Ubåt A26

Kakor är gott, vad sägs om att både ha och äta en sådan? Om det nu är viktigt med många torpedtuber (själv tycker jag fyra låter tillräckligt ungefär alla dagar i veckan men jag vet inte riktigt) och en större sluss också kan vara bra att ha, vore det så jobbigt att förlänga ubåten ett par meter och sätta slussen någon annanstans än i fören, t ex i sidan eller uppåt? Ett par meter längre båt kan väl inte vara så stor nackdel eller? (Jag förutsätter att den annars är packad som en sardinburk så det inte går att klämma in slussen på befintlig längd utan att offra något annat absolut vitalt.)

Om det har funkat så jävla bra i 50 år med torpedtuber, varför skall du då ha en sluss? Har attackdykarma blivit så feta? Måste de ha med sin rosa vattenskoter från skidoo eller är det ett krav på att de måste figursimma ut genom slussen numer?
Hur kan en fd ubåtskapten på flera olika ubåtar vara bekymrad över praktiska problem när du som lekman är så tvärsäker på att allt funkar som smort irl?

Dina seriösa frågor är redan besvarade de senaste dagarna. Rätt löjligt att börja dilla om rosa vattenskotrar och figursimning, tog de seriösa frågorna slut?

För att det är en gammal ubåtskapten utan vidare teknisk utbildning med devisen "det var bättre förr"

Så du blev svaret skyldig?


Spännade att svenska flottan som inte ens kan skydda Karlskrona hamnbassäng mot ryssen behöver samma förmågor som USA, Storbritannien, Frankrike mfl som de facto är supermakter eller stormakter med globala till regionala ambitioner.
Sverige är ett av Europas absolut svagste länder militärt och kan inte skydda sig mot militär aggression om vi ens försöker.
A26 kommer i bästa fall nosa längs Kaliningrads kust eller inne i Finska viken, frågan är vad slussen skall användas till som inte drönare kommer kunna lösa eller inköpta satelitbilder.
Vi har sålt ny ubåt till utlandet en gång och den kunden vägrar köpa från oss igen, Singapore valde bort oss i avsaknad av produkt och är inte aktuellt
Danmark har lagt ned sin ubåtsflotta, A26 är en gökunge i bästa fall.

Han var med och tog fram Västergötaland som är modern och skrovmässigt är A26 samma konstruktion som Sjöormen A19 som kom på 60 talet.
Det svar som en företrädare för flottan ger är A26 inte behöver fler tuber då Tp62 duger till allt och det ä det enda man behöver, jag vet inte om det känns modernt, det känns mer karriärstyrt och defensivt.( Vi får aldrig resurser till att köpa nya vapen så då är de gamla bättre än bäst.)
Flundran som var en sant banbrytande och innovativ konstruktion skrotades då den inte funkande i en nordisk kontext.

Därför att ytfartyg inte kan gömma sig, och således måste få verkan i målet
så snabbt de har upptäckt fienden och från största möjliga avstånd.

En ubåt kan däremot gömma sig,
och har mycket mera att vinna på att antingen använda torped,
eller att låta ytattacken, kustrobot, eller attackflyget ta hand om mål som ubåten lokaliserat.


En ubåt är bara svår att upptäcka om den låter bli att skjuta robot.
Och med en räckvidd på 1000-3000km för moderna kryssningsrobotar,
så finns det ingen anledning för oss i Sverige att avfyra kryssningsrobotar,
från något annat än utspridda och dolda avfyrningsenheter på landbacken.


Den brittiska flottan hade 0st CIWS.
Fartygens luftvärn bestod i normalfallet av ett par handjagade, optiskt riktade 40mm L/60 akan,
d.v.s. luftvärn som möjligen dög 1932, men som redan 1942 var mycket undermåligt
och som 1945 vore pinsamt undermåligt.

Britterna drabbades helt enkelt av så stora förluster,
eftersom deras låghöjdsluftvärn var obefintligt.


