Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Vad var det i Ny's begäran som Ecuadors riksåklagare inte kunde godta?

Inget, men det man skyllde på i media var att det var överstrykningar (påverkar inte sakinnehållet) och en referens till tidigare ansökan (vilket inte heller påverkar sakinnehållet).

Så, det egentliga felet var nog att en ansökan kom in, vilken då måste förhalas på påhittade grunder genom att kräva en ny.

"Inget" är din åsikt. Jag är ej intresserad av din åsikt, utan vill veta Ecuadors formella skäl.

Vad hade strukits över? Konkreta förklaringar från Ecuadors sida. Om du ej kan svara på min fråga, låt bli att surra till det med vilseledande svar.

Är det meningslöst att förhöra då är även allt innan förhöret meningslöst. Då är det meningslöst att häkta, då är det meningslöst att ha en EAW utställd, etc.

Leder förhöret till nedläggning så är det meningsfullt.
Leder förhöret till åtal så får en domstol ta ställning till om det ska bli en rättegång, det är meningsfullt.
Leder förhöret till rättegång så kan en sådan genomföras antingen utan JAs medverkan eller genom hans medverkan via videolänk. Det är meningsfullt.
Leder förhöret till en friande eller fällande dom så kommer den troligtvis att överklagas "upp till högsta instans". Därför är det meningsfullt att få igång processen snarast så att den inte i onödan drar ut på tiden.

Efter förhör, åtal, rättegång, dom och ett antal överklaganden med påföljande rättegångar och domar så kan man börja diskutera vad man ska ta sig till med en hypotetisk fängelsedom. Husarrest på ambassaden vore en möjlighet, även om Sofia då inte känner att hon får upprättelse.

Är en rättegång i ett fall mellan Sverige och Assange verkligen till för att ge målsäganden en behaglig känsla av upprättelse? Det är väl snarare till för att utreda om det finns grund för att döma honom och om han döms ge honom ett straff som står i proportion till det påstådda brottet. Fru Justitia ska väga för och emot med ögonbindeln på, inte ömma för att ge en känsla av upprättelse. Hon ska nämligen inte vara känslostyrd utan rationell. Annars kunde man lika gärna fria dömda brottslingar bara för att man tycker synd om dem. En känsla av upprättelse kan komma som en välkommen biprodukt av en fällande dom och påföljande straff, men upprättelsekänslan kan inte få ta över och styra dömandet, väl? Det handlar ytterst inte om att ytterligare tillfredsställa Sofias känslomässiga behov, utan om att skipa rättvisa.

Där håller jag inte med, för även om Marianne eventuellt konfererar med kollegor så är det inte säkert att hon delar med sig med allt material hon har. Hon kanske diskuterar saken i stora drag, utan att för den skull vilja avslöja bristerna och hemligheterna i förundersökningen. Hon håller hårt på sekretessen och är livrädd för läckor. Hon vill skydda målsägarnas (numera målsägarens) privatliv. Och framför allt så vill hon nog inte ens för sina kollegor avslöja hur lite hon har att komma med. Hon inser det kanske inte själv.

Jag vet inte hur det fungerar på ÅM, om ens hennes chef har fri tillgång till och lusläser alla hennes dokument, eller om de visar respekt för varandra och i stor utsträckning låter kollegorna sköta sitt. Hon kanske delar med sig bara av vad hon själv bedömer vara relevant. I vanlig ordning kollar ingen hennes bedömning. Isgren borde ha stor insyn, men hon verkar ta en underordnad roll.

På grund av Mariannes aktningsvärda ålder kan det nog vara känsligt att ifrågasätta henne inom ÅM. Hon räknas som senior och erfaren (om än galen) och det gör sig kanske inte att kräva att få granska hur hon hanterar fallet. Hon får hållas. Ålder och lön går före kompetens. Ingen yngre vill riskera sin karriär genom att ifrågasätta henne. Gissar att man fjäskar för henne och skrattar åt hennes skämt. Till och med för en chef kan det vara känsligt att ifrågasätta en underordnad, i alla fall så länge hon inte själv ber om råd. Men varför skulle hon göra det? Hon vill ju bara få sin vilja fram, inte ändra sig, inte anpassa sig till verkligheten.

