2016-06-27, 16:11
  #14053
Medlem
Trumpetflugans avatar
Edit: Såg i efterhand att detta nog blev en jäkligt jobbig läsning. Om det är alltför jobbigt kan det eventuellt räcka att hoppa ner till den fetmarkerade markatorn.

Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Du skriver det inte, men jag antar att dina resonemang utgår
från att vi talar om himlakroppar. Om vi inte har en energikälla
i kroppen så måste vi ha ett inflöde av energi, som jag antar
är konstant. Vi antar också att vi låter tiden gå när förutsättningarna
förändrats, så att vi uppnår ett stabilt tillstånd, i balans.
För det första; Tack för att du tar dig tid! Alltid kunnig och trevlig och lättförstådd!
Vidare är det nog en del som jag inte får med i texten explicit, tyvärr, som jag menar. Jag uttrycker mig nog inte så exakt, men du verkar ha förstått ungefär vart jag ville komma med denna tankeövning.

Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Svartkroppsstrålning är ju en idealiserad bild av något som
inte existerar i verkligheten. Se den och de sammanhängande
formler som beskriver dess egenskaper som en första modell
för att beskriva och räkna på delar av verkligheten som är
lika svartkroppar.
Begreppet emissivitet inför vi för att förbättra modellen så
att den fungerar bättre för kroppar som fungerar ungefär
som svartkroppar, men avviker lite, om e är nära 1.
I ditt tankeexperiment utgår du, som jag uppfattar det, från att du
även med reducerad emissivitet har en ideal svartkropp, vilket
innebär en grov approximation när e<<1.
Det bästa du kan göra i ditt tankeexperiment, IMO, är att,
utgå från energibalansen.
Du har ett inkommande energiflöde eller en intern energikälla.
Precis. Tankeövningen utgår nog ifrån konceptet med energibalans och både sol och jord(eller vilken himlakropp det må vara) sedd utifrån, från rymden. Här tänker jag mig att kropparna sol och jord "strävar" efter att uppnå energibalans. Dvs energi absorberad av jorden=energi utstrålad från jorden.Eller mer exakt, energi per tidsenhet till jorden=energi per tidsenhet från jorden. Detta är alltså vänsterledet i ekvationen P/A=epsilon*sigma*T^4. Solen ger då om vi räknar med solens yttemperatur som 5800K och approximerar som ideal svartkropp: 1*sigma*5800^4=64164532W/m^2. Om vi sedan multiplicerar detta med Solens totala area, för att få ut total effekt och sedan den andel jorden får in av detta tar jag om jag tänker mig en disk med radien 1 AU, med solen i centrum och räknar arean för denna och kallar denna As och sedan den del som jorden "blir träffat av" blir då Aj/As(en procentandel av den yta jorden upptar av den totala arean som solen strålar vid 1 AU, iofs beräknat endast på 2 dimensioner, men blir väl samma för 3 dim av symmetriskäl?) . Den totala energi i Watt som träffar jorden blir då 1*sigma*5800^4*solens area*(Aj/As)=3.91*10^26 W. Sedan vill jag återigen få ned detta till W/m^2 på jorden och delar därför med jordens area och får då 1390.3 W/m^2. Jorden är en cirkel och därför delar jag detta med 4 och får 347.5 W/m^2. Jordens albedo är i snitt 0.3, så den del av energin som absorberas är 347.5* 0.7=243W/m^2.

Det borde väl då vara denna effekt som jorden strålar ut med? Inte reflekterar plus strålar, utan ensamt strålar enligt P/a=epsilon*sigma*T^4?

Då tänkte jag vidare såhär
. Denna instrålade energi från solen, som jorden senare måste stråla ut vid jämnvikt, borde vi kunna approximera som en konstant, eftersom det är växthusgasarnas verkan vi vill studera och de har endast en väldigt liten påverkan på instrålningens effekt. Utsrålningen däremot:
Rent intuitivt absorberar och remitterar växthusgasen utgående strålning. De "hindrar" alltså strålning från bl.a. jordytan att lämna himlakroppen jorden, sett från rymden. Den strålar alltså mindre effekt, OM vi inte samtidigt höjer temperaturen, enligt P/a (som är konstant)=e*sigma(också konstant)*T^4.
Om effekten är konstant, så måste antingen T öka om e minskar, eller tvärtom, för att effekten ska bli konstant.

