Logisk förklaring till återfödelse.

Liv slutar inte existera när du dör. Liv fortsätter, evolutionen fortsätter, universum fortsätter även om du är död. Vi är alla bara en del av den evolutionära processen.

Jag är ett med processen, jag rider på den.

Mitt mål är att behärska den. Att transcendera den fenomenala sinnesupplevelsen.
Bara då kan jag hitta mig själv.

Processens mål är mitt mål.

Jag tror precis att det är detta gud försöker göra och eftersom du är en produkt av källskaparen försöker du göra likadant, varför du gör likadant är för att källskaparen precis som du försöker hitta sig själv. Men källskaparen försöker också skapa någon slags logiskt definierbar "Perfektion".

Läs min tråd om "Vad livet är" så förstår du vad jag menar med det.

Jag håller med om du med gud menar evolutionen, naturen, livsprocessen och att vi alla är mer och mindre gud. Jag hatar ordet Gud. Jag tycker ordet natur räcker. Naturen är allt som existerar, allt vi kan uppleva och allt vi inte kan uppleva. Det finns inget utanför naturen.

Och det är en logisk process. Naturen är logik.

Mååånga antaganden här.

Sen som väldigt mycket. Kan man höfta till höger, går det även höfta till vänster.

Jag tycker om Sokrates argument för reinkarnation och ser själv en möjlighet för det.

Motsatser genererar varandra. A måste leda till B. (A--->B). Vi ser att naturen förmultnar och dör ut. Sedan får den liv igen. Döden är en motsats till livet och den kan ses som en motor/generator till liv.

Föreställ dig ett objekt som svävar i rymden. För att det ska bli större eller mindre måste din perception förhålla sig till ett utrymme som avgör storleken på objektet. Något kan aldrig minska eller förstoras så länge det inte mäts med något annat. Döden är det minsta minsta i jämförelse till allra största största.

Alltså blir slutsatsen; utan liv finns inte död - Vice versa.

Materia är dessutom ett oändligt kretslopp. Du bryts ner till dina minsta beståndsdelar och blir en del av alltet. Sedan kommer du tillbaka i en ny form som utgörs av en kaotisk variabel. Där har du reinkarnation!

Någon gång kanske vi alla blir en del av http://www.snopes.com/photos/space/graphics/solareclipse.jpg

Ja, du kan ju alltid se det på det viset.
Men det blir lite annorlunda om man tex jämför med en insekt, en stekel.
Det finns de som menar att de har någon slags kollektivt svärm-medvetande som du säkert har hört.
Dvs att drottningen ligger där och föder upp alla dessa arbetare och soldater etc som nån slags fristående kroppsdelar som kan utföra drottningens vilja på avstånd, men som ändå är hon.
Dvs varje drottning är ensam i början, när hon hittar ett ställe att bygga bo på.
Där börjar hon lägga ägg och när de blir vuxna så slipper drottningen göra något. Barnen blir hennes förlängda armar.

Se en planet så, som en "Gaia/ekosystemet" en modergudinna/drottning som är det huvudsakliga medvetandet, som föder upp alla dessa olika arter (med självstyrande självmedvetande) som alla arbetar för att hålla Gaia vid liv.
Det innebär då att varje gång en organism dör, så dör inte medvetandet utan det uppgår i Gaia, och en ny biologisk kropp kommer att födas snart som medvetandet återföds i.

Nu har Professorn käkat för mycket svamp.
Vad har du för bevis att reikarnation(stavning) fungerar?
Innan du föds finns du inte, inte ens i tanken. Sen råkar två människors underliv mötas och ett liv börjar att gro, förstå kan vi prata om liv. När vi "dör" så börjar resan ut i det oändliga.

Evigt liv eller evig död, det är frågan.

Mvh.

Jag vet inte vad som är mest skrämmande, att bara dö och ej finnas mer öht eller att ha ett evigt liv och spela monopol i himmlen tills hjärnan blir skit på en.

Jag hade en dröm inatt där gud sa till mig att endast 34% Nöjer sig med att ha en bra stund uppe i himmlen och det är därför många skickas tillbaka till jorden för att deras minne ska suddas ut och finna saker intressanta.

Tänk om det inte ens finns liv eller död.
Det kan vara, är antagligen, något helt som vi har delat upp i liv och död bara för att vi inte förstår.

Döden kan spela lika stor roll i ditt liv just nu som ditt liv gör sen när du är död.
Om du nu förstår hur jag menar. Det är samtidigt.

Argumentet i trådstart förutsätter att man innan födsel inte existerar, och att man efter död inte existerar. Antagandet är felaktigt. Nog existerar man innan födelse och efter döden. Existens är inte synonymt med liv. Existens har med materia att göra. Den materia som utgör "oss" existerade innan vi föddes och gör så efter vi dött.

Det vissa av er blandar ihop är således existens och identitet.

För övrigt håller jag med dem som redan påpekat vilken löjlig idé återfödelse är. Idén kanske upplevs som tröstande i dödsskräcken. Men naturligtvis är det ett förryckt koncept!

Medvetandet är dock inte kopplat till den materia som utgör oss. All materia i vår kropp byts ut flera gånger under en livstid men medvetandet bibehålls.


Medvetandet existerar, vår identitet är intimt sammankopplat med medvetandet, medvetandet är oberoende av materian eftersom den byts ut i ett konstant flöde i kroppen.
Det verkar snarare vara du som blandar ihop begreppen.

Identitet är en mental konstruktion i ett medvetande som existerar som en oljedroppe på vattenytan.
Det flyter runt på materian och existerar under dess begränsningar, men har förmågan att forma materian efter sin vilja. Identitet är ett enormt överskattat koncept som är irrelevant i de flesta avseenden. Medvetandet däremot, är den mest kraftfulla existensen i universum eftersom det kan manipulera materia efter sin egen vilja.


Jag håller med dig om återfödelse. Men eftersom du sätter så stor vikt vid identitet att du gör skillnad på den och existens, så har jag svårt att ta din bedömning av återfödelsens löjlighet på allvar. Identitet är ett lika förryckt koncept. Det kanske upplevs som tröstande att tro på sin identitet i livsskräcken eller nåt.

Det läskiga är ju att ifall man återföds så kan man ju lika gärna återfödas som råtta eller något annat otrevligt djur. Men vem bestämmer vad jag återföds till egentligen och varför blir jag just den nya varelsen? Behöver ju absolut inte ens vara här på jorden man återföds heller.

Det kommer inte finnas någon koppling mellan mitt nuvarande liv och nästa såvida inte det religösa faktiskt är sant.