24 år, färdigutbildad och fast jobb men uttråkad/rastlös?

Hehe det stämmer, men glädjen är kortlivad. För vad händer när du spelat färdigt även den? Visst är du tillbaka där du började, på ruta ett. Samma trista spel utan något meningsfullt att göra.

WoW var kanske inte det bästa exemplet för just dig då du inte spelat det som om det vore en stor del av ditt liv. Annars finner jag liknelsen klockren.

Du har lvlat färdigt genom skolan och tagit examen och fått ett jobb. Hela ditt liv fram tills nu har kretsat kring att avancera från det att du föddes fram tills nu då det helt plötsligt känns som att det tagit stopp, inte sant?

Vardagen har blivit en grå rutin. Allt du gör finner du meningslöst t.o.m. en sport som du har älskat sen du var liten.

Då börjar du längta till expansionen. Du börjar drömma och fantisera om hur det skulle kunna vara att flytta till en ny stad. Där du kan lira biljard med polarna på fredagkvällarna. Du tänker på hur en ny hobby skulle få dig och må bättre. Bara tankarna på detta nya livet får dig att må bättre. Vilket bara bekräftar för dig att detta är vad du behöver för att bli lycklig.

Men för att komma tillbaka till poängen. Du kan göra allt detta och det kommer ge dig glädje. Du skulle kunna följa trådens alla råd som att åka utomlands, plugga vidare o.s.v. och det skulle ge dig glädje. Hitta något meningsfullt att syssla med och det skulle ge dig glädje.

Men sen då? Hur länge kommer glädjen vara?

Så många människor i dagens samhälle lider av detta problem. I extrema fall anväder vissa alkohol eller droger för att fly sin tristess. Andra shoppar och drar på sig skulder och går ännu längre ner mot fördärvet. Någon slösar bort sitt liv framför TVn. Vanliga människor brukar hålla sig sysselsatta med att konstant prova på nya saker, besöka nya länder, spela nya spel, se nya filmer, ligga med nya människor, runka till nya porrfilmer. Vi förbrukar nya konsumtionsvaror till oändligheten. Sällan är det någon som stannar och frågar sig "Vad är det jag sysslar med egentligen?".

Varför är det så här då? Jo för att det ger oss en kort stund av glädje och det är tillräckligt bara vi får slippa den förbannade tristessen och meningslösheten.

Det är inget fel med att finna glädje på detta vis så länge man håller en sund balans och är nöjd med det. Det funkar säkert tillräckligt bra för att många av oss skall vara nöjda med tillvaron.

Men för oss som inte är det finns det en annan väg att gå. En väg till inre lycka och sann glädje och ett första steg på den vägen är att börja meditera. Det är mitt råd till dig.

Mycket vettigt du skriver, tack för du tar dig tiden! Men meditation... Vet inte så mycket om det. Har det hjälpt dig? Hur gör man det? Vart gör man det?

Oh ja det har hjälpt mig. På så många plan dessutom. Meditation handlar bl.a. om att stilla sitt sinne från ett annars konstant flöde av tankar. Positiva, negativa eller neutrala, beroende på hur vi förhåller oss till dem (tankar i sig har inget värde).

Tankar uppkommer hela tiden. Misstaget vi gör är att vi identifierar oss med dem. Vi låter dem kontrollera oss. Det blir inte bättre av att vi lever i ett samhälle där vi bombarderas av intryck. (Särskilt produktreklam är extra illa då de bygger på att vi mår dåligt och att deras produkt är enda lösningen. Det är därför det alltid är vackra och lyckliga människor som visas i den typen av reklam. Vi är inte medvetna om det men den sortens intryck är väldigt destruktiva för oss).

Dessa intryck skapar i sin tur nya tankar. Hjärnan arbetar verkligen på högvarv för att ta in alla dessa intryck. Men den får aldrig vila. Varför? För att när vi tror att vi vilar och tar det lugnt så sitter vi framför TVn och chillar, eller slösurfar framför datorn eller något annat som fortsätter belasta sinnesintrycken.

Så vad händer då när vi inte har något att göra? Sakta men säkert kommer alla dessa jobbiga tankar man samlat på sig krypa fram. Eftersom att inget annat för tillfället distraherar oss från dem så får de fritt spelrum.

För dig är det tristess och meningslöshet och tankar som bekräftar bilden av meningslöshet som kommer fram. Du värjar dig genom att försöka tänka på hur livet vore om du hade allt det där du ville ha. Tankarna manifesteras då du skaffar dig det du trodde skulle rädda dig och det hjälper... Ett litet tag. Sen börjar det om på nytt.

Så för att lösa dennu negativa spiral måste du kapa problemet vid roten. Det är här meditationen kommer in i bilden. Lär du dig meditera så kommer du dels lugna sinnet. Du kommer lära dig att se tanken som den är och sen släppa den. Din självkänsla blir bättre eftersom destruktiva och negativa tankemönster minskar. Du slutar älta saker, blir mer naturlig när du kommunicerar med andra människor och du blir automatiskt lyckligare eftersom att du slutar identifiera dig med dina negativa tankegångar. Detta är bara några få av alla fördelar.

