Kommer med två lite disparata inlägg:
1) Tydligen har Mandela hävdat att han inte tror på någon inblandning från Sydafrika vad gäller Palmemordet. Har själv hört intervjun nu i efterhand. Skall försöka hitta den på youtube igen.
2) Inge M har till Gunnar Wall sagt att dekorimamannen gav ett pundigt fast vältränat intryck. Klipp från hans blogg
"I samtal med mig har Inge M sagt det. Detta samtal ägde förvisso rum långt efter mordet, så sent som 2010, och det är upp till var och en att bedöma vilken vikt som ska läggas vid Inges påstående. Här följer ett avsnitt ur mitt samtal med Inge, hämtat från min förra Palmebok ”Mordgåtan Olof Palme”, sid 499-500. Läs och bedöm själva:
”Jag upptäcker ganska snart att det kommer en kille och ställer sig vid Dekorimas fönster. Han ställer sig framför avfasningen så att jag har honom i motljus. Han står inte helt stilla utan går omkring lite grann. Även när han står på ett ställe rör han sig, det liknar det här typiskt oroliga sättet som en tjackpundare har. Det känner jag igen för jag har jobbat med ungdomar som har alkohol- och narkotikaproblem. Dessutom växte jag upp i Sköndal–Farsta under den absolut svåraste perioden på 60- och 70-talen.
I klassen jag gick var vi sexton grabbar som följdes åt till nian. Det var jag och tre till som klarade oss från att hålla på med preparat. Så att känna igen en pundare var inget svårt.”
Det här var en pundare?
”Jaja, jaja.”
Det sa du väl inte i de tidiga polisförhören?
”Jo, det sa jag redan från första början när jag ringde in till polisen på lördagen. Men skillnaden mellan honom och en normal tjackpundare som går på amfetamin var att den här killen var vältränad. Han hade sin typiska gång men vartenda steg var effektivt. Jag vet inte hur jag ska förklara det bättre.”
Efter intervjun kontrollerar jag saken. Det står inget i polisens protokoll från förhören med Inge M om att gärningsmannen skulle ha liknat en narkotikamissbrukare, vilket förstås inte utesluter att Inge M kan ha sagt det till polisen i alla fall. I Kangers bok – som kom 1987, långt innan Christer Pettersson blev misstänkt – står det att Inge M funderar över om mannen tänker göra en knarkaffär eftersom han så tydligt väntar på något. Den svårbedömda frågan så här långt i efterhand är förstås följande: handlar det om Inge gissade att det hela kunde vara narkotikarelaterat utifrån själva situationen, en ensam man i ett gathörn? Och att han i efterhand föreställt sig att mannen nog betett sig som en pundare? Eller rör det sig om genuina minnesbilder? Det kan vi inte säkert veta.
Han var målinriktad?
”Väldigt målinriktad. Det var min första reaktion. Antingen sker det en affär där eller också väntar han på att märka någon som inte har betalat, det var min tanke.”
Kan det vara så skruvat att det var Christer P han såg men att han är oskyldig till mordet? Kanske var han i omedelbar närhet till mordplatsen vilket också narkotikaspan observerade. CP blev då den ultimata syndabocken. Kan också förklara hans svammel om att "det kan ha varit jag" och historien om att han sprang och gömde sig i närheten på någon kyrkogård innan han fortsatte sin flyktväg mot pendeltåget.
Edit, det var Jan Mossander som träffade Mandela: 14.00 in i klippet
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4072&grupp=22769