2016-01-10, 15:45
  #73465
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Brellen
En fråga utifrån ett ickematematiskt kunnande.
Om jag har ett hjul med 8 färglagda fält i centrum. Om jag sen skapar ytterligare 7 hjul med 8 färglagda fält blir antalet fält 64. Om jag snurrar på det innersta hjulet har jag givetvis en chans på 8 att få en på förhand bestämd färg. Om vi tar röd färg som exempel är chansen en på 64 att den kommer upp två gånger på raken, sen en på 512 osv.Sen ökar det drastiskt mot hjul 8. En chans på dryga16 miljoner att få en given färg i en rad. Som att slå en tärning av D8 modell och få samma siffra.
Men nu vill jag fråga min lärda panel två frågor.
Givet att hjulen har färgerna i samma ordning på alla hjul och således endast 8 olika färger- hur många kombinationer kan jag få totalt?

Det beror på om man ska räkna samma uppsättning färger men i olika ordning som samma kombination eller olika kombinationer. För att förtydliga: anta att vi kallar färgerna a, b, c, d, e, f, g och h. Ska exempelvis färgserien a,b,a,b,a,b,a,b och a,a,a,a,b,b,b,b ses som två olika eller en och samma (eftersom det är fyra a och fyra b i båda fallen)?

Ser man dessa två serier som olika är det relativt lätt att svara på frågan. Då är svaret 8⁸ = 2²⁴ ≈ 16 miljoner (som du redan räknat fram). Ser man å andra sidan uppsättningar som har samma antal av varje färg men i olika ordning som i grunden samma så blir det betydligt krångligare.

Man behöver då använda sig av kombinatorik, och jag känner personligen inte till något kortfattat uttryck som man kan använda för att beteckna kombinationer av åtta olika valmöjligheter. Det går dock att skriva ett uttryck för antalet kombinationer genom att addera en rad olika uttryck som innehåller produkter av uttrycket för antal kombinationer av två möjligheter.

Citat:
Ursprungligen postat av Brellen
Och om , den här är svår för mig, jag använder alla 8 färgerna i alla fält men utan att ta hänsyn till positioner och utan att behöva hålla mig till 8 av varje. Utgår från att det blir astronomiska tal, men hur sker uträkningen ut?
Tacksam för hjälp.[url][/Uhttps://kjellbrellsworld.wordpress.com/2016/01/06/losa-funderingar-kring-tal-8/RL]

Det är lite otydligt vad du menar. Ska alla åtta färgerna användas minst en gång vardera i de totalt 64 fälten, men det får vara olika antal förekomster av de olika färgerna? Det leder i så fall till fler kombinationer än i det första fallet ovan, både om man ser olika ordningar av samma uppsättning färger som olika fall eller som samma fall. Uttrycket för antalet kombinationer blir hur som helst mycket krångligare att skriva ut, även i det enklare fallet där exempelvis a,b,a,b,a,b,a,b och a,a,a,a,b,b,b,b ses som två olika kombinationer.
Citera
2016-01-10, 16:36
  #73466
Medlem
Jag vet hur man räknar ut "vanliga" diff-ekvationer men hur gör man när det är multiplikation i VL liknande:

y+xy'=0

eller

2xy+(x^2)y'=e^x

Försöker leta runt på nätet men hittar inga liknande uppgifter. Finns det något nyckelord?
Citera
2016-01-10, 16:41
  #73467
Medlem
1andreas1s avatar
Hej!

Jag har problem med följande:

F Derivata 6
Vi har inte lärt oss deriveringsreglerna för funktionen 𝑙𝑛 ännu. Ändå
kan vi bestämma derivatan i en punkt väldigt noggrant med hjälp av
numerisk derivering. Bestäm genom numeriskderivering f´( a ) till
funktionerna nedan.

𝑓 ( 𝑥 ) = ln 5x

a=2


Ska jag använda mig av derivatans definition?
Tacksam för svar!
Citera
2016-01-10, 16:43
  #73468
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Asdfghzq
Jag vet hur man räknar ut "vanliga" diff-ekvationer men hur gör man när det är multiplikation i VL liknande:

y+xy'=0

eller

2xy+(x^2)y'=e^x

Försöker leta runt på nätet men hittar inga liknande uppgifter. Finns det något nyckelord?

I det första fallet har du en separabel differentialekvation.

y+xy'=0 ⇔ xy' = -y ⇔ x*dy/dx = -y ⇔ (1/y)dy = -(1/x)dx

Därifrån integrerar du båda leden:

∫(1/y)dy = -∫(1/x)dx

I det andra fallet ser det ut som att du kan använda en integrerande faktor.

Orden i fetstil kan du använda som sökord för att hitta mer information.
Citera
2016-01-10, 16:43
  #73469
Medlem
Q(x,y,z)=13x^2−10xy−8xz+13y^2−8yz+4z^2
hur gör man för att skriva om funktionen till matrisform?
Citera
2016-01-10, 16:44
  #73470
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 1andreas1
Hej!