Därför är det väl helt logiskt att temperaturen går upp om jorden får svårare att göra sig av med energi per tidsenhet genom växthusgaser (=epsilon minskar?), sett från rymden, med villkoret att P/a är konstant.


Citat:
"Lekplats:"
http://www.spectralcalc.com/blackbody_calculator/blackbody.php

Tack! Lovar att leka när mer tid ges!
__________________
Senast redigerad av Trumpetflugan 2016-06-27 kl. 16:27.
Citera
2016-06-27, 17:44
  #14054
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Trumpetflugan
Jordens albedo är i snitt 0.3, så den del av energin som absorberas är 347.5* 0.7=243W/m^2.

Det borde väl då vara denna effekt som jorden strålar ut med? Inte reflekterar plus strålar, utan ensamt strålar enligt P/a=epsilon*sigma*T^4?
För all del strålar jorden ut alla de 374 W/2, men det är vettigt att separera det reflekterade solljuset och den termiska strålning, och i sådana här sammanhang är det det värdet som är det relevanta.
Citat:
Denna instrålade energi från solen, som jorden senare måste stråla ut vid jämnvikt, borde vi kunna approximera som en konstant, eftersom det är växthusgasarnas verkan vi vill studera och de har endast en väldigt liten påverkan på instrålningens effekt.
Inte helt sant. Jordens albedo påverkas både av moln och av hur mycket av jorden som är istäckt, vilket förändras om vi förändrar växthuseffekten.
Citat:
Utsrålningen däremot:
Rent intuitivt absorberar och remitterar växthusgasen utgående strålning. De "hindrar" alltså strålning från bl.a. jordytan att lämna himlakroppen jorden, sett från rymden. Den strålar alltså mindre effekt, OM vi inte samtidigt höjer temperaturen, enligt P/a (som är konstant)=e*sigma(också konstant)*T^4.
Om effekten är konstant, så måste antingen T öka om e minskar, eller tvärtom, för att effekten ska bli konstant.
Här trasslar du åter ihop vad som sker på markytan och vad som sker i toppen av atmosfären. Vid markytan tar jorden emot mer strålning i och med att den även får återstrålning från atmosfären. Den blir då varmare men e förblir konstant. Temperaturen i toppen av atmosfären förblir däremot, liksom e där, konstant.

Du förstår nog principen, problemet är att du försöker stoppa in vad som sker på två olika platser i samma ekvation.
Citera
2016-06-27, 18:08
  #14055
Medlem
Vi har instrålad energi--vi har utstrålad energi.

En molnig vinterdag är den utstrålade energin begränsad och en klar vinterdag är utstrålningen stor.
Instrålad energi på vintern är inte stor och starkt begränsad till några timmar.''

Ibland så tror jag inte riktigt på växthuseffekten från co2 utan mera på vattenångans effekt----inte minst vid mulet väder på vintern.

Som norrlänning upplever jag mera mulet väder på vintrarna som ger mildare klimat.----jämfört med för 30 år sedan.

Men mest känns det som ingen riktigt vet utan man kör lite agendasättande miljötänk.

Det var faktiskt ganska varmt på Grönland för 1000 år sedan. Kör man temperatursiffrorna---inte från 1860 utan från 1750 så får man andra siffror för temperaturökningen om den ens finns.
Citera
2016-06-27, 19:23
  #14056
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Otto48
En molnig vinterdag är den utstrålade energin begränsad och en klar vinterdag är utstrålningen stor.
För all del reflekterar moln mer strålning så de värmer på vintrar och nätter, men att du tycker utstrålningen en klar dag är stor beror bara på att du aldrig behövt uppleva hur stor den skulle vara om du inte haft en atmosfär som återstrålar så mycket värme. Testa och res till månen och upplev en natt där så får du klart för dig vad kyla verkligen innebär.
Citat:
Ibland så tror jag inte riktigt på växthuseffekten från co2 utan mera på vattenångans effekt----inte minst vid mulet väder på vintern.
Å andra sidan reflekterar moln också solljus, och totalt sätt kyler moln jorden även om de uppvärmande och avkylande effekterna är ungefär lika stora.
Citat:
Men mest känns det som ingen riktigt vet utan man kör lite agendasättande miljötänk.
Eller också vet forskare men du har inte satt dig in.
Citat:
Det var faktiskt ganska varmt på Grönland för 1000 år sedan. Kör man temperatursiffrorna---inte från 1860 utan från 1750 så får man andra siffror för temperaturökningen om den ens finns.
Lokalt sett kan temperaturer variera en hel del. Strömmarna över Atlanten förändras och kan ge varmt på olika sidor av Atlanten vid olika tider.
Citera
2016-06-28, 00:37
  #14057
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Trumpetflugan
Edit: Såg i efterhand att detta nog blev en jäkligt jobbig läsning. Om det är alltför jobbigt kan det eventuellt räcka att hoppa ner till den fetmarkerade markatorn.


