2016-08-21, 13:52
  #1
Medlem
Osthuvuds avatar
Jag letar efter arvord som har kommit ur bruk (t ex eldhus) eller känns ålderdomliga (t ex spörja) OCH har blivit ersatta med ett lånord (t ex eldhus > kök; spörja > fråga). Jag letar alltså INTE efter arvord som fortfarande existerar som synonym till lånordet (t ex alldelesabsolut) eller neologismer (t ex cigarettrökstängel).

I fall inlåningen hände längre tillbaka i tiden (då man t ex talade fornsvenska), berätta gärna hur arvordet skulle ha sett ut idag. T ex vindauga (*vindöga) blev fönster.

Så vet ni fler exempel?
__________________
Senast redigerad av Hamilkar 2016-08-28 kl. 23:20. Anledning: Precisering av trådstarten enligt TS önskemål
Citera
2016-08-21, 14:03
  #2
Medlem
Japhys avatar
På blev av.
Citera
2016-08-21, 18:08
  #3
Medlem
DenStoreLaffs avatar
Ge mig ett låneord så skal jag förnysvenska arvordet för dig.
Citera
2016-08-21, 19:09
  #4
Medlem
Osthuvuds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DenStoreLaff
Ge mig ett låneord så skal jag förnysvenska arvordet för dig.

Som sagt i första inlägget letar jag efter arvord som ersattes av lånord. Neologismer (nybildade ord) är inga arvord eftersom de läggs till senare i språket, ofta för att de är ord för nya begrepp (t ex 'dator').
__________________
Senast redigerad av Osthuvud 2016-08-21 kl. 19:14.
Citera
2016-08-21, 19:38
  #5
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Japhy
På blev av.

Nästan alla prepositioner har ju blivit »av«.
Citera
2016-08-21, 20:07
  #6
Medlem
DenStoreLaffs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Osthuvud
Som sagt i första inlägget letar jag efter arvord som ersattes av lånord. Neologismer (nybildade ord) är inga arvord eftersom de läggs till senare i språket, ofta för att de är ord för nya begrepp (t ex 'dator').
Ja, men det fattas ju självt att vikingarna inte satt och knappade på tölvor längst fram i vikingaskeppet när de skulle på studieresa till England. Samt att de inte hade sjálfrennireiðargummihríngir på sina självrännande kärror.

betala (tyska) - borga, panta?
använda (tyska) - nyttja
perfekt - fullkommen
språk - mål

vissa tyska låneord är däremot amalgationer, vilket betyder att de också ersatte ett liknande svenskt ord, dessa inkluderar fråga - frägna (fråga om nyheter), bliva - blifwa (stå på sin plats, stanna kvar), önska och äska o.sv.
Citera
2016-08-21, 20:13
  #7
Medlem
Ostrobothnias avatar
Hågsa - minnas ?
Citera
2016-08-22, 11:51
  #8
Medlem
JanTalibans avatar
Alltså: Hur hade svenskan sett ut idag om den inte hade påverkats av främmande språk?

Svårt att säga eftersom språket hänger ihop med hur samhället förändras. När tex arvordet vall ersätts av mur (latin mūrus) – vilket märkligt nog inte sker med engelskans wall – så hänger det ihop med att byggkonsten förändras. Det är alltså problematiskt att påstå att ett specifikt lånord fullt ut har ersatt ett specifikt arvord.

Vilket ord har tex sktiva (latin scrībo, scripsi-, script-) ersatt? Är det kanske rita? Inte är det rista, för runor, på tex runstenar, ristades inte, de fejades.

Hur är det med läsa? Ordet är visserligen inhemskt, men helt klart ett betydelselån från latin lĕgo, lēgi-, lect- ”läsa, insamla”. Läsa betydde från början ”insamla”. Vad har läsa ersatt? Kanske tyda? Eller råda? Likaså är väl bok ett betydelselån från latin lĭber, libri- ”(bok)spån (som man kan skriva på)”. Vilket ord har bok ersatt?

Det ord som kök (latin cŏquīna) har ersatt är väl stuga (och knappast eldhus). Men hur är det med kock (cŏquus)? Och vad har koka (cŏquo, coxi- coct-) ersatt, förutom sjuda, som ju fortfarande existerar? Kanske ett ord som idag hade hetat fjuga om det hade överlevt.

Stad är väl inget lånord, dock kanske ett betydelselån – från tyska. Vad ersätter det? Knappast by. Kanske tuna. Eller valla.
__________________
Senast redigerad av JanTaliban 2016-08-22 kl. 11:54.
Citera
2016-08-22, 13:57
  #9
Medlem
DenStoreLaffs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JanTaliban
Alltså: Hur hade svenskan sett ut idag om den inte hade påverkats av främmande språk?

Svårt att säga eftersom språket hänger ihop med hur samhället förändras. När tex arvordet vall ersätts av mur (latin mūrus) – vilket märkligt nog inte sker med engelskans wall – så hänger det ihop med att byggkonsten förändras. Det är alltså problematiskt att påstå att ett specifikt lånord fullt ut har ersatt ett specifikt arvord.

Vilket ord har tex sktiva (latin scrībo, scripsi-, script-) ersatt? Är det kanske rita? Inte är det rista, för runor, på tex runstenar, ristades inte, de fejades.