Nej, men de kan ta sig tillbaka genom den vanliga slussen på ubåten.
Fördelen med en större sluss är att man inte måste tömma torpedtuber för att få ut dykare,
att dessa kan få med sig mera utrustning och att dessa snabbt kan plockas in med samma sluss.

Därtill så kan slussen användas för vapen
(vilket ger A26 möjlighet att avfyra minst 8st torpeder i snabb följd och utan omladdning)
för ROV/UUV, UAV, minor m.m. m.m.


Japp. Trenden är at man lägger mindre tonvikt på sjömålsrobotar från ubåtar än tidigare.
Detta p.g.a. allt bättre luftvärnssystem och kombinationen av allt bättre ledningssystem
och större skottvidd på sjömålsrobotar (från ~70km, till ~300km till ~1000km för västsystem), som gör det lättare att låta andra enheter avfyra robotarna.

För svensk del så skulle t.ex. amerikanska LRASM
kunna täcka in hela Östersjön från marklavetter i Sverige,
så det enda behovet av sjömålsrobotar utöver det, skulle vara för självskydd hos ytfartyg.

Är detta sant, dvs verifierat, eller är det endast möjligheter för detta om stora oplanerade investeringar görs?

Sjömålsrobot på ubåt kräver inte 4-5 % av Sveriges fältarmé bara flr närskydd av de 4-6 st lastbilar och övrig kringutrustning som krävs. Vi har idag inte soldater nog att bemanna två brigader och definitivt inte till att sätta upp KA robotbataljon.

Brittiska flottan hade seacat som var dåtidens korthållslv, den styrdes av radar och de 5 st exocet var av enklare modell än dagens sjömålsrobot.
Vidare skyddades brittiska flottan i av landbaserat robotlv när de låg för ankar vid landsättning.

Så nej, fartygs förmåga att skjuta ned sjömålsrobot är starkt överdriven.

Ubåt har fördelen att den inte behöver bry sig.

Fast kan all sjömålsrobot skjutas från land varför ha ytstridsfartyg med robot? Det är väl bara knäppa med fingrarna så täcks hela norra Europa in?

Nej det är rationaliseringar och önsketänkande, sen lär inte slussen kunna användas under gång utan när A26 ligger och driver eller står i leran, lycka till med de ihopfantiserade torpedskotten från slussen.

Sea Cat var ett kasst lågbudgetsystem, från tidigt 1960-tal,
som i sin tur var byggt på en pv-robot från 1950-talet.

De flesta Sea Cat riktades optiskt och manuellt av skytten, motsvarande pvrobot generation 1.

Av de 3st fartyg som besköts med Exocet,
så hade HMS Sheffield Sea Dart som enda luftvärn.
Sea Dart var ett höghöjdssystem, som inte kunde verka mot Sea Skimmers.

SS Atlantic Conveyor hade inget luftvärn.

HMS Glamorgan hade Sea Slug och Sea Cat,
som båda var värdelösa skitsystem från tidigt 1960-tal.


Rapiersystemen som man fick ner till öarna var till stora delar defekta
p.g.a. sin ömtålighet och bristen på reservdelar.

Vidare så var Rapiersystemen f.f.a. grupperade för att skydda mål i land
och de saknade i de flesta fall räckvidd att skydda fartygen.

Jaha så det var fågelkrockar som sköt ned de bombfällande argentinska stridsflygplanen?
Hade argentinarna haft effektiva låghöjdsbomber så hade traditionell bomfällning besegrat britterna.

En av exocetrobotarna som träffade exploderade inte ens det fick ändå eld på fartyget och det brann upp.
Robotarna kom in en och en inte i skur.
Robotar som kommer in några meter över vattenytan är fortfarande ett problem för radar att detektera och robotars zonrör att reagera på då vågor ger eko och bakgrundsklutter.
Robotar i skur är svårt för den mest moderna örlogsman att bekämpa oavsett automationsgrad.