2015-12-22, 16:32
  #72541
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Suck, fastnar alltid på den här skiten. Kan någon visa hur man partialbråksuppdelar 2/[(z-3)(z-2)(z-1)]? Det ska bli 1/(z-1) - 2/(z-2) + 1/(z-3). Tack.

Den generella metoden verkar du känna till.

Man får ansätta 2/[(z-3)(z-2)(z-1)] = a/(z-1) + b/(z-2) + c/(z-3) och sedan förlänga i högerledet.

a/(z-1) + b/(z-2) + c/(z-3) = [a(z-2)(z-3) + b(z-1)(z-3) + c(z-1)(z-2)]/[(z-3)(z-2)(z-1)] = 2/[(z-3)(z-2)(z-1)]

Alltså blir

[a(z-2)(z-3) + b(z-1)(z-3) + c(z-1)(z-2)] = 2

az² - 5az + 6a + bz² - 4bz + 3b + cz² - 3cz + 2c = 2

Koefficienterna för z², z och konstanten måste var för sig vara lika, vilket ger

a + b + c = 0
-5a - 4b - 3c = 0
6a + 3b + 2c = 2

Härifrån är det bara ekvationssystemslösning. Addera andra och tredje raden ser ut att vara ett bra första steg, och sedan addera resultatet med första raden.
Citera
2015-12-22, 16:34
  #72542
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Ekvationen jag markerat i fetstil visar ju att x3 = 0, och då ger ekvationen över den att även x2 = 0. Kvar har du då x1, som alltså kan ha vilket värde som helst. En normerad egenvektor (med längd 1 alltså) är då (1,0,0).

Aha! Tack
Citera
2015-12-22, 16:40
  #72543
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Den generella metoden verkar du känna till.

Man får ansätta 2/[(z-3)(z-2)(z-1)] = a/(z-1) + b/(z-2) + c/(z-3) och sedan förlänga i högerledet.

a/(z-1) + b/(z-2) + c/(z-3) = [a(z-2)(z-3) + b(z-1)(z-3) + c(z-1)(z-2)]/[(z-3)(z-2)(z-1)] = 2/[(z-3)(z-2)(z-1)]

Alltså blir

[a(z-2)(z-3) + b(z-1)(z-3) + c(z-1)(z-2)] = 2

az² - 5az + 6a + bz² - 4bz + 3b + cz² - 3cz + 2c = 2

Koefficienterna för z², z och konstanten måste var för sig vara lika, vilket ger

a + b + c = 0
-5a - 4b - 3c = 0
6a + 3b + 2c = 2

Härifrån är det bara ekvationssystemslösning. Addera andra och tredje raden ser ut att vara ett bra första steg, och sedan addera resultatet med första raden.
Tack så mycket! Jag gjorde precis som du men dum som jag är så skrev jag inte ut de två första ekvationerna i systemet, så det blev olösligt (såklart). Förhoppningsvis gör jag aldrig om det nu.
Citera
2015-12-22, 17:49
  #72544
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Du kan kvadratkomplettera själv så att ekvationen blir på formen (x - a)² + (y - b)² = r².

För att ge ett exempel på en punkt som ligger på cirkeln räcker det dock att du exempelvis sätter in y = 1 och löser den resulterande andragradsekvationen för x. Ifall det blir komplexa x så försöker du bara med något annat y-värde tills du får minst en reell rot för x.

Kan jag göra så här, (x-a)^2 = x^2 -2ax +a^2
sedan har jag x^2 -4x

-4x/x = -2ax/x
-4 = -2a
a = 2?

sedan samma sak med y?

det skulle bli (x-2)^2 + (y-1)^2 = -1

Om det stämmer så förstår jag inte vad som händer med (x-a)^2 = om a skulle vara 2 då skulle det ju bli x^2 -4x + 4. Så jag antar att jag har gjort fel.
Citera
2015-12-22, 19:51
  #72545
Medlem
Hur kan man bevisa att (f ∘ f^-1)(x) = x gäller för en godtycklig injektiv funktion?
Citera
2015-12-22, 20:02
  #72546
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av klas.svensson
En cirkel har ekvationen x^2 - 4x + y^2 - 2y = -1. Ange en punkt som ligger på cirkeln.

