Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Inte som jag ser det.
Det beror på den logaritmiskt avtagande höjningen på växthuseffekten vid en höjning av ånghalten och vise versa.
En höjning har mindre effekt än motsvarande minskning av ånghalten.
Sedan har vi naturligtvis molnbildning som den stora jokern som också kan dämpa temperaturhöjning vid ökad ånghalt. Alltså, omfördelning av vattenånga kan inte ge en positiv återkopplingseffekt. Större landområden måste få ett fuktigare klimat om återkopplingen skall bli positiv. Självklart leder det till att torrare områden får mer regn.

Det är inte trovärdigt att påstå att en sänkning av temperatur leder till ett globalt torrare klimat medan att en höjning inte skulle göra det.

Mer koldioxid och mer vatten i form av vätska och gas, samt varmare klimat är gynnsamt, även om det lokalt och för vissa arter kan bli sämre.

Trots den pågående avskogningen i främst Sydamerika och Sydostasien, så verkar planeten bli grönare. Främst utanför tropiken samt i torrare områden i Afrika och Australien.

http://www.nature.com/nclimate/journal/v5/n5/full/nclimate2581.html

Var det ovanstående ett olyckligt skrivfel, kanske?
Nu behöver det visserligen inte regna vid en RF på 100% men du har absolut tät dimma och daggbildning vilket återför fukt till ytan. Vidare kan fukt fällas ut i form av regn vid lägre RF än 100%.

Det är ändå nederbördens storlek som är avgörande.

Syftar du här på att vid kall temperatur man kan bilda iskristaller vid något lägre fuktighet än vad som gäller för vattendroppar? Annars ser jag inte hur du kan få regn vid lägre än 100% RF.

Du anser citatet jag kom med är fel? (Det är från wikipedia)

För att sätta det i perspektiv. Stockholm har nederbörd på 540 mm/år och klassas som Dfb, fuktigt kontinentalt klimat. Niamey, Nigers huvudstad, har lika mycket nederbörd men klassas som Bsh, varmt semiarid. Samma nederbörd, men ena klassas som fuktigt, andra som torrt.

Mängden nederbörd måste ställas i relation till medeltemperaturen. I Niger är det betydligt varmare.

Fast jag skrev att temperatur och nederbörd styr klimat.
Medeltemperaturen skiljer avsevärt mellan orterna. vilket gör en jämförelse send.

Men den viktigaste skillnaden är nog att nästan all nederbörd i Niger kommer under en liten del av året, främst under två månader och lite före och efter.
Större delen av året kommer nästan ingen nederbörd alls. Eftersom inte vattnet lagras i floder, sjöar eller is och snö så blir det helt enkelt torrt där på ett helt annat sätt än i stockholm.

Och det har varit min poäng hela tiden!

Vadå "kall temperatur"? Just begreppet "relativ fuktighet" består i hur mkt vatten luft kan innehålla vid en given temperatur. Lite intressant att du tydligen på allvar påstår att ett mtrl (luft i det här fallet) kan absorbera mer än 100% av sin absorberingsförmåga (hur fan går det till?)

Att få luften att fälla ut vatten i form av regn under 100% RF kan bla bero på att vattenmolekylerna fäster sig vid andra molekyler som exempelvis silvernitrat/silverjodid vilket har använts vid "cloudseeding" men varierande resultat för att framkalla just regn bara som ett exempel.
Men du behöver inte ta mitt ord på att regn kan falla vid en RF under 100%, du kan ju alltid kolla på SMHI:s hemsida om du tycker att de duger som källa och om det inte gör det kan du säkerligen googla och få upp 10-tals andra seriösa sidor som bekräftar det hela.
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910

Att jag talade om is kanske kan ge en ledtråd? I praktiken ser du det i skillnaden mellan låga moln som består av vattendroppar medan höga består av ispartiklar. Har du en blandning kan iskristallerna "stjäla" vatten från regndropparna.
I absolut ren luft kan man nå en bit över 100% innan kondensation sätter igång eftersom det behövs kondensationskärnor. Det är så molnkammare fungerar, man har övermättad, ren luft och så kommer en laddad partikel och joniserar molekyler vilket blir groddpunkt för en vattendroppe.

Det krävs större ångtryck för att att en regndroppe skall växa ju mindre dess radie är, och mindre ångtryck för en iskristall med samma storlek. Så stora regndroppar kan stjäla vattenånga från små, iskristaller kan stjäla från regndroppar osv. Molndynamik blir snabbt komplicerad.
Något artificiellt exempel.
Man bör här skilja på luftfuktigheten i molnen där regnet bildas och luftfuktigheten längre ned i luften som regnet bara faller igenom.

I vilket fall som helst är den exakta procentsiffran inte så intressant för min poäng att luft kan innehålla mer vatten innan det bildar moln eller regn när temperaturen stiger. Det kanske t o m du håller med om?

Trist att även du har förfallit till att argumentera på detta sätt istället för att bara säga att du råkade ha fel eller missmint dig vid föregående inlägg.

Intuitivt är det lätt att dra slutsatsen att högre temperatur leder till
mer nederbörd, men är det säkert att det är så?

The Pan Evaporation Paradox
Trots uppvärmningen har de mätningar som gjorts sedan ungefär
1950 i USA och tidigare Sovjet visat att mängden som förångas
minskat.
Att mängden vatten i atmosfären ökat är det ingen tvekan om.
Förångningsprocessen i gränsskiktet mellan hav och luft påverkas
av fler parametrar än vattnets temperatur, bl.a. av mängden
vatten i luftskiktet nära vattenytan.
Om nu förångningen minskar...
Enligt principen "what goes up comes down" så borde ju rimligtvis
nederbörden minska också då, eller?

Se t.ex.
http://www.engr.colostate.edu/~ramirez/ce_old/classes/ce520_ramirez/CIVE520_Class_PanParadox_new.pdf

"If climate is warming, more energetic hydrologic cycle is expected
implying an increase in evaporation. However, observations of pan
evaporation across the U.S. and the globe show a decreasing trend
in pan evaporation."

–