För det första; Tack för att du tar dig tid! Alltid kunnig och trevlig och lättförstådd!
Vidare är det nog en del som jag inte får med i texten explicit, tyvärr, som jag menar. Jag uttrycker mig nog inte så exakt, men du verkar ha förstått ungefär vart jag ville komma med denna tankeövning.


Precis. Tankeövningen utgår nog ifrån konceptet med energibalans och både sol och jord(eller vilken himlakropp det må vara) sedd utifrån, från rymden. Här tänker jag mig att kropparna sol och jord "strävar" efter att uppnå energibalans. Dvs energi absorberad av jorden=energi utstrålad från jorden.Eller mer exakt, energi per tidsenhet till jorden=energi per tidsenhet från jorden. Detta är alltså vänsterledet i ekvationen P/A=epsilon*sigma*T^4. Solen ger då om vi räknar med solens yttemperatur som 5800K och approximerar som ideal svartkropp: 1*sigma*5800^4=64164532W/m^2. Om vi sedan multiplicerar detta med Solens totala area, för att få ut total effekt och sedan den andel jorden får in av detta tar jag om jag tänker mig en disk med radien 1 AU, med solen i centrum och räknar arean för denna och kallar denna As och sedan den del som jorden "blir träffat av" blir då Aj/As(en procentandel av den yta jorden upptar av den totala arean som solen strålar vid 1 AU, iofs beräknat endast på 2 dimensioner, men blir väl samma för 3 dim av symmetriskäl?) . Den totala energi i Watt som träffar jorden blir då 1*sigma*5800^4*solens area*(Aj/As)=3.91*10^26 W. Sedan vill jag återigen få ned detta till W/m^2 på jorden och delar därför med jordens area och får då 1390.3 W/m^2. Jorden är en cirkel och därför delar jag detta med 4 och får 347.5 W/m^2. Jordens albedo är i snitt 0.3, så den del av energin som absorberas är 347.5* 0.7=243W/m^2.

Det borde väl då vara denna effekt som jorden strålar ut med? Inte reflekterar plus strålar, utan ensamt strålar enligt P/a=epsilon*sigma*T^4?

Då tänkte jag vidare såhär
. Denna instrålade energi från solen, som jorden senare måste stråla ut vid jämnvikt, borde vi kunna approximera som en konstant, eftersom det är växthusgasarnas verkan vi vill studera och de har endast en väldigt liten påverkan på instrålningens effekt. Utsrålningen däremot:
Rent intuitivt absorberar och remitterar växthusgasen utgående strålning. De "hindrar" alltså strålning från bl.a. jordytan att lämna himlakroppen jorden, sett från rymden. Den strålar alltså mindre effekt, OM vi inte samtidigt höjer temperaturen, enligt P/a (som är konstant)=e*sigma(också konstant)*T^4.
Om effekten är konstant, så måste antingen T öka om e minskar, eller tvärtom, för att effekten ska bli konstant.

Därför är det väl helt logiskt att temperaturen går upp om jorden får svårare att göra sig av med energi per tidsenhet genom växthusgaser (=epsilon minskar?), sett från rymden, med villkoret att P/a är konstant.

Tack! Lovar att leka när mer tid ges!

Xenonen har redan besvarat dina frågor.
Jag ska ändå testa med lite andra infallsvinklar.
Vi gör en rad förenklingar här, men målet är ju att gradvis öka förståelsen,
så det kan vi väl leva med?

Några exempel på "förenklingar" vi gör.
Vi låtsas nära jorden som att den är platt. Den är ju sfärisk.
Väder, årstider, solfläckar, PDO, el Niño/la Niña, vulkanutbrott
och annat påverkar en hel del om vi betraktar korta tidsperioder.
Om vi ser till t.ex. 30-årsmedelvärden så kommer vi närmare
vad som är intressant ur klimatsynpunkt. Över sådana lite längre
tidsperioder kan vi se något som liknar balans.
Sedan har vi ju också cykler med längre perioder, som Milankovitch-
cykler med sammanhängande istider och mellanliggande varmare
perioder. Årstider speglar ju också astronomiska företeelser.

