Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Vi har i tråden ett par deltagare som anser att det numera inte finns någon naturlig klimatförändring utan att människan står bakom all förändring, och nu verkar de dessutom vilja argumentera för att mer vatten i form av gas och vätska gör jorden torrare?

De naturliga klimatförändringar som drivs av Milankovitch-cykler (MC), men
långt ifrån till fullo förklaras av dessa, känner nog de flesta i tråden till.
Vi är nu inne i en fas där vi har en minskning av medeleffektflödet
till jorden, p.g.a. MC, på ca 0,8 W/m2 per 100 000 år, eller om man så
vill på 0,0008 W/m2 (0,8 mW/m2) per 100 år.
Detta kan jämföras med CO2 som uppskattas ha minskat det utgående
flödet med motsvarande 1,6 W/m2 mellan 1750 och 2005.
En skillnad på närmare en faktor 1000.
Solfläcksvariationerna ger ju större skillnader på kort sikt, men eftersom
det handlar om cykliska variationer med perioder på ca 10 år så är den
relativt lilla påverkan de har på jordens medeltemperatur ganska enkel
att skilja från effekten av AGW.

Lite mer om Milankovitch-cyklernas påverkan:
http://www.climatedata.info/forcing/milankovitch-cycles/files/stacks_image_6999.png

–

Och vilka kan du tänkas syfta på här? Jag har då inte sett några som argumenterat för det du påstår.

Vad är det du inte förstår?

Det finns EN formel som räknar ut effekt hos alla strålkroppar, det är 0.0000000567*T^4=P/A

P=W och A=m^2

W/m^2= effekt

Du ger ett påstående som är den exakta motsatsen till naturlagarna som definierar effekt som en produkt av temperatur endast.

En gråkropp är ännu mer avhängd på temperatur för att uppnå en lägre effekt av absorberad värme.

Du trollar, man kan inte vara så trög. Det är ju helt sjukt.

Effekten är det som ändras ditt jävla pucko, epsilon minskar, säg från .7 till .6. Då blir effekten en 10-del lägre, vilket är samma sak som lägre temperatur.

Epsilon är alltid en minskning i effekt, aldrig en ökning. Inte i nettoflöde av energi någonstans i systemet. Epsilon kan endast sänka energiinnehållet, så länge epsilon är mindre än ett så innebär epsilon alltid en lägre temperatur vid varje absorption.

Ja, du skäms inte ens för att med precision motsäga naturlagar som med total tydlighet säger att effekt är direkt och ensamt kopplat till temperatur. Formeln innehåller bara temperatur, och epsilon som begränsar effekten av källans uppvärmande strålning.

Total avsaknad av förmåga att förstå att temperatur betyder temperatur och temperatur är effekt, det är det enda formeln innehåller som faktorer.

Ska du upprepa en gång till att du menar att naturlagarna inte gäller i växthusteorin?

Du verkar vara så jävla korkad att du tror att emissivitet, epsilon, är ett argument för din sak. Men det är endast en försvårande omständighet för uppvärmning.

Epsilon gör din teori ännu mindre möjlig och ännu mer i strid med naturlagar. Beräkna så får du se. Visa dina siffror med rätt formler.

Du har ju inte någon länk här ditt jävla spån. Det finns ingen beräkning där solstrålningens energi kan öka efter absorbtion, det skapar ju energi som inte finns.




Ja, det är ju ett argument MOT din teori. Emissivitet innebär alltså att endast vissa frekvenser absorberas, istället för alla frekvenser.

Fattar du inte, färre frekvenser absorberas, och vid längre våglängd, som har lägre intensitet än solstrålningen som värmer ytan?

Det betyder lägre total temperatur i systemet, än om en högre emissivitet gjorde att mer våglängder absorberades.

Förstår du inte att emissivitet är temperatursänkande, ENDAST!



Det kan lika gärna vara något som absorberar mycket strålning, men måste absorbera mycket mer strålning för att uppnå samma intensitet som källan.