Det främsta syftet med meditation är som en teknik för att nå upplysning. En upplyst människa är i ett egolöst tillstånd. Ett tillstånd då man förhåller sig till världen utan en känsla av ett "jag". Man ser sig inte längre som separerad från omvärlden utan inser att denna separation hela tiden varit en illusion skapat av vårt ego. Det är denna illusionen som skapar alla våra problem eftersom vi då hela tiden klänger oss till en känsla av "jag", "mitt" eller "min". Det är dock en lång väg till upplysning.

Att skapa en daglig rutin på säg 20 minuters meditation kommer räcka gott och väl för våra vardagliga bekymmer. Själv har jag bara meditera till och från i lite mer än ett år men det har gjort en ofantlig skillnad på mig som person. Det har gett mig helt nya ögon att se världen med. Jag har nästan helt slutat se hinder vilket har hjälpt mig otroligt mycket i mitt arbete både professionellt och privat.

Hur man mediterar. Börja med stillhetsmeditation även kallat shamatha. Det kan du göra bl.a genom att sitta på en stol med rak rygg (på traditionellt sätt sitter du på golvet med benen i kors i halv eller full lotusposition) och enbart fokusera på din andning. Följ andetaget in och ut. Detta är inte lätt i början och du kommer tycka att det är väldigt jobbigt att sitta still i ens 5 min. Koncentrationen kommer vara svår att hålla i början eftersom ditt sinne i början är väldigt stormigt. Helt plötsligt märker du att du sitter och dagdrömmer istället för att fokusera på andningen. Då är det bara att låta tanken passera och lugnt återgå till fokus på andningen.

Så börja med 5 min eller ännu kortare och öka gradvis. Efter ett tag kommer sinnet lugna sig och det blir lättare för dig att behålla fokus. Tänk på att du inte kan vänta dig direkta resultat. Det är verkligen tuff mental träning som kan jämföras med hur det är att hålla regelbunden fysisk träning. Men efter hand kommer du märka hur livet blir lättare och du börjar se resultat. Och då min vän kommer det vara värt det. Lycka till!

Skaffa barn så slipper du vara uttråkad de närmaste 20 åren!
Det borde du veta som förskolelärare

Det kan alltid hitta ny saker att stoppa i munnen, dränka sig i etc, när de blir äldre så leker de bokstavligt talat med eld och försöker göra bomber. Ännu lite äldre så det blir sprit och knark att ora sig över.

Folk är så jävla tråkiga med sina Svensson svar "Ut och resa" "Flytta till en anna stad" "Plugga mer" översatt "Sup i ett soligare klimat där baksmällorna är ännu jävligare", "Säg upp dig från fast anställning och bo i fjärde hand som arbetslös 08", "Samla på dig mer skulder"

Hur jävla liten håla bor du i om det inte finns idrottsföreningar? Du kan säkert ta Surmåla IF upp ur division 5 om du verkligen vill
En ort på mellan 10-20 000 invånare borde ha mycket mer än en schackförening. åtminstone en frimärksklubb också.

Du har ett fast lugnt jobb på en lugn ort låter det som. Då kan du göra vad du vill. Spara till hus, res på semester till tjotahejti, hitta kärleken, jobba på dina geniala uppfinningar, din konst, ditt gitarrsolo, din frisparksskruv eller börja odla orkideer eftersom du har tid och trygghet. Inte många 24 åringar(eller människor överhuvudtaget) som har det idag?

Det låter mest som du är förvirrad över att faktiskt ha tid och inte så mycket krav på dig längre.

Jag rekommendera trädgårdsodling. Eller åtminstone att du planterar ett par träd, de ger en känsla av ett helt annat tidsperspektiv, med träd tänker man i årtionde istället för kvartal
Att sedan natur är så bra för den mentala hälsan att japanska läkare skriver recept på skogpromenader skadar ju inte.

Barn känns inte så lockande just nu, senare i livet blir det säkert så!

Visst, klart de finns mer än en schackklubb här.. Men fotboll är såååå tråkigt... :P Finns ju ett gäng idrottsföreningar men ingen som lockar. Är de standardföreningar som finns på små orter och ingen är särskilt rolig!

Att de skulle vara ett lugnt jobb kan jag inte hålla med om men jag vet inte. Jag har tänkt tankarna som du har tagit upp men ett träd blir svårt då jag inte har tomt. Jag hade nog kunnat tänka mig allt du skriver men kanske kan ha motivationsproblem? Jag vill göra saker men gör dem inte. Eller är jag bara överdriven, ska jag bara ta mig i kragen? Ska jag sluta sitta på ett anonymt internetforum o klaga?