Atmosfären finns och påverkar. Vi avvaktar med allt som
sker i atmosfären så länge, men kommer ihåg att den finns.

Du sveper över en hel del på en gång i resan från solens yta till jordytan.
Eftersom din resa går ända ner till jordytan, så passerar du genom atmosfären.
På olika sätt tas en del av energin upp där. Sedan räknar du som att
det bara är energin som når jordytan som kommer tillbaka ut i rymden.
Energi försvinner aldrig.
Du har tre alternativ:
1. Räkna på jorden som helhet, gränsen satt utanför atmosfären, energi in = energi ut.
2. Räkna på vad som når jordytan och vad som lämnar jordytan, energi in = energi ut.
3. Ta med atmosfären i dina beräkningar.

Att räkna med att det som kommer in i 1. ska vara samma som går ut i 2.
blir fel.

I det tredje fallet blir det ju lite mer komplicerat.
I en första förenkling kan vi betrakta atmosfären som en "svart låda".
Innan vi tittar lite närmare på atmosfären ska jag upprepa dina beräkningar.
Jag räknar genomgående i SI-enheter. Antal siffror speglar inte alltid noggrannheten.

Solens temperatur: 5778°K
σ = 0,0000000567036713
j(solytan) = 6,32006184933E+007
solens radie = 695700000
jordbanans radie = 149597870000
j(mot jordens profil, som solen ser den) = 1366,83
j(per ytenhet på jorden, om vi bortser från atmosfären) = 341,71
Bara 74% kommer igenom atmosfären = 252,86
4% reflekteras av jordytan = 242,75

Jag kommer fram till, som du, att i medeltal når 243 W/m^2 jordytan.

Notera dock vad som händer på vägen.
26% (89 W/m^2) av energin från solen (342 W/m^2) som når atmosfären, tas upp av eller reflekteras av atmosfären.
Det motsvarar 89 W/m^2 som tas upp eller reflekteras av atmosfären på vägen in.
4% reflekteras av jordytan. Det motsvarar 13,7 w/m^2 som vänder upp mot atmosfären.

Ännu så länge har vi bara talat som vad som händer med den kortvågiga
strålningen som kommer från solen.

Om vi ser atmosfären som en "svart låda" på vägen mellan rymden och
jordytan så kan vi i en första förenkling säga att den tar emot ca 103 W/m^2
solstrålning. Dessutom exponeras den för den värmestrålning som kommer
från jorden. Totalt sett är det lika mycket energi som kommer in i
atmosfären som det är som lämnar den. Sett över tid, när den är
i jämvikt.

Nu tror jag att vi är framme vid din fetning.
Det får bli ett separat inlägg…

Citera
2016-06-28, 01:30
  #14058
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Trumpetflugan
...
Då tänkte jag vidare såhär . Denna instrålade energi från solen, som jorden senare måste stråla ut vid jämnvikt, borde vi kunna approximera som en konstant, eftersom det är växthusgasarnas verkan vi vill studera och de har endast en väldigt liten påverkan på instrålningens effekt. Utsrålningen däremot:
Rent intuitivt absorberar och remitterar växthusgasen utgående strålning. De "hindrar" alltså strålning från bl.a. jordytan att lämna himlakroppen jorden, sett från rymden. Den strålar alltså mindre effekt, OM vi inte samtidigt höjer temperaturen, enligt P/a (som är konstant)=e*sigma(också konstant)*T^4.
Om effekten är konstant, så måste antingen T öka om e minskar, eller tvärtom, för att effekten ska bli konstant.

Därför är det väl helt logiskt att temperaturen går upp om jorden får svårare att göra sig av med energi per tidsenhet genom växthusgaser (=epsilon minskar?), sett från rymden, med villkoret att P/a är konstant.

När vi talar om energi till jorden måste vi vara tydliga om vi
menar
– Till jorden mätt utanför atmosfären
– Det som når jordens yta.

Däremellan finns atmosfären som reflekterar, sprider och tar upp
en del energi.

Energin från solen har ett spektralinnehåll som en typisk stjärna.
Vid ca 5778°K är intensiteten som störst för våglängden ≈0,50 µm.
En del av den här strålningen reflekteras, sprids och tas upp av
atmosfären, men 70% når ner till jordytan och värmer denna.

