Citat:
Ursprungligen postat av
baggebo1
Lite trist bara att det lutar åt att det var Trump själv som tweetade det där med sarkastisk då. Där faller min teori, och jag tvingas bli rejält besviken på Donald...
Din simplistiska teori(*) faller gång på gång. Men det är nytt att du inser det själv.
Låt oss upprepa vad du skrev för två dar sen:
Citat:
Ursprungligen postat av
baggebo1
Jag har varit konsekvent hela tiden, det enda felet Trump gör är att han låter andra bestämma för mycket. Det visar sig till slut att jag är den enda som verkligen gillar Trump.

Att jag avskyr folket kring honom är en annan sak - det är dessa ni nu vill ge allt utrymme på Trumps bekostnad.
Det var alltså precis tvärtom, och precis som jag hamrat på om så sitter problemet i Trump själv. Inte hos judar, rådgivare eller ens MSM. Han skapar just nu problemen helt på egen hand. Och det är högst ironiskt att det är just det som varit Trumps enorma styrka i primärvalen, som nu blir till hans stora nackdel. Mot denne egensinnige one-man-army var alla chanslösa i primärvalet, och han krossade motståndet. Men medan primärvalen är en individuell gren så är presidentvalet en lagsport (och presidentskapet är det i högsta grad!). Formatet är att efter konventet så samlas partiet bakom the nominee, som då är lagledare för partiet. Trumps lagledaregenskaper har visat sig vara urusla. Fortsätter det så här så blir det hans fall.
Du som följde med ordentligt under primärvalet, minns ju hur frustrerade vi var över hur hans totala oförmåga till ground game (utseendet av delegater). Detta är också en lagsport, och hans oduglighet i detta var ju helt häpnadsväckande (och ja, du fick ju mer eller mindre panik). Om han inte hade vunnit på knockout så torde han ha förlorat redan primärvalet på sin oförmåga som lagledare. (Primärvalet är ju som Quidditch: om ingen fångar snitchen så blir det en lagsport. Men om någon fångar snitchen så blir hela laginsatsen meningslös).
Trump är en narcissist med ett jättelikt ego. Även detta har varit ett stort framgångskoncept fram till nu. Det är hans stora mod och uppförstorade självförtroende som gjort att han vågat möta PK-hydran öga mot öga. Ingen annan än han har klarat av att möta Saurons öga utan att vända bort blicken. Han har utmanat och rivit ner PK-dogmer heads-on som ingen annan, på ren vilja (en bedrift som kommer att ha bestående effekter, och som ingen kan ta ifrån honom). Men återigen, hans jättelika ego som hittills har varit hans styrka, blir i den nya fasen, som uppstått efter konventen, till hans svaghet.
Om vi tittar på founder/sarcasm-debaklet, så hade du inte behövt gå till tweets för att se att sarcasm-pudlandet kommer från Trump själv. Trumps derivata pekar just nu i riktning mot self-destruct. Återigen är det en av hans styrkor som blir till en svaghet. Han är van att stå på rallys, hög som ett höghus på kroppens egna opiater, av hyllningarna från den stora massan, och under gudomlig inspiration i ögonblicket kläcka slagfärdiga stora sanningar på sin typiska Trump-shorthand. Och att detta oftast lett till slam dunks, när det far runt som svavelsyra genom det mediala avloppssystemet. Men den här gången slutar det med att han framstår som korkad, velig och förvirrad, och inte förstår vad vare sig
founder eller
sarcasm betyder.
Beträffande ISIS och Obama/Hillary så stod han inför öppet mål. Han kunde ha sagt som Chris Matthews för ett par år sen, när denne sa att Dick Cheney
created Al Qaida och ISIS. Om Trump inte envisats med att köra på som en egotrippad free-rider, så hade han kunnat sätta ett research-team på uppgiften: "Jag vill säga något i den här stilen under veckan", och fått ett bättre förslag. Istället säger han i ögonblicket
founder (barnteaterstil, tjatas om fyra ggr i rad). Suboptimalt, men iofs inte värre än andra Trump-överdrifter. Sen börjar velandet. Hos Hugh Hewitt står han på sig om att han menat det bokstavligen. Sen svänger han till motsatsen och säger att han var sarkastisk, sen cirklar han vidare och säger att han inte var
så sarkastisk...
Det här är inte första gången vi ser Trump trassla in sig. Hans gudomliga intuition på rallys funkar bara 3 gånger av 4. Men det här är första gången som vi ser att han tappat självförtroendet. Hade det varit för en månad sedan så skulle han bara ha hållit fast vid
founder, och så var det bra med det; ingen stor grej, typiskt Trump. Men den här gången viker han sig och snurrar till det. När man ser eländet så tänker man bara: om du är i ett hål, sluta gräva för tusan.
Att han börjar tappa självförtroende beror såklart på att han nu känner att han hamnat i ett läge där uppgiften blivit honom övermäktig, och där hans gamla framgångskoncept inte fungerar. Förhoppningsvis tar han fasta på den gamla klyschan om kris=möjlighet, och vi får se en kursändring; att han med ödmjukhet går in för att lära sig rollen som lagledare. I så fall kommer han att bli en riktig vinnare. Om inte, så får vi ändå tacka för de fantastika insatser han redan gjort med att rita om det metapolitiska landskapet.
(*) Du är en klocka som gått sönder, där den lilla visaren stannat på
jude- och den stora på
konspiration. Världen är förstås full av judekonspirationer, men
allt ont beror inte på detta.