Tennistråden

Nej fysiskt sett har han varit väldigt långt ner på listan. Det som gjort honom till den bästa spelaren genom tiderna är hans felfria teknik.

Nog hade han variation,han kunde ju förändra en matchbild helt om inte en funkade , han kunde ju spela slice bra och även stoppbollar, funkade inte hans taktik försökte han även spela framme på nät faktiskt, så nog kunde han variera.
Hewitt var en annan som var bra på det där, han kunde ju förlora ett set med 6-2 och sedan vända med en annan taktik.

Jag skrev om Federer.

Men jag håller med, Santoro om någon hade variation.

Jag kollar på spelare som vunnit grand slams. Det kan mycket väl stämma att spelare som inte har vunnit stora titlar inte spelade mer varierat förr det har jag inte full koll på. Men kollar man på hur tennis spelades förr och jämför med vilka spelartyper som vann och blev bäst i världen så är det större variation mellan spelstilar och även i matcherna så var spelarna bättre på att spela sina motståndare och variera sitt spel efter sitt motstånd.

Det är t.ex Federer ruggigt bra på. Lite det Raonic gjorde i AO i år också, spelade med jättemycket nätattacker mot Wawrinka, 100% taktiskt perfekt match av honom för att sedan ändra taktik mot Murray och inte spela med lika mycket nätattacker, han anpassade sin taktik perfekt helt enkelt. Tyvärr höll det inte hela vägen pga att han inte var tillräckligt stark fysiskt.


Nej han är inte långt ner på nån lista över fysiska starka spelare. Det är ganska absurt att påstå det om en spelare som varit så konsekvent och har så många rekord när det gäller kontinuitet. Hans fantastiska teknik lägger dock grunden för att han kan hålla sig så pass skadefri som han gjort. Kollar man på hur snabb han är på banan så är det helt otroligt, han blir endast slagen av ett fåtal spelare (som vi alla vet vilka det är). Han ligger extremt högt uppe om man skulle göra en lista av fysiskt starka spelare på touren. Nu blir han tyvärr inte yngre, vi får vänta och se hur knäskadan han nyligen fick utvecklar sig, förhoppningsvis så stoppar det inte hans karriär. Det är farligt det där med knän, börjar de krångla så är det nästan omöjligt att bli av med problemen helt.

Om man ser till herrtennisen mellan 77-90, spelades det 52 finaler i Grand Slam, 39 av dessa vanns av utpräglade baslinjespelare som Borg, Wilander, Lendl, Connors och Vilas. Alltså 75%.

97-2010 spelade det (såklart) 52 finaler, 25 vanns av attack-/variationsrika spelare som Sampras, Ivanisevic, Rafter och Federer (måste inkluderas). Baslinjespelarna vann då 27 st. Procentuellt 52%, alltså 23 procentenheter mindre än det föregående tidsspannet.

Sen kan man väl diskutera hur man mäter variation, men sett till spelarnas stil så är det mer variation nu jämfört med dåtidens nötande.

"Baslinjenötaren" Borg som regelbundet spelade serve-volley i Wimbledon och "baslinjenötaren" Wilander som gick på nät 131 gånger i US Open-finalen mot Lendl 1988 enligt någon officiell statistik.

131 gånger på nät ja, resultatet blev dock bara 22 vinnare vid nätet (8 FHV, 6 BHV och 8 overheads). Lika många vinnare vid nät som Nadal hade 2008, attackspelare Nadal? Ge dig.

Wilander var 17% vid nät, Nadal var 71% vid nät. Så bara för att man helt hjärndött slafsar fram på nät och slår bort sig ofantligt mycket betyder det inte att man är en volleyspelare.

Det är en smaksak, själv är jag av den uppfattningen att det blir som mest intressant och underhållande när två olika stilar möts. Det blir mer raka bolldueller och inte så jävla utdraget fegspel 20 gånger över nät när en serve o volley möter en baslinjespelare. Ska det offensiva spelet löna sig eller passeringarna? Sampras - Agassi är ett bra exempel.

Dagens tennis innehåller en spelstil och det är offensivt baslinjespel. Borta är specialisterna och de som tränade på volley sedan barnsben. Just att det inte lönar sig att spela serve o volley gör att det inte tränas tillräckligt med volley i unga år.

Usch och fy för dagens tråkiga och variationslösa tennis.

Enligt den här länken vann Wilander 58% av sina nätattacker.

Per the New York Times, Wilander had 36 unforced errors, Lendl 83. Wilander served at 86%, Lendl at 43%. Wilander came to net 131 times (winning 58%), Lendl 77 times.

http://tt.tennis-warehouse.com/index.php?threads/stats-for-1987-88-uso-finals-lendl-and-wilander.195835/

Det jag minns av det hela var att Wilander brukade vara ganska duktig på att utnyttja serve-och-volley mot Lendl. Tror samma sak hände i franska öppna 1985 men jag minns inte så noga.

Stämmer säkert, jag nämnde vinnande slag. Men det är ändå en medioker statistik för att vara enligt dig utnämnd attackspelare? Det är alltså 109 attacker som slutat med misstag antingen från Wilander eller Lendl, det kan inte vara så angenämnt att titta på?

Men efter att ha läst lite mer statistik från hans karriär får jag väl ge mig lite och uppgradera honom till en allround-spelare med basen på baslinjen.

Fast mest underhållande är spelet när attackerna sker utifrån baslinjespelet. En match mellan två serve- och volleyspelare är inte så trevlig. Men sett till highlights så är attackspel alltid sevärt. Vad är då anledningarna till att spela attackspel? För dåliga baslinjeslag? Bra serve att följa med upp på? Trassla sönder motståndarens spel? Hur jobbigt är attackspel? Sen alla började behärska backhandsslaget så känns det alltför svårt att få till bra approach för att volleyspelet ska löna sig.

Min poäng var att det trots allt fanns en viss variation hos Borg och Wilander och en del andra baslinjespelare. Saknar också variationen i spelstilar i dagens tennis.

Tycker 80-talet hade en väldig variation med maskinen Lendl, taktikern Wilander, eleganten Edberg, kraftfulle Becker, bohemen Mecir, kämpen Connors, hetlevrade McEnroe, nätspecialisten Cash, toppspin-fanatikern Kent Carlsson, Yannick Noah som spelade serve/volley men som ändå var bättre på grus än gräs(?), humörspelaren Leconte osv...

Rebellen Agassi kanske man skall lägga till i listan också.