Vilken tanke är mest skrämmande?

Att vi ska dö, eller att vi ska leva för alltid? Och vad tror du? Motivera gärna!

Jag tror det varierar och kan ha att göra med religion och tron på vad som händer efter döden.

Själv är jag ateist och tror att livet är de enda jag någonsin får och att mitt liv är som en fis i rymden och att min existens kommer vara över när som helst för min tid är så liten i det stora hela.

Att vi ska leva föralltid är för mig en lögn och det är overkligt vilket gör det svårt att sätta sig in i tanken och känna av .

Tanken på att vi ska dö
är absolut mest skrämmande .

Jag är också ateist (eller snarare agnostiker), men enda sedan jag testade svamp för första gången så har jag stundvis upplevt en stark känsla av att allt är ett. Separationen mellan oss är ett koncept, en illusion. En möjlighet är ju att själen lever vidare i universums medvetande. Kanske är vi alla ett och samma medvetande?

Den tanken att vi har förmågan att tänka på vilken tanke som är mest skrämmande.

Att leva för alltid hade varit tråkigt de är bättre att avsluta sitt liv på topp. Då kvittar det vad som väntar efter döden, himmel eller helvetet.

Ingen av dem känns direkt skrämmande. Däremot känns tanken på att leva för alltid lite jobbig.

Ju bättre jag mår desto mer njuter jag av livet och kommer inte äns på tanken om död/döden.
Ju sämre jag mår desto mer blir jag varse om döden och orolig för döden.
Så att slippa döden helt vorde det bästa.

Det värsta är det som dör inom oss medans vi fortfarande lever. Och om den känslan lever fortfarande kvar medans vi är död.

Att om fem minuter kommer IS och om tio minuter skär de av dig ditt huvud..

den tanken är hyfsat skrämmande..

Kommer IS har man som man möjlighet att döda dem, och göra världen till en lite bättre plats.

Döden genom att få halsen avskuren är inget farligt. Det går så snabbt och kroppen sprutar ut olika ämnen i kroppen vilket gör att vi sannolikt inte ens känner ngn smärta, och sedan får blodförlusten hjärnan att stänga av tämligen omgående.

Döden är inte farlig om det är ens egen död. Men en kär anhörigs död är däremot plågsam och jobbig. Men livet är fyllt av död, det är naturligt och bra, även om vi i västvärlden gör allt för att dölja att död ens finns, för vi ska helt fokusera på att... konsumera mera. Den som sörjer går inte på bio!

Det som skrämmer mig är att dö ensam, att dö oälskad, att dö en lång utdragen plågsam ovärdig död. Eller att dö innan jag hunnit med det jag vill hinna med...

Jag tror risken för det ovan i mitt fall är liten.

Att leva för evigt verkar vidrigt. Ju äldre man blir desto mer förstår man hur illa samhället styrs och hur illa världen sköts, hur kortsiktigt vårt perspektiv är. Fast å andra sidan levde vi alla för evigt skulle ju vårt perspektiv bli mer långsiktigt... men är man ensam om att leva för evigt lär nog frustrationen och föraktet bli för stort.

Om man tänker från ett vetenskapligt så är det inte möjligt att leva för alltid alltså borde tanken att dö vara mest skrämmande. Men känner inte direkt att jag är skrämd av döden( mer dödsögonblicket). Skulle vara med skrämmande att tvingas leva för alltid.