Om man läser utländsk media

http://www.channelnewsasia.com/news/world/sweden-ecuador-at-odds/2446784.html

http://ecuador-highlife.com/ecuador-rejects-swedens-request-to-interview-assange-ask-for-for-new-request/


Det verkar alltså som Sverige har fått avslag på att en svensk åklagare ska hålla förhören på ambassaden. Ny säger nu att hon måste "överväga"...detta trots att Ecuador hävdar att "the format was part of a bilateral agreement signed". Om nu det bilatterala avtalet föreskriver att frågor ska lämnas - och förhöret görs av Ecuadors åklagarmyndighets representanter, hur kan då Ny hävda att avtalet som nyss formulerats inte duger?

Har hon sovit under förhandlingarna, och vaknat nu och tycker att avtalet inte är godtagbart? Eller ljuger Ny, eller ljuger Ecuador om "the format" som föreskrivs i avtalet mellan Sverige och Ecuador?

Givet det "trackrecord" som finns drar jag mina slutsatser.

Det avtal som ska ha undertecknats förra månaden kan knappast vara hemligt.
Kan någon komma på en anledning till att det skulle kunna vara hemligt?

Varför begär inte någon journalist ut kopia på avtalet och frågar Marianne Ny vad hon egentligen håller på med?

Jag har svarat korrekt. Överstrykningar och referens till föregående ansökan. Mer än så har inte framkommit mig veterligen.

Med tanke på det stora mediaintresset kan vi utgå ifrån att man lusläser, konfererar, kontrollerar etc. internt innan man agerar formellt.

Varför begär inte någon journalist ut en kopia på ansökan och frågar Ecuador vad de egentligen håller på med?

Den troliga avtalstexten har länkats till tidigare i tråden (av Nickelodeon) bifogar länken igen. Troliga avtalstexten.

Ecuador erbjuder sig att förhöra pss som förhör normalt sker när MLA används mellan europeiska länder. Dvs Ecuador vill att saker sköts på ett standardmässigt sätt.

Du menar på samma sätt som Lambertz lusläste allt relevant material i samband med anmälningarna av Kwast och Penttinen, på grund av det massiva mediala intresset för Sveriges påstått största seriemördare som visade sig inte vara någon mördare alls? Nä, han var för lat. Man kan komma sig ända till HD genom sånt arbetsbesparande slarv, så varför skulle ÅM anstränga sig?

Dessutom räknar ÅM inte med att någonsin behöva avslöja allt. Rättegången (den hypotetiska) hålls säkert inom lyckta dörrar, vilket kanske är varför Marianne ogilla tanken på deltagande via videolänk.

Och även om allt kommer ut så kan de lita på att den stora massan inte ids läsa igenom allt.

Ingen hade tid och möjlighet att lusläsa häktningpromemorian under de första häktningförhandlingarna. Svenskt rättsväsende tycks inte ha tid med sådant. Bara några få eldsjälar som lägger ner ett enormt arbete på att analysera och ställa tillrätta misstagen. Men se på en sån som Lambertz, inte heller inför sin Quickologibok tog han sig tid att gå igenom de relevanta dokumenten (resningsansökningarna).


Detta riskerar driva lite OT, men det visar hur höga jurister i Sverige ibland tänker. De kan komma undan med att bara gå igenom källorna "lite lagom" och därför i slutändan bygga sitt agerande på okunskap. Trots Lambertz slarv belönades han genom att bli justitieråd på livstid, och fortsätter i samma stil. Så varför lita på det svenska rättsväsendet? De premierar ju den här typen av lättja.

Alla försök att anmäla Marianne har avfärdats. Ingen vill granska. Man låter henne hållas. Det är enklast så. Ingen kollade hennes första EAW-ansökan, den fick göras om. Ingen kollade hennes uppfattning att det skulle vara olagligt att förhöra utomlands så hon gjorde sitt genanta uttalande vilket apades efter av en likaledes okunnig minister. Ingen kollade att den ansökan hon skickade iväg til Ecuador höll måttet, den fick hon tillbaka. Ingen kollade att Sofia faktiskt bara halvsov, Marianne tilläts hävda att hon sov djupt. Ingen kollar henne. Om de gör de så gör de ett himla dåligt jobb.

Hon är en senior överåklagare som får köra sitt eget race. Rakt ner i diket med alla inblandade. För ingen bryr sig om att granska.