När blir det "lättare"?

Det är nog snarare du/ni som haft tur om era barn sovit så pass bra på dagarna att ni föräldrar hunnit med att sova också. Om jag hade sovit alla de små sovstunderna min son hade så hade vårt hem förfallit. Under tiden barnet sover måste man också hinna duscha, städa, ta hand om tvätt, fixa mat, ja allt det där andra som förväntas bli utfört när man är föräldraledig. Under den här tiden är man ju fasen lycklig om man hinner med att gå på toaletten utan att stressbajsa.

Min man och jag är fullständigt överens om att det är tio gånger tuffare att vara föräldraledig än att gå till jobbet och arbeta åtta timmar.

Man får helt enkelt dela på ansvaret. Jag tycker TS är en fantastisk pappa och partner som går upp och tar hand om barnet varje morgon men jag hade heller inte tyckt att det var fel om de tog varannan morgon och varannan kväll. När båda två är hemma då delar man på ansvaret, det ska inte ens vara något att diskutera.

Det där kanske är väldigt individuellt...när min var 4 var han dels en liten filosof typ "solen blir inte månen på natten, den bara gömmer sig" samt en regelfascist typ "pappa du får inte köpa godis för det var faktiskt godisdag igårgår! Jultomten tror kanske att det är jag som äter det!"

Sen är det ju århundradets sämsta föräldraskap enligt normen men jag har märkt att röker man en fet så orkar man prata med barn på deras nivå bättre, och då orkar man motivera sina föräldrabeslut tills dom fattar. Vid trots och bråk kan man ta till "Pappa förhandlar inte med terrorister, bara med jättesnälla barn ibland".

Jag vet om att detta är typ barnmisshandel så behöver inget drev, tack.

Tack:P Sista två nätterna har han sovit betydligt bättre dock. Bara vaknat en gång per natt för mat, oftast runt 3-4 tiden, och sovit till minst 7 på morgonen efter det, samt somnat senast 21 på kvällen. I princip från ena dagen till den andra har han blivit så mkt bättre gällande sömnen. Får hoppas det håller i sig, lite tidigt ropa hej efter två nätter. *ta i trä*.

Så är det ju. Det är olika när barn bli " lättare". För oss var det vid 1,5 år. Det låter länge och tro mig, när jag var i din sits så tyckte jag att bara en månad var en evighet och jag kunde inte ens föreställa mig att barner skulle bli större. Men nu i efterhand så tycker jag att det gick så fort. Tänk så. Det är inte för alltid. Och prata mycket och ta den lilla egentid ni kan framöver.

Vad är det du anser vara barnmisshandel? Att du röker en fet? Nej. Jag ser hellre att du röker en fet än att dricka alkohol och jag är inte den som pekar fingret åt folk som röker trots att jag inte gör det själv.

Självklart har han världens idéer och är enormt lillgammal. Blir ibland förvånad över den kunskap han har och vilka intressen han ägnar sig åt. Han kan redan alla planeter och en hel del ord på engelska (trots att vi inte är en engelsktalande familj) och allt detta har han lärt sig själv genom att knappa runt på iPaden.

Han är också en ordningsman. "Sluta upp att svära innan jag blir förbannad" kan man höra när man snubblat på tröskeln och vräkt ur sig något fult. Men som jag säger så är han en Dr. Jekyll and Mr. Hyde. Det vänder fort. Ett nej för honom är aldrig acceptabelt, åtminstone inte utan att först starta jordens diskussion och minsann hävda att han vet bäst och det är han som bestämmer. Säkerligen helt individuellt men den fasen han är i just nu är helt klart den värsta vi varit med om hittills.

Så sant som alla säger. Man blinkar så är det förbi. Jag ångrar faktiskt att jag inte njöt mer av bebisstadiet.

Det går att förbereda sig. Det har folk alltid gjort. Det är bara dagens SMS generation som är för fjantiga.

Min mamma och hela staden där jag växte upp i Spanien , tog hand on flera barn, laga mat, städa, ta mamman till sjukhuset och mm utan någon hjälp. Dagens kvinnor/män har för lite uthållighet.

Det är knappast så svårt att ta hand on barnen längre. Ge barnen en Ipad och de håller truten och sedan när der blir fyra år gamla, sätter man de i dagisen. Det är ingenting jag hittar på utan du kan själv se det på tåget, restaurang, Ikea och mm.

Är man ute med vänner och barnet börjar bli lite jobbig, så ger föräldrarna luren och låta spela spel. Problem löst.

Bor du inte i dagens samhälle ,eller ? Det är snarare tvärtom, dagens föräldrar har mycket mer tid för sig själva än tidigare generationer.

Prata med din egen farmor eller mormor så lär du upptäcka en ny värld om hur de har haft det. Skaffar man barn så vet man redan att man bringar ett liv Jorden och barnet blir centrum i sitt liv. Det där tänkandet som "jag" , "mitt", "tid" ersätts med "barn".

Klarar man inte tänka på det sättet så är man ett bra white trash.

Är du white trash?

Vi snackar spädbarn här, prova stoppa en iPad i famnen på en 4-månaders. Jag förstår dock vad du menar.

Självklart blir barnet centrum i föräldrarnas liv, och skulle inte byta ut grabben mot all fritid i världen. Förstår dock inte vad som är white trash med att fråga andra föräldrar när de upplevde att saker blev lättare? För tro mig, det är en fråga alla småbarns-föräldrar ställer sig någon gång. Förstår heller inte hur det är relevant att jämföra med föräldrar för 100 år sedan? Om DU tycker något är jobbigt, tänker du då för dig själv "Det här går inte jämföra med 1600-talet, så jag ska va glad". Det är dock ganska white trash att sitta i en tråd, inte riktad mot dig som uppenbarligen är barnlös, och kalla andra för white trash.