Jag har bara sett ekvationer som ser följande ut t.ex. 16 = (x-3)^2 + (y+1)^2

Hur ska jag göra på en sådan här ekvation,

om jag använder mig av x^2 - 4x = x(x - 4) då skulle ju 4 vara medelpunkten? kan man göra så?

x² - 4x + y² - 2y = (x - 2)² - 4 + (y - 1)² - 1 = -1 ⇔ (x - 2)² + (y - 1)² = 4.
D.v.s. r² = 4 ⇒ r = 2 l.e. och cirkelns mittpunkt har koordinaterna (2, 1).

På sådana uppgifter ska du kvadratkomplettera och föra över resterande konstanter till den andra sidan av likhetstecknet där du då får fram värdet av cirkelns radie i kvadrat. Cirkelns ekvation är baserad på Pythagoras sats. Rita upp ett koordinatsystem med en cirkel så är det lättare att förstå.
__________________
Senast redigerad av kreativtnamn123 2015-12-22 kl. 20:06.
Citera
2015-12-22, 20:12
  #72547
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
x² - 4x + y² - 2y = (x - 2)² - 4 + (y - 1)² - 1 = -1 ⇔ (x - 2)² + (y - 1)² = 4.
D.v.s. r² = 4 ⇒ r = 2 l.e. och cirkelns mittpunkt har koordinaterna (2, 1).

På sådana uppgifter ska du kvadratkomplettera och föra över resterande konstanter till den andra sidan av likhetstecknet där du då får fram värdet av cirkelns radie i kvadrat. Cirkelns ekvation är baserad på Pythagoras sats. Rita upp ett koordinatsystem med en cirkel så är det lättare att förstå.

Tack! Varför blir det -4 och -1?
__________________
Senast redigerad av klas.svensson 2015-12-22 kl. 20:17.
Citera
2015-12-22, 20:28
  #72548
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av klas.svensson
Tack! Varför blir det -4 och -1?

Vänsterledet består inledningsvis utav x² - 4x och y² - 2y. Dessa uttryck ska kvadreras för att avläsa mittpunktens koordinater enligt cirkelns ekvation. För att t.ex. kvadrera x² - 4x så måste man ju lägga till 4 eftersom att x² - 4x + 4 = (x - 2)². För att inte ändra värdet på uttrycket så måste man ju subtrahera fyra också. D.v.s. man lägger till fyran för att kunna kvadrera uttrycket som innehåller x men man måste ju också ta bort en fyra för att ha kvar samma värde på vänsterledet. Alltså x² - 4x = x² - 4x + 4 - 4 = (x - 2)² - 4.
Citera
2015-12-22, 20:31
  #72549
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
Vänsterledet består inledningsvis utav x² - 4x och y² - 2y. Dessa uttryck ska kvadreras för att avläsa mittpunktens koordinater enligt cirkelns ekvation. För att t.ex. kvadrera x² - 4x så måste man ju lägga till 4 eftersom att x² - 4x + 4 = (x - 2)². För att inte ändra värdet på uttrycket så måste man ju subtrahera fyra också. D.v.s. man lägger till fyran för att kunna kvadrera uttrycket som innehåller x men man måste ju också ta bort en fyra för att ha kvar samma värde på vänsterledet. Alltså x² - 4x = x² - 4x + 4 - 4 = (x - 2)² - 4.

Då förstår jag. Tack!
Citera
2015-12-22, 20:34
  #72550
Medlem
om man ritar upp y = x^3 och y = x^2 så kan man se att x^3 < x^2 i intervallet 0<x<1 för vilket x värde i intervallet är skillnaden störst?
Citera
2015-12-22, 20:37
  #72551
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
Hur kan man bevisa att (f ∘ f^-1)(x) = x gäller för en godtycklig injektiv funktion?
Det gäller per definition av f^(-1).
Citera
2015-12-22, 20:46
  #72552
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av klas.svensson
om man ritar upp y = x^3 och y = x^2 så kan man se att x^3 < x^2 i intervallet 0<x<1 för vilket x värde i intervallet är skillnaden störst?

f(x) = x² - x³ ⇒ f′(x) = 2x - 3x² ⇒ f′′(x) = 2 - 6x. Definitionsmängd: 0 < x < 1.

f′(x) = 2x - 3x² = x(2 - 3x) = 0 ⇒ 3x = 2 ⇔ x_1 = 2/3, x_2 = 0.

f′′(2/3) = 2 - 6*2/3 = 2 - 12/3 = 2 - 4 = -2.

f(2/3) = (2/3)² - (2/3)³ = 4/9 - 8/27 = 12/27 - 8/27 = 4/27 l.e.
__________________
Senast redigerad av kreativtnamn123 2015-12-22 kl. 20:48.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in