Äckelkänslor efter intimitet, hjälp!

Hmm, inte för jag har särskilt många gemensamma vänner kanske men är säker på att samma äckelkänslor skulle komma även då, alltså även om man är mer vänner först.



Ja, det är utseendet som är den största faktorn, men eftersom jag känt såhär länge så har det även lämnat spår i personligheten om du förstår vad jag menar? Ja exakt! Liknande tankar har jag, liksom att de tycker synd om en eller så. Är liksom alltid osäker och misstänksam vad de än säger eller gör eftersom jag tänker att de skulle kunna få någon mycket bättre. Det slutar alltid med att jag blir den som stöter bort den andre vilket också är komiskt och väldigt sorgligt.


Aha, inte något jag kan relatera till direkt. Eller ja, kanske verkar som jag leker med andras känslor eftersom jag stöter bort dem efteråt, fastän det inte är något fel på dem utan jag själv som typ tänker att det är för bra för att vara sant.

Sant att jag känner mig mindre värd. Är inte pervers, men skäms över hur jag är och ser ut.

Ja kanske är det så, för jag kan ju aldrig förstå varför det händer mig, eller ja varför andra genuint skulle vilja vara med mig på det viset. Inte direkt för att folk står på kö, men när man går ut så brukar det alltid vara några som kommer fram. Det är ju det jag vill men ändå är det obegripligt för mig när det händer och därefter kommer ångesten.

Har varit med många äckliga tjejer från din beskrivning tolkar jag det som att du inte ens är i närheten av det värsta jag har upplevt jag tror du överanalyserar det hela, det går över.

Har du eller någon annan några mer konkreta tips på hur man slutar överanalyserar allt samt får bort dessa tankar? Knappast som de kommer gå över av sig självt.

Är det verkligen ett problem som du måste lösa just nu? Om det känns äckligt är det väl bara att låta bli. Vänta och se.

Jag har slutat ligga med äckliga brudar och mår mycket bättre, dricker dessutom mindre alkohol.

Jag investerar i denna tråd. Jag är precis som dig TS, förutom att jag tycker så illa om mig själv att jag inte ens vågat vara intim alls. Du är inte ensam om att känna som du gör! Läser svaren också och tar åt mig, ibland kan folk vara omtänksamma här.

Jag kan säga detta, det löser sig inte med åren som vissa verkar tro. Jag är 26 år och det har inte blivit så mycket bättre för mig, du måste aktivt göra något för att förbättra din självkänsla! Jag har tränat under en längre tid och det har hjälpt för mig. Lycka till vännen!

Detta är så sorgligt, är så ledsen för din skull också! Nej precis, det blir snarare värre med åren, inser att något måste göras. Hur har du tränat och vad tycker du har hjälpt?

Du kan söka samtalskontakt hos psykiatrin eller be vc skicka remiss dit, men du lär säga att det för att du har problem med självdestruktivitet eller något liknande för att inte bli bortviftad. Sedan är det kö, så tar ett tag innan man får träffa någon.

Du behöver ändra dina inre dialoger gällande dig själv. Försök tänka från en situation och tänk att du agerar på annat vis. Tala med din inre röst, vänd och vrid på det den säger. Ifrågasätt dess märkliga resonemang.

Det är antagligen någon känsla som startas i dig som sedan leder att du ömkar killen. Ungefärligen att du är så värdelös att han kan få bättre, skulle jag gissa. Att du drar ner honom. Men iom att jag antar att du inte tvingar dig på honom så är vad än du nu intalar dig själv, ganska falska röster du låter få föra dialogen.

Du är bara 18, man ändrar sig med tiden men jag lovar dig att det är märkligt att blicka bakåt och se hur man som ung nedvärderat sig själv. Jag säger till dig vad jag inte kan säga till mitt yngre jag: "Ta dig i kragen och sluta fyll dig med så mycket felaktig skit om dig själv. "