Jag vet inte vart jag ska vända mig, snälla hjälp ! [Ecstasy/MDMA, /Mod.]

Hej !


Jag är en kille i 25 års åldern och har fastnat i ett Ecstasy missbruk. Jag har inte någon som helst kontroll över det. Jag kör varje helg både fredag och lördag. Det tar väldigt mycket på min plånbok men framför allt så tar det väldigt mycket på min stackars hjärna

I min kompiskrets så tar nästan mer eller mindre alla polare men skillnaden är att de har ett kontroll över sitt bruk vilket jag inte har. De håller sig till ca 1 gång varannan månad.

De senaste helgerna har jag predikat om löften som jag ger mig själv att det är sista gången och om jag inte klarar av det så ska jag söka vård men samma visa har upprepats.... att jag tar E ändå. Jag känner nu att detta håller inte... Alla mina vardagar består av hmm, ja vad ska jag kalla det, berg och dalbana. Jag kan gå från att vara helt normal till att plötsligt bli helt nere i en timme och sen gå tillbaka till normal. Detta är i 100% nyktert tillstånd. Veckorna är också detsamma, jag känner att jag kommer kunna sluta på söndagen, måndagen osv. Sen när helgen börjar närma sig, torsdag, fredag så kommer suget sakta igen. Avtändningarna blir också bara värre och värre....

Jag tänker dagligen på E/Mdma, ruset är egentligen inte så nice längre men ändå så blir det som det blir. Varför ?!?!

Nu sitter jag här.... med en någon fruktansvärd avtändning och tycker synd om mig själv. Men, jag har ändå tagit ett steg i rätt riktning.... jag har vågat dela med mig av detta problem här på flashback. Jag har nu beslutat att jag kommer ta avstånd från mina polare och festlivet som vi lever på helgerna i 2-3 månader ungefär för att se hur det kommer påverka mig. Det jag känner dock är att jag MÅSTE ha någon att prata med under denna perioden men jag vet inte hur jag ska gå tillväga.

Är det en terapeut eller psykolog jag ska vända mig till ? Jag måste vara bomb säker på att han/hon har tystnadsplikt. Och är det dyrt att prata med såna då jag inte har det så gott ställt...

Det kanske är en löjlig tanken men jag tänkte om det är väldigt dyrt att prata med såna så kanske man kan prata med en präst typ... det är väl gratis ?

Är det någon annan här som känner igen sig som har samma problem som också vill ta sig ut eller har klarat sig ur så får ni jätte gärna dela med er av erfarenheter och tips, eller skicka ett PM om det känns bättre.

Snälla ta denna tråden seriöst... jag orkar inte med tjafs och sånt skit

Tack för mig !

Psykologer har tystnadsplikt. =)

Men de kan inte tvinga in mig på behandlingshem och sånt va ?

Nej, det kan dem inte.
Men jag tycker du ska ta kontakt med beroendeenheten där du bor så kan du få hjälp att sluta samt någon att prata med, som förstår vad du går igenom?

Kolla om NA eller CA har möten i ditt närområde. Det är gratis och alla har samma problem samt tystnadsplikt enligt den tolfte traditionen.

Jo men vill inte att det ska ge mig några konsekvenser i vardags livet. typ om de skulle tvångsspärra in mig. Jag måste leva min vanliga vardag så det jag är ute efter är att prata med någon under denna perioden som jag kommer ta distans från vänner och kompisar. Men man kanske bara kan prata med någon där typ 1 gång i veckan ?

Socialen kan ge dig tvångsvård i form av LVM. Har inte så stor koll på psykologers tystnadsplikt men om du utgör en fara för ditt eget liv kan de säkert anmäla det till soc.

Dock är risken extremt liten nu för tiden då alla hem behövs till flyktingbarnen.


Angående ditt missbruk så kan jag bara beklaga. E fuckar upp hjärnan riktigt grovt om man brukar det som du gör. Du kommer att få lida och ingen psykolog kan hjälpa dig med det eftersom det är inte jobbiga barndomsminnen, utan ren kemi som får dig att må dåligt. Av egen erfarenhet misstänker jag att du kommer må dåligt och vara deprimerad i minst ett år från att du slutar, ju förr desto bättre. Läs på om 5-htp som är tillskott av ett i kroppen naturligt ämne, vilket hjälper hjärnan att producera serotonin. Har hjälpt många som bränt hål i hjärnan med stimulanter.

Jag känner att jag inte vill sitta i grupp och prata, jag vill kunna sitta och ventilera med en person på lite djupare plan också. För jag antar att NA och CA sitter man i grupp med andra missbrukare eller har jag fel ?

Det får absolut inte hända.... Jag vill kunna ta mig igenom detta med så få inblandade som möjligt och så få som vet det som är möjligt.

Okej så du tror inte på att det hjälper att snacka med någon om man är i min sits ?

Ja jag har hört talas om 5-htp, är det samma som sertaline (stavning) typ ? Jag vill helst kunna bli bra på naturlig väg utan att stoppa i mig preparat, för jag antar att även de kan bidra med andra biverkningar ? Försten är de receptbelagda ?

Du har helt rätt, man sitter i grupp. Det är lite styrkan att man är flera. En annan fördel är att man jobbar med mer än bara missbruksbiten. Du har med stor sannolikhet en själslig bristsjukdom, som med all säkerhet tar sig uttryck på fler sätt än att du inte kan käka E på samma sätt som dina vänner. Det får du hjälp med.

Jag förstår hur du känner. Kommer tyvärr inte på något bättre alternativ. Jag har själv provat klinisk missbruksvård i form av vanlig medicinsk sådan på beroendecentrum med tabletter och läkarsamtal samt KBT-behandling; Återfallsprevention. Inget har funkat, då de bara fokuserat på missbruket.

Inte läst alla inlägg överdrivet noga men förutom dina problem med E-bruket, har du ångest/depression etc sedan innan?
Isf kan du ju prata med din husläkare som skriver en remiss till en kbt-terapeut tex och gå till botten med vad det nu kan vara där. Som sagt, tystnadsplikt råder där givetvis.
Simultant får du såklart se till att inte fortsätta mumsa e-tabbar som cornflakes och dyka som en utter varje helg ner i ångesten.

Jag tar verkligen alla tips man kan få men fan... jag vet inte om jag kommer klara av att sitta så bland folk. Rädslan är egentligen att jag är rädd att det kommer vara någon jag känner där. Och de kan inte tvångs spärra in dig eller ?

Hur menar du när du menar själslig bristsjukdom ? Menar du att jag kan må dåligt över något annat undermedvetet som gör att jag brukar E som jag gör ? Borde det inte i så fall vara bättre att bolla dessa tankar ensam med någon så man verkligen går in på djupet så att säga ?

Och jag kan inte åka in på något beroende centrum.... jag har en vardag att sköta !