Jorden värms. Medeltemperaturen är ca 15°C, 288°K. Den här
strålningen, som jordytan avger genom sin temperatur har sin
topp i strålningsspektrat vid våglängden ≈10,1 µm. Den här
långvågiga strålningen kommer att växelverka med atmosfären
i betydligt högre grad än den inkommande kortvågiga. Det är
främst vattenånga, CO2 och metan som tar upp den här
strålningen. Den avges sedan igen, i alla riktningar. Netto-
effekten blir att en del av det som lämnar jordytan "studsar"
tillbaka till jorden. Den blir då varmare, tills det som lämnar
jordytan når en nivå så att det som "netto" kommer ut i
rymden är "lika mycket" som det som kommer in.

Vi förenklar hela tiden. Ett exempel på detta kan man se
i den här bilden, som visar hur strålningen från jorden
ser ut, betraktat från en satellit över Nordafrika. Om
breddgrad, molnighet, väder, årstid, m.m. varierar så
ser spektrat annorlunda ut.

Biden (max vid ca 12 µm våglängd):
http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7-15.gif

Sidan:
http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7.html

Solspektrat är inte heller någon ideal svartkroppsstrålning. Så här
ser det ut, utanför jordens atmosfär.

Bild:
http://sites.gsu.edu/geog1112/files/2012/10/Solar_Spectrum.png

Sida:
http://sites.gsu.edu/geog1112/solar-radiation-seasons/

Javisst är det logiskt att temperaturen på jorden stiger
när växthuseffekten ökar. Den stiger tills den totala mängden
energi som lämnar planeten ut i rymden är lika stor som det
som kommer in.

Jag föredrar att tala om energi. Mätt över ganska långa tids-
intervall. Effekten kan, över korta tidsperioder, variera inom
vida gränser. Effektflödet ut beror ju t.ex. på molnmängden.

Citera
2016-06-28, 10:16
  #14059
Medlem
lasternassummas avatar
Några frågor om klimat och atmosfär, som kan vara värda
att tänka på:
– Kan man betrakta vakuum som en svartkropp?
– Kan man räkna på en gas, t.ex. CO2 som en svartkropp?
– Kan man betrakta atmosfären som en svartkropp?
– Finns det några kopplingar mellan svartkroppsstrålning och aggregationstillstånd?

De tillstånd jag tänker på är fasta tillståndet, vätska, gas och plasma (som vi har inuti solen).
Ordet "kropp" ger ju onekligen associationer till fasta tillståndet...

Dela gärna era tankar!

Citera
2016-06-28, 15:45
  #14060
Medlem
Jumalautas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Xenonen
Eller också vet forskare men du har inte satt dig in.
Vet forskare!? Berätta mer. Vilka forskare vet vad? Finns det i sammanhanget något "bättre vetande"? Vad vet du?
Citera
2016-06-29, 09:36
  #14061
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Otto48
Vi har instrålad energi--vi har utstrålad energi.

En molnig vinterdag är den utstrålade energin begränsad och en klar vinterdag är utstrålningen stor.
Instrålad energi på vintern är inte stor och starkt begränsad till några timmar.''

Ibland så tror jag inte riktigt på växthuseffekten från co2 utan mera på vattenångans effekt----inte minst vid mulet väder på vintern.

Som norrlänning upplever jag mera mulet väder på vintrarna som ger mildare klimat.----jämfört med för 30 år sedan.

Men mest känns det som ingen riktigt vet utan man kör lite agendasättande miljötänk.

Det var faktiskt ganska varmt på Grönland för 1000 år sedan. Kör man temperatursiffrorna---inte från 1860 utan från 1750 så får man andra siffror för temperaturökningen om den ens finns.

Energi
Energin bevaras - Bra start.
Vädret påverkar temperaturen - Javisst.

Sedan har jag intrycket att du blandar ihop väder och klimat.
Det är många som gör i den här tråden, så låt oss försöka reda ut detta.

Väder
Vädret varierar mycket. Mellan orter. Mellan årstider. Mellan dag och natt.
Kan ändra sig helt på någon timme eller mindre. Nederbörd - inte nederbörd.
Klart - mulet. Fuktigt - torrt.
Vädrets slumpmässiga variation är just slumpmässig. Statistiskt
innebär det att det kan regna mycket eller lite en månad eller ett
år, men på lite längre sikt är det konstant.

