Bostadsbubbla i Sverige?

Jag sa _SVENSK_ politiker. Sverige har alltid haft en rätt välskött ekonomi och de länder där bostadsbubblorna flippat ur rejält har ofta varit i en sådan situation att van inte haft något val. Låt mig ge ett par exempel:

1991 var Sverige under ministären Carlsson i taskigt läge av samma skäl som idag, dvs för mycket belåning i synnerhet av fasta tillgångar. Krisen utbröt och bostäderna föll. Bankerna krävde då att låntagarna, dvs Svenne, skull betala ner lånen till det nya lägre värdet på bostaden. Detta var naturligtvis omöjligt i en ekonomi där sista kronan av löningen gick till den då höga räntan på lånen. Ministären Carlsson tillät då bankerna att anordna tvångsförsäljning av bostäder på en marknad som inte längre fanns, till stor del därför att samma banker totalt ströp alla krediter. På så sätt kunde bankerna ropa in husen till halva priset eller så och hyra ut huset till samma Svenne som nu satt med 1-2 millar i skuld. På så sätt sanerade man bankerna ekonomi. Jag var själv med under denna tid även om jag då inte ägde någonting. En kompis som några år tidigare köpt en etta i en av GBGs förorter för 145 papp fick sälja den för 80.

2008 när Lehman kraschade befann sig riket i samma läge fast lånestockarna var denna gång komiskt stora. Ministären Reinfeldt med hästsvansen (finansminister Borg) i spetsen beslutade då att tillställa banksystemet i praktiken obegränsade nödkrediter och man såg till (Borg gick ut i media med detta) att bankerna inte skulle säga upp ett enda bostadslån så länge låntagaren betalade åtminstone ränta.

Detta räddade Sveriges bostadsmarknad från en total socioekonomisk kollaps som annars hade följt där bankerna hade tillskansat sig alla folks förmögenheter. På så sätt är moderaten Borg en av de största Sossarna genom tiderna.

Men detta krävde alltså en järnhand (ingen som kunde utmana duon Reinfeldt/Borg), en egen valuta, och en statsekonomi som var så stark att man kunde göra så här utan att valutan kollapsade. Tack vare detta politisk/ekonomiska ansvarstagande är Sverige idag ett av världens rikaste länder. På så sätt menar jag att man kan undvika bubbelkrascher om man har en stark ekonomi och helst också egen valuta.

Voodoodaddy - du har helt rätt, man kan t ex bygga om befintliga lägenheter och villor till flerfamiljsutförande även om jag tror detta är osannolikt. Men annars skulle man kunna sälja kolonistugor till barnafamiljer.

Trillske - jag håller inte med dig även om det naturligtvis inte är helt svart/vitt. Beskrivningen ovan förklarar varför.

Trillske - jag håller inte med dig även om det naturligtvis inte är helt svart/vitt. Beskrivningen ovan förklarar varför.

Vad tror ni om sannolikheten för skuldtak? Det måste ju som någon sa krossa marknaden när ettor drivit iväg uppåt 3 miljoner i Stockholm samtidigt som snittlönerna skulle berättiga lån på knappt ens två miljoner för många människor.

Förstår väl vem som helst att om bostadspriser drar iväg med 5% mer än löneutvecklingen så slutar det med att förr eller senare har man inte råd med priset.

Sverige hade väl välskött ekonomi på 90 talet oxå.. misstänker du inte var med då eftersom du inte förstår vilket helvete och misär som rådde i många år efter den krisen. Blir det samma helvete vid nästa kris så blir i alla fall jag inte lika hårt drabbad som de som sitter med hög belåning.

Det råder en symbios mellan köpare och säljare på bostadsmarknaden. Om ingen har råd så kan ingen sälja. Därför kommer, allt annat lika, en konstant reallöneökning på 2 % och en prisökning på 7 % inte leda till "priser ingen har råd med". Att det ska behöva förklaras i en diskussion om bostadsmarknaden är faktiskt ganska pinsamt. Som att höra folk diskutera fotboll och säga att den bästa taktiken är att ha fem anfallare i motståndarens straffområde och hela tiden spela långbollar till dem från egen planhalva.

(I övrigt är det otroligt få köpare på den svenska bostadsmarknaden som faktiskt har råd med priset, det är den enskilt största anledningen till att folk tar bolån - eftersom att de har råd med lånet.)

Jodå, jag var med och det rådde inget större helvete. Hade just lämnat Chalmers och skulle söka jobb men det ordnade sig till slut. Dock var 1991-1994.5 väldigt jobbiga om man ville få jobb. Men hösten 1994 efter mindre än 4 år lossnade det åtminstone för de med utbildning. Jämför med idag, 8 år efter Lehman och vi håller fortfarande på med lågräntepolitik.

Välskött var ekonomin inte, det var därför Sossarna förlorade makten och det var därför Göran Perssons projekt #1 (ett av Magdas första jobb) var att städa i finanserna.

Och fortfarande hävdar jag att det är fel att bankerna tillåts strypa krediterna för att tillskansa sig rikedom, än mer idag eftersom de bara är en förlängning av Riksbanken. Att Sverige inte har det värre än vi har det kan vi tacka Anders Borg för men givetvis behöver vi på något sätt minska beroendet av ränte- och lånedopning av marknaden.

Rutigtpapper - de flesta har nog aldrig funderat över det du säger, dvs att slacket mellan inomster och bostadspriser tas upp av ständigt expanderande lån. Men denna metod har ju en gräns iom att Svensson aldrig får se nollränta.

Ja pinsamt att man inte förstår att om bostadspriser ökar med 5% årligen jämfört med lönerna så slutar det förr eller senare med att majoriteten inte har råd, eller det finns inget tak för dig? 1 miljard för en etta med en lön på 400k eller vart går din gräns?

Mer pinsamt är det när vissa inte förstår skillnad mellan pris och kostnad.

Mer pinsamt är det när vissa inte förstår skillnad mellan pris och kostnad.

Mer pinsamt är det när vissa inte förstår skillnad mellan pris och kostnad.

Eftersom boräntorna är på väg upp så är skillnaden mellan dig och mig att din kostnad stiger var månad medan min sjunker.