NWT är en av få konservativa röster i svensk press, och har ofta kloka synpunkter i sina ledare. Idag blev det en motsägelse i ledaren:
Inte ännu en gång
Citat:
Frankrike har stora problem med jihadism. Enligt fransk säkerhetspolis finns 4 000 jihadister i landet. Även i Sverige har vi problem med IS-anhängare.
Det är svårt att förstå terroristers vilja att på de grymmaste sätt angripa oskyldiga. Många vill förklara det genom att skylla på fattigdom och oförståelse. Men när personer som lever i rika sekulariserade länder med tillgång till all information man kan tänka sig och allting som krävs materiellt för att leva ett bra liv blir det svårare att förklara varför det lockar att, enligt islam, dö som en martyr i jihad.
Men det finns personer som är övertygade om att vårt frihetliga sätt att leva på är en synd, att islam är det enda rätta. När utanförskapsområden växer, och unga män saknar hopp inför framtiden, byggs en grogrund för dessa personer att rekrytera från, och locka med upplevd meningsfullhet och gemenskap.
För att minska riskerna för fler dåd behöver vi inte bara visa på rätt, men också straffa det som är fel.
http://nwt.se/asikter/ledare/2016/07/15/inte-annu-en-gang?refresh=true
Dels konstateras det att det finns all informationsmässig och materiell tillgång för ett drägligt liv i västerlandet, sen talas det om unga män som saknar hopp inför framtiden. Varifrån kommer den hopplösheten och hur skulle den påstådda hopplösheten någonsin kunna utplånas hos människan som aldrig blir nöjd? Som om det finns en koppling mellan hopplöshetskänsla och terrorism/jihad. Uppenbarligen har inte tryggandet av den materiella nödtorften motverkat terrorism/jihad.
Ledare verkar inse att det finns ideologiska behov/band som förklarar det, nämligen islam. Eftersom det väller in fler och fler muslimer till Europa, så finns det också fler och fler bärare av islamismen, varav en hel del uppenbarligen går så långt som till jihad, med anslutning i islamistiska terrororganisationer eller som frifräsare med ideologisk samhörighet. Kampen mot islamism är en kamp mot islam, och den kampen bör bedrivas på många plan och med många metoder: vapen, straff, sanktioner och incitamentspolitik för assimilering, samt en mycket strikt invandringspolitik och repatrieringspolitik.