Fysik och statistik
Låt oss backa lite, till fysik och statistik.
Energin bevaras i alla slutna system. Vi kan förenkla lite och säga att
all energi som tillförs jorden kommer från solen och all energi som
lämnar jorden bestäms av jordytans temperatur och av egenskaper
hos atmosfären. På sikt är dom lika.
De slumpmässiga variationer som vi ser i vädret är just slumpmässiga.
Om temperatur eller nederbörd ändras på lång sikt så är det en klimat-
förändring och inte en väderförändring.
Sett över en lämplig tidsperiod, t.ex. 30 år, kan vi se medelvärden
och från dessa se ganska bra hur klimatet förändras.
Molnbildning och nederbörd på kort sikt beror på vädret.
Om det förändras, ökar eller minskar, på lång sikt, t.ex. om vi
studerar 30-års-medelvärden, så bör vi söka orsaken till att klimatet
ändrats.
Tänk gärna energi. Om det är varmt på hela jorden (vilket är osannolikt,
men se det som ett tankeexperiment) så lämnar mer energi jorden och
den kommer att kylas ner.

Det "enkla" som hänt de senaste 200 åren och mest tydligt de senaste 50 åren
är att CO2-halten i atmosfären ökat. Detta ökar växthuseffekten, som
ökar temperaturen, så att mer vatten förångas, vilket ökar växthuseffekten.
Fuktigheten (vatten) i luften och CO2 är ju de starkaste växthusgaserna.
En stor skillnad mellan de två är att vatten omsätts snabbt, men CO2 i
atmosfären omsätts långsamt. Om vi kunde minska CO2-mängden i
atmosfären snabbt (t.ex. med 100 ppm på ett år) så skulle vattenmängden
utan problem minska lika snabbt. Om vi minskar CO2-utsläppen tar det
dock lång tid innan CO2-halten i atmosfären minskar.

Det du upplever, mildare vintrar, kan inte (eftersom det är fysikaliskt
och statistiskt "omöjligt") vara en följd av att vädret blivit molnigare
och därmed varmare under en 30-årsperiod. En sådan förändring är
följden av en klimatförändring. Mer CO2. Med H2O. Mer växthuseffekt.
Varmare.

Vilka temperaturmätningar för perioden 1750 till 1860 är det som du
refererar till?

Här finns lite om de senaste 2000 årens temperaturvariationer:
https://en.wikipedia.org/wiki/Temperature_record_of_the_past_1000_years

"Agendasättande miljötänk"?
Du får nog utveckla lite mer vad du menar, men jag tokar det ungefär
som att det är "miljötänk" du vill misstänkliggöra.
Kanske är det begrepp som förnyelsebar, naturskydd, bevarande av ekosystem,
hushålla med naturresurser som du försöker misstänkliggöra? Kanske menar
du att de finns de som gör kategoriska uttalanden utan att ha tillräcklig kunskap?
Jag tror inte att du menar att det är en stor risk med att det finns stora ekonomiska
intressen, både inom transport och energi, som på olika sätt och ofta med
tvivelaktiga metoder, försöker misstänkliggöra alla försök att sammaställa
fakta om den pågående globala uppvärmningen. Detta agerande ser jag
som ett reellt hot mot att göra planeten och livet på den attraktivt för
en period, som minst, sträcker sig några generationer framåt.

Citera
2016-07-01, 10:35
  #14062
Medlem
Trumpetflugans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
url]

Sidan:
http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7.html


Tack! Det var precis något sådant här jag ville till, med mitt epsilon (som var feltolkat. Den motsvaras av f i ekvationen här;http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7-30.gif. Mycket bra fötklarat också i din länk!

Edit: hur ska man tolka detta? (också från länken)

Citat:


Another important point from the above discussion is that all greenhouse gases are not equally efficient at trapping terrestrial radiation. Consider a greenhouse gas absorbing at 11 mm, in the atmospheric window ( Figure 7-8 ). Injecting such a gas into the atmosphere would decrease the radiation emitted to space at 11 mm (since this radiation would now be emitted by the cold atmosphere rather than by the warm surface). In order to maintain a constant terrestrial blackbody emission integrated over all wavelengths, it would be necessary to increase the emission flux in other regions of the spectrum and thus warm the Earth. Contrast this situation to a greenhouse gas absorbing solely at 15 mm, in the CO2 absorption band ( Figure 7-8 ). At that wavelength the atmospheric column is already opaque ( Figure 7-13 ), and injecting an additional atmospheric absorber has no significant greenhouse effect .

