The Assasin (2015)
http://www.imdb.com/title/tt3508840/?ref_=nv_sr_2
Det är medeltida Kina och det råder instabilitet mellan de styrande rikena och provinserna. En skicklig lönnmörderska skickas på uppdrag att mörda en av överhuvudena för de rivaliserande klanerna, men när det framgår att det är hennes egen kusin börjar hon tveka på att genomföra uppdraget.
Jag ska vara ärlig och säga att jag inte riktigt hängde med i handlingen. Vad jag förstått ska det vara någon slags mini-inbördeskrig i medeltida Kina, ungefär som i Japan där olika klaner stred mot varandra under samma (?) tidsperiod. På något sätt har vår kvinnliga huvudkaraktär blivit separerad från sin familj och blivit tränad som lönnmörderska fram till vuxen ålder. När konflikterna i riket drabbar hennes gamla familj tvingas hon se sig själv få i uppdrag att mörda sin kusin, ett uppdrag som tar på henne känslomässigt. Jag tror det är så i alla fall, men ärligt talat var det flera karaktärer som troligen hade någon politiskt vinkling/konflikt med de andra som jag inte hängde med i och som man senare får se slåss för sitt liv med sina livvakter, med resultatet att jag sitter lite som en fågelholk och undrar "Jaha, varför slåss de här nudå?".
Men handlingen och karaktärerna åt sidan så är detta en film där det visuella spelar i det främsta rummet. Herrejävlar vad slående vackert och snyggt det är! Både inomhus- och utomhusmiljöerna är så gudomligt vackra att de tar andan ur en. Verkligen en sån där film där man kan pausa valfri scen och screen-shota fram en tavla vacker nog att hänga på väggen. Otroligt snyggt! Det stillsamma tempot är nog ett måste för att man verkligen ska kunna ta till sig alla de här visuellt häpnadsväckande scenerna. Jag hade inte velat att filmen skulle vara snabbare klippt, men däremot hade det underlättat om konflikterna och karaktärerna varit lite mer tydliga och engagerande. Jag tror att huvudkaraktären pratar kanske 3-4 gånger i filmen, max. Det räcker inte för att jag ska förstå eller sympatisera med henne. Nu är hon bara en oerhört skicklig lönnmörderska som får lite inre tvivel på sin profession. Kanske att jag var sömnig men det kändes som att helt plötsligt blev det lite fightingscener bara för att, liksom att nu behövdes det lite spänning och action mitt i all poetisk stillsamhet.
Hade gärna velat ge filmen en fyra för den vackra visuella upplevelsen, men karaktärerna och handlingen lämnar mig oengagerad och det halverar helhetsupplevelsen. Istället för att sympatisera med någon av karaktärerna sitter jag mest bara och njuter av det fina och vackra och så får skådespelarna göra sitt utan att jag hänger med riktigt varför de slåss och flyr. Som ni hör behöver jag mest troligen se om denna, och det kan jag nog tänka mig att göra enbart för det visuellas skull. Förhoppningsvis lär jag väl då också förstå bättre de olika karaktärernas motiv och handlingar. För tillfället blir det dock en stark, stark trea.
Betyg: 3.5/5