En bit kromad metall når mycket högre temperatur i solstrålning än vad en träbit gör, eftersom träbiten måste absorbera mer av strålningen för att nå samma temperatur=effekt=intensitet.

Träbiten har lägre emissivitet än metallen, och kyler därmed genom lägre genomsnittstemperatur.

Precis som co2 som absorberar strålning som peakar vid 300K, men endast emitterar 200K i spektral intensitet=temperatur=Watt.

Den blir alltså inte lika varm som absorberad strålning från jordytan, och genom lägre temp så innebär den en kylande effekt. En treåring förstår det här.

Nej, den lyder epsilon*sigma *T ^4=P/AA, där epsilon är frekvensberoende. För den ideala svartkroppen är effekten maximal då epsilon =1. Då strålar kroppen med den teoretiskt högsta effekten med avseende på temperatur.

Låt mig förklara ingående, ett sista försök.
Emissitivetet är egentligen missvisande (som jag påpekat tidigare) i detta sammanhang eftersom det är ett mått på en kropps förmåga att absorbera och emittera strålning. Denna ändras alltså inte för en godtycklig bit av jordytan som inte förändras. Det som sker i samband med växthuseffekten sker i atmosfären, i luften ovanför jordytan.

Studera denna övre bilden: https://s32.postimg.org/bcn0xsgrp/infrared_spectrum_earth_and_space2.png .
Här ser vi att strålningen som lämnar har en rätt rejäl dipp i det fönster som koldioxid absorberar. Detta är alltså strålning som reflekteras mot jordytan igen, som den undre bilden visar.

Den inkommande strålningen har sitt lambdamax i ett helt annat frekvensområde än den utgående eftersom den inkommande strålningen ges av en svartkroppliknande kropp med en temperatur strax under 6000K. Jorden strålar ut med sitt lambdamax väldigt nära det frekvebsintervall som jorden emitterar sin strålning. Atmosfären är alltså förhållandevis transparent för inkommande strålning, men inte för utgående. Detta tycks du fortfarande inte förstå. Och detta är så grundläggande för växthuseffekten att du inte ens läst på bokens baksida om vad detta handlar om. Likväl kallar du andra för dumma pisshuvuden.

Jorden får alltså en oförändrad instrålning från solen, men strålar ut mindre effektivt och för att balans ska råda, instrålning =utstrålning så kommer temperaturen att kompensera för detta tapp i effekt.




För att prata om minskningar eller ökningar beror dessa på deltaepsilon. Men jag läser mellan raderna att epsilon är en begränsande faktor på effekten, vilket den är, i förhållande till sin svartkroppsmotsvarighet med samma temperatur. Däremot så innebär högre temperatur högre effekt. Och solen dikterar vilken effekt som jorden behöver stråla iom energibalansen. Om jorden blir sämre på att stråla eftersom atmosfären stänger inne strålningen kommer detta att kompenseras med en högre temperatur för att upprätthålla effekten.

Kolla igen på 7. 16: http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7.html

Och?

Klimatet var ju onekligen betydligt fuktigare än idag i det området under den varmaste delen av vår interglacialperiod, eller den förra som var betydligt varmare än vår.
Sahara blomstrade, hade sjöar och floder.
Skulle dagens klimat vara det optimala och både en sänkning och höjning av temperaturen leda till ett torrare klimat? Vad skulle stödja ett sådant påstående?
Jag vill vidhålla att det måste bli betydligt fuktigare över ett större område för att vi ska få en klar förstärkningseffekt genom vattenångan.

Ändrar du klimatet flyttar sig klimatzoner. Sahara var fuktigare, amerikanska Mellanvästern var torrare.
Luften måste få en högra absolut luftfuktighet, vilket jag upprepar inte säger någonting om huruvida klimatet blir torrare eller fuktigare.

