment – rön

Puh … nu orkar jag inte mer …

Förresten, hur många ”svenska” ord har tex jobb ersatt? Arbete, arbetsplats, anställning, städsel, slit, verk, verkstad, verksamhet, alster, ansträngning, yrke, uppdrag, uppgift, krångel, besvär … Så kom inte dragandes med att lånord tvunget BERIKAR språket.

Rönet är väl resultatet av experimentet, snarare än experimentet självt?

Tack för ditt intressanta inlägg. Jag uppskattar besväret du tog för att skapa den här listan, men i den här tråden letar jag egentligen efter arvord som ersattes av lånord, inte neologismer. Och jag håller absolut inte med om din uppfattning att man bör skita i den (låg)tyska lånen, för det är precis denna påverkan som har resulterat i att det svenska språket har förlorat sitt nordiska karaktär! Enligt min åsikt är ord som spörja, varda, röna och skönja finare än fråga, bliva, försöka och förstå.

Men...! Listan skulle passa perfekt i en annan tråd jag skapade innan, nämligen tråden där man diskuterar hur svenskan skulle ha sett ut idag om den hade fört en språkpolitik jämförbar med isländskan.

Eller ännu hellre "gälda".

Hm … språkrensaren Viktor Rydberg ersatte experiment med rön. Exempel:

”rön som man gjort med färgade fönsterglas verkan på djuren” (Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning)

”kemiska rön” (Handelstidningen 1871)

”göra rön” (Fribrytaren på Östersjön 1877)


Han tycks gilla rön, för han ersätter även ansträngning med rön (och med möda, strid, osv)

”mot sina egna rön i kampen mot tillvaron” (Bilder ur Göthes Faust 1875)

”ett nyfött människosläktes första kraftrön” (Bibelns lära om Kristus)

reyna/röna/reina (no. uttalas raina) är synonymt med försöka.

försök är ofta använt synonymt med experiment.

ex. försökskanin.

Mitt förslag på ett nytt ord: rönhare!

finns ju väldigt många kandidater. Bygga är ju så väldefinerat i svenskan och köpa är så pass gammalt att det nästan är ett arvord och ligger då kanskje i samma hink som embar och äventyr.

(åter)gälda
borga
panta
löna
skatta
greida
punga (ut)

också detta fal- och detta bir- som jag är lite osäker på.

Tja, fast man ska nog undvika arvord som har utvecklats till en ny betydelse. (Sen ska man ju inte vara spiksäker på att allt man hittar i fornvästnordiskan är relevanta arvord för östnordiskan hellre.) Rön och röna finns ju i nutidssvenskan. De betyder bara inte experiment respektive försöka.

Hm. Det går nu inte bara att "översätta" kanin till hare i det sammanhanget. Djuren må likna varandra till utseendet, men de är mycket olika till temperament och behov. Haren är mycket olämplig som försöksdjur av flera skäl.