Wall är desværre inget egentligt arvord, utan är också ett tidigt romerskt lån, det egentliga engelska arvordet vet jag inte, men det svenska borde vara något i stil med vägg, vang eller vand. Wall som befästningsverk är också svårt att fastställa, kanske kan det vara skans eller träll?

Mycket riktigt har det med byggkonsten att göra, legoknäktar och andra resande skandinaver tog helt enkelt med sig romersk försvarsbyggkonst samtidigt som ordet när de reste hem. Det är ju gott och visst att mestaparten av romerska soldater lärde att sätta upp dessa.

Mycket riktigt, runor höggs eller fejades, de ristades mycket sällan. Þorvaldr hiak i sverige, men hjo i danmark. Att de ristades är troligen en feltolkning av "reist(i)"/"rist", alltså reste (av resa). Rita är annars ett arvord, vad det precist betöd innan bokritningar, vet jag ej.

Annars anser jag eldstad ett bättre svenskt arvord än eldhus, som ju trots allt är isländska.

Koka var syþa eller sjuda, troligen inget annat. Varför de betyder olika saker nu, vet jag ej.

Stad ersätter troligen kaupang (som fortfarande finns som svenskt låneord i finskan). Nysvenska: köpen? köpang?

Annars kan jag lägga till lite till:
försvinna - tyna (bort)
ondska - bövel?
förstå - skönja
Citera
2016-08-22, 14:28
  #10
Medlem
Osthuvuds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ostrobothnia
Hågsa - minnas ?
Nej, enligt SAOB är båda ord inhemska.

Citat:
Ursprungligen postat av JanTaliban
Vilket ord har tex skriva (latin scrībo, scripsi-, script-) ersatt? Är det kanske rita? Inte är det rista, för runor, på tex runstenar, ristades inte, de fejades.
Rita kan det gott vara, jfr isländska rita och engelska to write.

Citat:
Ursprungligen postat av JanTaliban
Hur är det med läsa? Ordet är visserligen inhemskt, men helt klart ett betydelselån från latin lĕgo, lēgi-, lect- ”läsa, insamla”. Läsa betydde från början ”insamla”. Vad har läsa ersatt? Kanske tyda? Eller råda?
Kanske var det nima? Enligt Edlund & Hene (1996: 49) byttes detta verb ut för lära, men kanske hade ordet två meningar: lära och läsa? Jfr isl. nema som betyder 'studera'/'läsa'.

Citat:
Ursprungligen postat av JanTaliban
Det ord som kök (latin cŏquīna) har ersatt är väl stuga (och knappast eldhus).
Varför tror du att kök har ersatt stuga och inte eldhus? I äldre texter används ju eldhus och inte stuga i betydelse av 'kök', som t ex kan ses i nästa citat: "Jemte dessa och ännu andra byggnader, såsom eldhus (kök), brygg- och bakstuga samt hus för trälar och de till hvarje gård hörande nödiga uthus, [...]" (Strinnholm 1836: 585). Jfr också isl. eldhús.

Källor:
- Edlund, L. & Hene, B. (1996). Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum (2:a trycket). Norge: Norstedts
- Strinnholm, A. M. (1836) Svenska folkets historia från äldsta till närwarande tider, andra bandet. Stockholm: Johan Hörberg
Citera
2016-08-22, 14:40
  #11
Medlem
Osthuvuds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DenStoreLaff
Stad ersätter troligen kaupang (som fortfarande finns som svenskt låneord i finskan). Nysvenska: köpen? köpang?
Tror det skulle väl heta köping i nysvenska? Så kan man t ex läsa på Wiktionary, uppslagsordet 'kaupunki': "From Old Norse. Swedish köping is from the same source and the root appears in Finnish kauppa "shop", Swedish köpa "to buy", [...]". Problemet är att enligt SAOB köpa är bildat till lat. caupo.

Tappa är väl ett nordiskt arvord, eller? Jfr da. tabe, no. tape/tapa, isl. tapa. I så fall kan man lägga till 'tappa-förlora' på listan.
__________________
Senast redigerad av Osthuvud 2016-08-22 kl. 14:47.
Citera
2016-08-22, 17:00
  #12
Medlem
JanTalibans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DenStoreLaff
Wall är desværre inget egentligt arvord, utan är också ett tidigt romerskt lån, det egentliga engelska arvordet vet jag inte, men det svenska borde vara något i stil med vägg, vang eller vand. Wall som befästningsverk är också svårt att fastställa, kanske kan det vara skans eller träll?

Annars anser jag eldstad ett bättre svenskt arvord än eldhus, som ju trots allt är isländska.

Det var som fan, det hade jag helt missat! Att vall – i tex Hudiksvall – sannolikt är från latin. Visst, naturligtvis: vallus ”påle, pålverk”. Måste vara ett väldigt tidigt lån.

Eldstad – haha, det var det jag menade; att stad formellt inte är något lånord. Vilket dock köp – i köping – är; som nämts i tråden är det alltså från latin caupo ”(vin)handel”. Att köpa har kanske tidigare hetat något med fal-, i den mån begreppet köp, som vi känner det idag, har funnits.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in