Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Nej, "mer eller mindre" betyder att vissa punkter avlastas mindre, vissa punkter avlastas mer. Punkten där takstolen sitter avlastas mer än punkter vid sidan om.
Punkter är specifikt vissa delar. ”Mer eller mindre alla punkter” är inte specifikt vissa delar. Om det inte var så du menade så skriver du otydligt.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Jag vet inte om du missförstår med flit.
Det spelar ingen roll om materialet är cement, ju fler ramverk desto mer hållfast blir konstruktionen, detta gäller för alla slags material.
Där har du fel. Cement tål tryckkrafter mycket bra, men har dålig hållfasthet för dragkrafter, vilket gör att cement inte kan användas i fackverkskonstruktioner där det är omväxlande drag- och tryckkrafter. Det är bland annat därför som man förstärker betong med armeringsstål.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Jo det gör det om ramverket är konstruerat på det sättet att den tar emot och håller emot kraft från olika håll.
En takstol är konstruerad för att främst ta emot kraft uppifrån, men det går att vrida takstolen 90 grader så tar den emot kraft från sidan om man nu skulle vilja det. Och om man då har takstolar åt alla håll så tar takstolarna emot kraft från alla håll.
Ramverket på en mast t.ex. är konstruerad på det sättet att den tar emot kraft från vinden, alltså från sidan, förutom kraften som kommer uppifrån.
Just det, så väggarna skulle alltså behöva bli ganska tjocka.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Jaså? Så du menar att det är svårare att böja ett järnrör än en järnstång med samma diameter?
Kan du ge mig en källa på det?
Du säger själv "tjockväggiga rör"(vad det nu är i millimeter), hur är det med ännu mer tjockväggig rör? blir den alltså svagare ju tjockare väggen är? Min erfarenhet är tvärtom.
Nu är det så här att materialet i mitten inte har någon som helst inverkan vid böjning, vilket beror på hur vridmoment fungerar. Ju längre avstånd från centrum av en vridning, desto större inverkan har en kraft (vid vridmotstånd en hindrande kraft).
Om vi tar en 10 meter homogen stång med diametern 10 cm som exempel:
Om du lägger den mellan två stöd så böjs den ner av sin egentyngd, men om du istället tar bort 70% av materialet i centrum så blir det ett 10m långt rör med tjockleken 1,5 cm i väggarna. Detta rör väger bara 30% av vad den homogena stången väger, men har fortfarande omkring 75% av det böjningsmotstånd som en homogen stång har. Detta rör kommer att böjas betydligt mindre. Det material som finns i centrum gör ingen nytta vid böjning och innebär bara extra vikt.
Formeln för den homogena stången är πd3/16 = 196
Formeln för röret är: π(dy4-di4)/16*dy = 149
Samma ytterstorlek ger alltså fortfarande 76% av det faktiska böjningsmotståndet, trots att det bara har 30% av viktbelastningen.