Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Mer eller mindre alla punkter i en konstruktion avlastas om man lägger till ett till ramverk, men främst den punkten där ramverket placeras.
Om du tänker dig en takkonstruktion med takstolar, där det i ett hus finns tre takstolar, om man lägger till två takstolar mellan 1-2 och 2-3 så avlastas trycket från taket och eventuell snö mellan takstolarna 1 och 2 och mellan 2 och 3, men även takstolarna 1,2,3 avlastas lite grann.
Jo, men min poäng, som jag sedan förklarade, var att man inte gör det för att avlasta särskilda punkter, vilket du ju också nu medgav i och med att du skrev ”Mer eller mindre alla punkter”.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Det är logiskt, en konstruktion av järn avlastas ju fler ramverk man lägger till, och en konstruktion av trä avlastas ju fler ramverk man lägger till, det spelar ingen roll vilket material det är.
Jo, materialet spelar roll. Det måste vara ett material som klarar både drag- och tryckkrafter lika bra. Det är t.ex. inte lämpligt att använda fackverkskonstruktion med cement. Och med trä så måste man överdimensionera i fackverk för att kompensera för de svaga fogarna.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Tänk igen takkonstruktionen dels med järn och dels med trä så inser du nog att konstruktionen får större hållfasthet ju fler ramverk man lägger till.
Ja, men min invändning var att ett ramverk inte klarar vridkrafter, som ju uppstår vid vågor, särskilt i ett fartyg som inte går att styra och därför inte alltid kan hållas i rät vinkel mot vågorna.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Man kan lägga till så mycket ramverk att hela konstruktionen blir i princip solid, och då är hållfastheten enorm, men då skulle man inte kunna förvara något i konstruktionen.
För din information så har en solid konstruktion inte alls en enorm hållfasthet. Den typ av konstruktion som har bäst hållfasthet är tjockväggiga rör i och med att det i stort sett bara är det yttersta materialet som står för hållfastheten. Materialet i mitten har i stort sett ingen som helst inverkan på hållfastheten, annat än vid skjuvning, och det är inte det som gäller i detta fall.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
I arkens fall behövs hållfasthet för tryck ovanifrån (taket), underifrån (vattentrycket) och drag- och tryckkraften från sidorna och fram och bak. Ingen mast behövs, inget roder, ingen strömlinjeformad konstruktion eller andra finesser som skulle försvaga konstruktionen, den kunde i princip vara en låda.
Vilket i princip gör att den kommer att utsättas för stora vridkrafter i vågorna i och med att den inte kan hållas i rät vinkel mot vågorna hela tiden.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Och som det har sagts, det står att man behärskade konsten att tillverka järn och koppar:
"Också Silla födde en son, Tuval Kain, stamfar till alla kopparsmeder och järnsmeder." (1 Mose 4:22 Bibel2000)
Så det är inte omöjligt att Noa använde sig av dessa material i byggandet av arken även om det inte står om det i detalj.
Ja, det är ju en annan kul detalj: Varifrån kommer detaljen att Tuval var stamfar till alla kopparsmeder och järnsmeder?
I de olika biblarna som jag tittade i (Karl XII, 1917 års version och Folkbibeln) så står det bara att Tuval var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn – inget alls om att han blev stamfader för alla smeder.
”Lemek tog sig två hustrur, den ena hette Ada och den andra Silla. Ada födde Jabal. Han blev stamfader till dem som bor i tält och är boskapsskötare.
Hans bror hette Jubal. Han blev stamfader till alla dem som spelar harpa och flöjt.
Silla födde också en son, Tubal-Kain. Han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Tubal-Kains syster hette Naama.”
Och varför ens nämna det där med stamfader? Alla som de blev stamfäder till utom Noa gick ju under i syndafloden, eller hur? Sedan var det bara att börja om igen, och då var det ju Noa som måste räknas som stamfader för allihop igen. I alla fall i betydelsen att stamfader är en enda källpunkt för en spridning av något, eller varför inte "sekundär stamfader", hur låter det?
Och, återigen, det var stål som jag skrev om. Inte järn.