Jag har problem med följande:

F Derivata 6
Vi har inte lärt oss deriveringsreglerna för funktionen 𝑙𝑛 ännu. Ändå
kan vi bestämma derivatan i en punkt väldigt noggrant med hjälp av
numerisk derivering. Bestäm genom numeriskderivering f´( a ) till
funktionerna nedan.

𝑓 ( 𝑥 ) = ln 5x

a=2


Ska jag använda mig av derivatans definition?
Tacksam för svar!

Ja, eftersom du ska bestämma derivatan numeriskt så är det lämpligt att använda derivatans definition och sedan använda kortare och kortare intervall för att se vad gränsvärdet ser ut att bli. Jag kan ge dig en ledtråd: du bör kunna se vad gränsvärdet ska bli exakt genom att göra några iterationer med små steglängder.
Citera
2016-01-10, 16:48
  #73471
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lippyface
Q(x,y,z)=13x^2−10xy−8xz+13y^2−8yz+4z^2
hur gör man för att skriva om funktionen till matrisform?

Ansätt matrisekvationen xᵀAx, där vektorn x = (x, y, z) som kolumnvektor och matrisen A har storleken 3×3. Sedan multiplicerar du ihop det så får du en generell ekvation med x², y², z² och diverse korstermer med x, y och z i olika kombinationer. Du kan då bestämma vilka värden elementen i matrisen A har genom att jämföra med ditt uttryck för Q(x,y,z).
Citera
2016-01-10, 16:58
  #73472
Medlem
1andreas1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Ja, eftersom du ska bestämma derivatan numeriskt så är det lämpligt att använda derivatans definition och sedan använda kortare och kortare intervall för att se vad gränsvärdet ser ut att bli. Jag kan ge dig en ledtråd: du bör kunna se vad gränsvärdet ska bli exakt genom att göra några iterationer med små steglängder.


Hur ska jag kunna använda derivatans definition?
förstår inte riktigt heller vad a=2 betyder? sätter jag in det istället för x?

Försöker mig på att skriva derivatans definition som:

ln(5(x+h)-ln5x
h

ln(5x+5h)-ln5x
h
Citera
2016-01-10, 17:01
  #73473
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Ansätt matrisekvationen xᵀAx, där vektorn x = (x, y, z) som kolumnvektor och matrisen A har storleken 3×3. Sedan multiplicerar du ihop det så får du en generell ekvation med x², y², z² och diverse korstermer med x, y och z i olika kombinationer. Du kan då bestämma vilka värden elementen i matrisen A har genom att jämföra med ditt uttryck för Q(x,y,z).
hänger inte riktigt med, skulle du kunna visa ett exempel?
Citera
2016-01-10, 17:01
  #73474
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 1andreas1
Hur ska jag kunna använda derivatans definition?
förstår inte riktigt heller vad a=2 betyder? sätter jag in det istället för x?

Försöker mig på att skriva derivatans definition som:

ln(5(x+h)-ln5x
h

ln(5x+5h)-ln5x
h

Ja, det stämmer. Beräkna [ln(5x+5h)-ln(5x)]/h för en rad små värden på h. Exempelvis kan du börja med h = 1 och sedan fortsätta med h = 0.5, h = 0.1, h = 0.01, h = 0.001 och så vidare. Du bör rätt snabbt se vilket gränsvärde det får.
Citera
2016-01-10, 17:07
  #73475
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lippyface
hänger inte riktigt med, skulle du kunna visa ett exempel?

En 3×3-matris A kan generellt skrivas som

a₁₁ a₁₂ a₁₃
a₂₁ a₂₂ a₂₃
a₃₁ a₃₂ a₂₃

Du vet förmodligen hur man utför multiplikation mellan en vektor och en matris. Annars kan du läsa mer om det här så kan du förhoppningsvis se hur du beräknar xᵀAx. När du gjort det så får du ett uttryck som liknar det uttryck du har för Q(x,y,z). Då är det bara att jämföra vad som står framför x², y², z² och korstermerna för att kunna bestämma värdena på elementen i matrisen A.

Skriv ut ditt försök att multiplicera ihop xᵀAx här så får du svar på om du gör rätt eller fel.
Citera
2016-01-10, 17:32
  #73476
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
I det första fallet har du en separabel differentialekvation.

y+xy'=0 ⇔ xy' = -y ⇔ x*dy/dx = -y ⇔ (1/y)dy = -(1/x)dx

Därifrån integrerar du båda leden:

∫(1/y)dy = -∫(1/x)dx

I det andra fallet ser det ut som att du kan använda en integrerande faktor.

Orden i fetstil kan du använda som sökord för att hitta mer information.


Kung är du! Kunde inte fått det bättre förklarat
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in