Bostadsbubbla i Sverige?

Så byggkostnaden steg på gamla hus också då menar du? Retroaktivt?
Att bygga en 200-250 kvm villa i Sthlm kostar inga 10 milj. i byggkostnader, det som driver priset är billiga krediter.
Byggkostnaden är snarare en funktion av att marknaden är och har varit glödhet i många år.

Varför skulle staten (regering/riksdagen) vilja höja hushållens skulder? Allt de säger och gör motsäger det.

Det är de som möjliggjorde amorteringskravet.

Om du är så säker på att räntan, utlåningsräntan inte påverkar priset och att det är byggkostnaden det handlar om så kan man fråga sig när bubblan sprack första halvan av -90 talet på bostadsmarknaden i Sverige, sjönk då byggkostnaderna motsvarande nedgången på bostäder?

Räntorna gick ju som bekant upp något fruktansvärt!

I USA verkar inte din teori stämma att byggkostnader korrelerar med bostadspriser.
https://www.google.se/search?q=byggkostnader+vs+fastighetspriser&biw=136 6&bih=673&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwiQn vXY9L3OAhVBQpoKHUZaBroQ_AUICCgD#imgrc=_8_i6kYfMPlq wM%3A

Det finns en statlig myndighet som kallas Riksbanken. Riksbanken ägnar sig åt räntestyrning för valutan SEK. De har nu styrt ned räntan i det negativa territoriet.

Du är nog tämligen ensam om att ha uppfattningen att det skulle syfta till att minska skuldsättningen.

Det finns en statlig myndighet som kallas Riksbanken. Riksbanken ägnar sig åt räntestyrning för valutan SEK. De har nu styrt ned räntan i det negativa territoriet.

Du är nog tämligen ensam om att ha uppfattningen att det skulle syfta till att minska skuldsättningen.

Nej, vi har markkostnad också. Och den varierar en del. Mer centrala tomter i Stockholm med med utsikt eller anslutning till vatten är svindyra. Och ute i mindre städer är de billigare.
Här är en nybygge billigare. ganska centralt läge men mindre ort. http://www.hemnet.se/bostad/villa-7rum-grubbe-umea-kommun-godemansvagen-23-d-9024715
Fortfarande en ansenlig summa. 5.1 MSEK.

Men sedan skulle jag säga att det kan bli billigare om man gör avkall på standard. Det är billigare byggkostnad att ha elvärme än bergvärme/golvvärme. Att lägga in golvvärmeslingorna kostar en del.
Och man kan ha plastmatta i badrummet istället för klinker med golvvärme. Osv. Detta påverkar byggkostnaden.
Och det råder väl inget tvivel om att vi bättrat på standarden de senaste 20 åren. Och de som skaffar nya hus är väl inte riktigt beredda att göra avkall på standarden och lägga sig på 80-talsnivå.


* I slutändan hamnar vi i frågan om vi ska bo i tält från ungdomen och spara tills vi blir 55 och då köpa ett boende utan att låna. Eller om vi ska kunna låna och köpa oss ett boende när vi är unga och amortera ned skulden med åren.

* I det senare fallet hamnar vi med nödvändighet i att vi skuldsätter oss (ganska mycket) som unga. Och att belåningen minskar med åren. De som talar om bubbla har svårt att acceptera den tanken. Men den har gällt iaf sedan 50-talet.

* Det som nu inträffar är att bostäderna är så pass dyra att folk inte anser det motiverat att amortera bort hela skulden. Det uppstår ett "onödigt sparande" och folk kanske inte tycker det är nödvändigt att spara ihop 4-5 miljoner till arvingarna. Det kan räcka med 2 miljoner. Resten kan man lägga på en bil eller segelbåt och annat. De som talar om bubbla har också svårt att acceptera denna tanke.

* En del runt 50 med liten skuld kan också bestämma sig för att modernisera upp bostaden. Det kan dom lägga 1 MSEK på och låna upp på bostaden till det. Det har också de som talar om bubbla svårt att acceptera.

Alla dessa 3 mekanismer leder till högre skuldsättning. Men leder de till en krasch på bostadsmarknaden?
Det logiska/matematiska resonemanget har jag inte sett.

Vi har markkostnad, byggkostnad OCH byggföretagens avkastningskrav i priserna på nyproduktionen. Glöm inte den sista delen. De är inte i branschen för att idka välgörenhet. Nyproduktionen drar med sig prisökningar av den befintliga produktionen, helt enig där. I de priserna göma dock byggbolagens vinstmarginal. När räntorna går ner får folk mer i plånboken. Det utnyttjar givetvis byggbolagen genom att öka sina vinstmarginaler. På så sätt påverkar lägre räntor även priserna på nybyggnation.

Kan det inte vara tvärtom? Att byggkostnaden anpassat sig till den nivå av kostnad som hushållen klarar baserat på ett onormalt lågt ränteläge?

Nu ska vi inte glömma bort att RB gjorde bort sig genom att inte sänka räntan tillräckligt, och sedan höja den alldeles för tidigt, på grund av just rädslan för att hushållens skulder skulle öka för kraftigt. Det var bara drygt ett år sedan de gick ut offentligt med att de inte längre tänker ta hushållens skulder i beaktande i sin räntepolitik, utan att det är en uppgift som sköts bäst av andra som har mer precisa verktyg som inte påverkar ekonomin i sin helhet (vilket räntepolitiken gör). Men de låter likadant nu som för tio år sedan: de gillar inte att hushållens skulder ökar.

Och vad driver priset? Är det det så kallade " bristen" som driver den? Dvs alla som sitter under tälttaken på Järvafältet när de inte är på kontoret och jobbar med IT och Ekonomi? Eller?

Om du hade följt debatten hade du vetat att Riksbanken sänkt ränta TROTS att det kan väntas öka skuldsättningen.

Riksbanken tar upp den höga skuldsättningen som ett problem vid varje möte.

De har sänkt räntan därför att de valt att lägga mer fokus på inflationsmålet om 2%.

Sedan uppmanar de andra myndigheter att göra något åt skuldsättningen

Att de sänker räntan är för att öka företagens investeringar och försvaga kronan för att på så vis få upp inflationen. Ökad skuldsättning är en oönskad bieffekt.

Det faktum att det flyttar in fler människor till Stockholm än vad det byggs bostäder är en drivande faktor, så det är en brist det handlar om.