Minimalistisk livsstil

Hej,

Jag har kommit dit - att mycket exkluderande är "för sakens skull" eftersom inflödet av mya saker är minimalt. Visst, att ge den där designtermosen jag fick på jobbet och aldrig använt till Myrorna känns bara... skönt. Men att ta bort saker som kanske inte lämnar ett mentalt tomrum så mycket som ett fysiskt? Kanske därför jag tänker i termer av "nästa lägenhet" - då vill jag från början ha mindre förvaringsutrymme för att kunna ta nästa steg på den minimalistiska resan...

Uppdatering.

Har nog för lite grejer hemma så det ser konstigt ut

Ikea4dummies? Vad kan man köpa mer än basic: soffa, säng, skrivbord osv, som funkar i alla hem?

Vad kan man ha på väggar förutom tavlor?

Lampor: Bordslampa, golvlampa
Tavlor
Växter
Mer?

Inga tunga grejer, gärna sånt som kan bäras av en person och snabbt flyttas undan

Hur stort bor du? Växter och tavlor ger ju verkligen liv till ett hem så det kan du ösa på med. Älskar även idén om lätta möbler som inte väger så mycket, något som ju Josef Frank även förespråkade.

Det behöver ju nödvändigtvis inte vara någonting på väggarna. Har själv ingenting. Men någon snygg canvas t ex? Eller förstora ett privat foto och rama in det och sätt upp skulle ju kunna bli personligt och trevligt.

Sen beror det också på vad du har för typ av intressen. Försök nyttja ytorna till dessa t ex.

Fast både fiske och vildmarksliv brukar var en del av den "kapitalistiska konsumtionscirkeln". Det finns alltid plats för ett extra spö eller ett nytt liggunderlag.

Då fäktar vi bort skatorna tillsammans? Haha.

Anammat den här livsstilen och arbetar hårt på att endast äga 10 saker. När det kommer omkring vad behöver man egentligen? För ett år eller två trodde jag mig inte kunna leva utan en iPhone, nu har jag en gammal skrutt som bara går att ringa och skicka sms med. I förlängningen kommer jag göra mig av med den också.

Jag har precis flyttat in i en ca 20 kvd lägenhet med säng, skrivbord och en hylla där jag har böcker. Bortsett från det har jag en dator, internet, telefon, 1 par jeans, 2 par t-shirt, 3 par kalsonger, 1 par sockor, 2 par skor, 1 ryggsäck och lite annat krims krams som tandborste, sladdar.

Om mindre än 1 år är min plan att allt jag äger bortsett från sängen ska passa i min väska (vanlig som du har när du flyger)

Visst är det fantastiskt? Det är ju inte användbara funktioner och möjligheter man vill vara utan. Tvärtom, fler möjligheter, färre prylar. Har börjat läsa tidningar på Ipaden i sommar. Har haft hyllmeter med gamla tidningar tidigare som jag aldrig läste igen. De är borta nu. På telefon/padda har man nu telefon, musik, film, tv, tidningar, webb med allt det medför, böcker, kontakter, kalender och sina foton (med mera). Glömde jag mail? Bankärenden, viktig post, scanner av de papper man trots allt har, o s v. I stort sett all data kanaliseras denna väg. Maximalt med möjligheter! Man blir snart förvånad av vad den inte kan.


Mobilen har kanske inte startat minimalismen men den har definitivt startat den våg av minimalismen vi ser nu.


Grejen för mig är inte bara äga ett visst antal prylar utan att det man har är värdefullt och något man använder. Vad vill du ha på väggen? Vad betyder något för dig? Grejen är att du inte ska sätta upp något om du inte har något som är värt att titta på varje dag.


Ett förstorat foto är antagligen något du kan hitta störst värde i. Personligt och betydelsefullt. Tillbaka till mobiltelefonerna, idag har de så bra kameror så bilderna man tar tål att förstoras upp. Ett mycket bra förslag.


Om du är minimalist som en form av aktivismen mot konsumtion får du problem då den kapitalistiska konsumtionscirkeln omfattar nästan alla områden. Utnyttja istället kapitalismen och välj de bästa produkterna. Rösta med plånboken. Det produceras så mycket skit idag som inte behövs. Rösta bort det. Det vinner alla på. Låt inte aktivismen hindra dig från fiske och vildmarksliv, det finns alla möjligheter att leva vildmarksliv utan alla prylkataloger (fast de går att elda med).


Låter väldigt inspirerande. Kanske det viktigaste är att ställa sig frågan, vad behöver man egentligen? Ställer mig den regelbundet och man kommer snabbt fram till att det mesta man har är saker man faktiskt inte behöver. Har sedan ett tag börjat lägga saker i karantän. Packar skiten i lådor och när jag inte använt något i lådan på länge så åker den ut. Ett lite fegt sätt för oss med separationsångest av alla prylar, men det fungerar.

Man kan göra samma sak åt andra hållet också, en låda med det man använder. Ligger något och samlar damm hamnar det i karantänlådan. Har slängt mycket kläder på det sättet.

Precis, vad är egentligen viktigt. Allt jag äger ska ha en eller flera viktiga uppgifter för att göra mitt liv lättare eller fylla någon viktig funktion. Att sätta både pengar och tid på att äga saker finner inte jag något värde i.

Som min bärbara dator fyller Så många funktioner att jag undrar om jag någonsin kan göra mig av med den. Ringa (Skype) kolla tv (Play tjänster) Film (Netflix) Spel, annan underhållning osv.

Det där är ett smart knep att stoppa bort något, så gjorde jag också och då märker man hur värdelöst mycket är

När man läser alla dessa bloggar och inlägg om minimalism, så handlar det väldigt ofta om att inte slösa tid och att jobba hårt för att bli framgångsrik. Alla vill bli framgångsrika inom något och vill lägga all sin tid på det.

Men jag känner att jag inte alls vill bli framgångsrik. Varför skulle jag vilja det? Då blir man ju aldrig nöjd. När man väl når sitt mål om att sälja sin bok i x-antal exemplar, tjäna x kr om året, lyfta x antal kilon osv osv, så kommer man bara att sätta ett nytt mål när ett är avklarat.

Det verkar stressigt. Jag vill leva ett enkelt liv utan stress och trivs utmärkt med att inte ha något mål att bli framgångsrik. Det måste ju vara mycket bättre att vara nöjd i nuet och njuta av livets resa, istället för att stressa om att bli framgångsrik.

Har märkt det med. Tänker på bloggen "den andra resan", men det finns fler. Som ofta, inspirerande, men framgångsreligionen klarar jag mig utan. Vill också leva utan stress och hetsen att ha den högsta lönen och de högsta lånen på det dyraste huset och den dyraste bilen. Det är ett ekorrhjul som bara går runt, inte fram. Exemplet "den andra resan" är väl bra, de har lyckats leva utav sin verksamhet med en bra mix av frihet men jag har lite problem med deras politiska idéer som absolut inte är något nödvändigt för att leva som minimalist.

Mitt mål är att leva som digital nomad varför jag läser bloggar som ovan. Nomadlivet och minimalistlivet hänger ihop. Som nomad krävs ett minimalistiskt sätt även om detsamma inte gäller åt andra hållet. Som nomad har man begränsade möjligheter att tjäna pengar men livsstilen bör inte ge särskilt många utgifter heller. Att sälja något, t ex böcker som man skriver själv, blir viktigt men målet är fortfarande att leva ett lugnare, mer avslappnat liv. Vet inte om det ens är möjligt men jag hoppas.