Min fetning. Det låter lite på detta som att atmosfären är mättad av co2?
__________________
Senast redigerad av Trumpetflugan 2016-07-01 kl. 11:12.
Citera
2016-07-01, 12:28
  #14063
Medlem
lasternassummas avatar
Från denna
http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7.html
artikel:

Citat:
Another important point from the above discussion is that all greenhouse gases are not equally efficient at trapping terrestrial radiation. Consider a greenhouse gas absorbing at 11 mm, in the atmospheric window ( Figure 7-8 ). Injecting such a gas into the atmosphere would decrease the radiation emitted to space at 11 mm (since this radiation would now be emitted by the cold atmosphere rather than by the warm surface). In order to maintain a constant terrestrial blackbody emission integrated over all wavelengths, it would be necessary to increase the emission flux in other regions of the spectrum and thus warm the Earth. Contrast this situation to a greenhouse gas absorbing solely at 15 mm, in the CO2 absorption band ( Figure 7-8 ). At that wavelength the atmospheric column is already opaque ( Figure 7-13 ), and injecting an additional atmospheric absorber has no significant greenhouse effect .

Citat:
Ursprungligen postat av Trumpetflugan
...
Edit: hur ska man tolka detta? (också från länken)

Min fetning. Det låter lite på detta som att atmosfären är mättad av co2?

Först så har det blivit något teckenkonverteringsfel så att det står
mm där det ska vara µm på flera ställen.

IMO är meningen du fetat olyckligt formulerad. Den kan lätt missförstås.
Dom syftar väl på vad som händer om man introducerar en gas till, med
liknande egenskaper som CO2, vid exakt våglängden 15 µm, men jag
skulle ändå inte ha formulerat den så.

Om jag hittar någon bra beskrivning av vad som händer med CO2 ska jag länka till det.

Under tiden:
En mycket liten mängd CO2 fångar upp nästan all strålning om våglängden är
exakt 15µm. Den mängden vi har idag är betydligt högre. Om man ritar
en kurva med hur mycket som fångas upp, med en viss mängd CO2 och som
funktion av våglängden, så kan det t.ex. vara (som exempel - bortse från siffrorna
- dom har jag bara hittat på för att illustrera vad som händer).

Om vi mäter på hela atmosfären, t.ex. från rymden och mäter t.ex. vid tre olika
CO2-nivåer så kanske vi (hypotetiskt för vårt tankeexperiment) mäter hur mycket
som kommer igenom:

Halt CO2: 0 ppm / 300 ppm / 400 ppm
14 µm 100% / 70% / 50%
15 µm 100% / 0% / 0%
16 µm 100% / 70% / 50%

Vad beror detta på?
Om CO2-molekylerna stod stilla i atmosfären och temperaturen i atmosfären var
-273°C (0°K) så skulle det bara vara strålningen med exakt 15 µm som fångades upp
av CO2. Men dom små rackarna far omkring med en himla fart, krockar och har
sig, så det pågår flera processer utöver att dom tar upp och avger 15 µm-strålning.
En av effekterna de här processerna får är att spektrat breddas. Dock är sannolikheten
för att våglängderna utanför centrumvåglängden absorberas och sprids mindre.
Om man tittar på en bild, som t.ex. 7-8 i dokumentet ovan, så ser man tydligt
hur 15µm-bandet har breddats. Hur mycket det breddas beror på halten CO2
och ju bredare bandet blir desto mer energi, av den som lämnar jorden, är
det som påverkas.
Det har skrivits en del om detta tidigare i tråden.

Här är en länk. Där länkas också till en artikel där det skrivs om absorptionslinjernas
breddning.

(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2016-07-01 kl. 12:32.
Citera
2016-07-01, 12:36
  #14064
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Trumpetflugan
Edit: hur ska man tolka detta? (också från länken)

Min fetning. Det låter lite på detta som att atmosfären är mättad av co2?
Den fetade meningen är fel. Ett mycket vanligt fel i förenklade beskrivningar dessutom. Även om atmosfären vid marknivå är så tät att den absorberar all strålning av en viss våglängd så blir den allt tunnare högre upp och på högre höjd kan även strålning i den våglängden stråla ut. Öka mängden växthusgaser och ett tjockare lager av atmosfären förblir ogenomskinligt. Jorden får en tjockare tröja, vilket värmer den mer.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in