Vi kan enas om att det var betydligt torrare under istiden.
Det vi inte är eniga om är att den trenden att det blev fuktigare när det blev varmare inte skulle fortsätta. Vad har du för argument att den trenden skulle brytas?
Jorden har blivit grönare och en del förklaras med ökande regnmängder i torra områden. En annan faktor är ökande koldioxidnivå som gör växterna mer motståndskraftiga i torrare klimat.

Skillnad mellan relativ fuktighet och absolut fuktighet
Jag har nog skrivit om fuktighet utan att alltid vara tydlig nog
om det är relativ fuktighet eller absolut fuktighet som avses.
Båda är viktiga, både när vi beaktar väder och klimat, men
det finns viktiga skillnader.

Samband mellan temperatur och vattenmängd med 100% rel. fuktighet
Den här bilden från SMHI illustrerar hur mycket vatten det
finns i 1 m3 luft med 100% relativ fuktighet, beroende på
temperatur. Vi ser t.ex. att vattenmängden nästan fördubblas
mellan 10 och 20°C om relativa fuktigheten är 100%.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.34697.1398236594!/image/absolutfukt-temp-mattnad.png_gen/derivatives/Original_1004px/absolutfukt-temp-mattnad.png

Absoluta fuktighetens betydelse för klimatet
Vi vet att H2O är en viktig växthusgas. För att få ett mått på
vilken betydelse som H2O har som växthusgas så utgår vi
från den absoluta fuktigheten. En temperaturökning från
t.ex. 15-16°C gör att luften kan "bära" nära 10% mer vatten.
Mer vatten förstärker växthuseffekten. Vi vet från mätningar
av temperatur och relativ fuktighet att absoluta fuktigheten
ökar ungefär som förväntat när klimatet ändras.

Relativa fuktighetens betydelse för väder och nederbörd
Om vi i stället ser till väder och nederbörd så är den relativa
fuktigheten viktig. När t.ex. varm och fuktig atlantluft når
den norska västkusten och pressas uppåt och kyls ner så
stiger den relativa fuktigheten. Ofta över 100% så att det
blir nederbörd.
http://met.no/filestore/nedbor_normal.jpg?size=500x1000

–

Talande om fuktighet
Aktuella observationer från Stockholm, Sverige (14 möh 59.37 °N, 17.90 °E).
Temperatur: +19°C
Relativ fuktighet: 60%
Daggpunkt: +11°C
Den absoluta fuktigheten är 0.0098 kg/m3.

Aktuella observationer från Vostok, Antarktis (3489 möh, 78.46 °S, 106.87 °E).
Temperatur: -68°C
Relativ fuktighet: 31%
Daggpunkt: -72°C
Jag hittade inget sätt att beräkna absoluta fuktigheten vid så låg temperatur.
Om det varit betydligt varmare, ca -45°C, så hade den absoluta fuktigheten
varit 0,000033 kg/m3. Nu är den mindre.

Aktuella observationer från Timbuktu, Mali (263 möh 16.72 °N, 3.00 °W).
Temperatur: +38°C
Relativ fuktighet: 30%
Daggpunkt: +17°C
Den absoluta fuktigheten är 0.0139 kg/m3.

Vad är torrt och vad är fuktigt?
Om det "bara" varit -45°C i Vostok så hade det varit 300 gånger mer vatten
per m3 luft i Stockholm, jämfört med Vostok. Nu är skillnaden större.
Trots att den relativa fuktigheten i Timbuktu är hälften av vad den är
i Stockholm så är det 42% mer vatten i luften i Timbuktu, därför att
det är varmare där.
Risken för dimma eller nederbörd kan vara större i Stockholm just nu,
men vattnets bidrag till Växthuseffekten är troligen större i Timbuktu
än vad det är i Stockholm. Jag skriver "troligen" eftersom dessa upp-
gifter är baserade på markobservationer.

Jag använde Planetcalc för omvandling mellan relativ och absolut fuktighet.
http://planetcalc.com/2167/

–