Tacky medelklassfenomen (jmf WT-tråden)

Att säga Beijing istället för Peking för att verka världsvan.

https://www.youtube.com/watch?v=eMxH-ZYFTxY

Klockren! Skrattade när han sa Helsingöööör

Obefogat flygbolags-snobberi. Jag förstår att man inte vill åka med något skräpbolag om man reser i tjänsten ett par gånger i månaden, men att passionerat jämföra Lufthansa och KLM när man knappt spenderar 10 timmar om året i en flygplansfåtölj är TM. Jag säger inte att det är fullständigt betydelselöst, men det kan omöjligen vara så viktigt.

Att ta flygtimmar för att sedan berätta om det för "jobbkompisarna" vid den årliga traditionella middagen på något gammalt gods i England (godset hyrs då under en helg och tillhör ej släkten)

* Att vara lite för intresserad av folks boenden. De säger det inte rakt ut, men TM dömer dig efter vartifrån du kommer och var du bor.

* I Stockholm för framför allt inflyttade TM: En fix vid att bo innanför tullarna. Infödda kan se charmen i någon av stadens förstäder och förorter.

* Vitmålad lägenhet inredd med vita möbler. Själva kallar de det stilrent. Obefintligt konstintresse är en följd av självinsikt i den egna kulturella bildningens brister; ofta har någon i den universitetsutbildade bekantskapskretsen bra eller någorlunda koll, inför vilken TM inte vill göra bort sig. Böcker är det sparsamt med. Vad som personifiererar TM är istället ...

* ... köket, varvid dessa människor fäster alldeles för stor fokus. Köket ska vara stort, dyrt och skinande, vidare ska det stå i lägenhetens centrum och vara fyllt med dyra köksartefakter. Det har väl att göra med (1) TM:s förkärlek till att matlagning á la Morberg, Oliver, etc., vilket i sin tur beror på (2) matlagningens roll som bildningssurrogat i TM-hemmet, samt (3) TM:s behov att verka världsvan.

Ser själv ut som en hårdrockare men gillar jazz och speciellt blues....är enda gångerna jag röker på hyfsat öppet bara för att chocka medelklassen...när medelklasspersonen som står bredvid och klappar händerna i otakt inser vad som försiggår ställer man frågan "skall du ha ett bloss?" för att se dem hoppa bakåt en halvmeter alternativt le en halv sekund tills de varseblir frugans arga blick.

En TM dansar ballongdansen på 50-årskalaset när han ska chocka gästerna. Antingen är det jubilaren själv som kör loss för att roa gästerna, eller så är det hans mångåriga vän Mats som gör det för att uppvakta jubilaren. Givetvis sker ballongdansandet efter ett par glas för många av det dyra och av DN och SvD hajpade (men ointressant smakande) vinet från Sydafrika. Givetvis sker det med kalsong under ballongen för att inte riskera att blotta pillesnoppen, vilket skulle vara alltför utmanande för bekantskapskretsen.

En något boningare variant:

http://hallandsposten.se/nyheter/halland/1.4514444-stilren-jul-hemma-hos-hakanssons

Hörde en person berätta om en afrikansk restaurang idag, kändes som ett riktigt vattenhål för TM: "Det är supermysigt, man får inga egna tallrikar utan maten ställs fram på ett stort fat i mitten och sedan äter man med händerna".

Man kan äta hamburgare och pizza med händerna i fler år, men när det helt plötsligt öppnar en afrikansk restaurang, ja då känns det lite exotiskt och spännande att äta med händerna.

Något som är riktigt tacky är ju annars att hålla på och snobba sig samtidigt som man inte har någon som helst jävla koll alls på området. Herregud vad skitnödigt att bara köpa in finöl till en studentskiva, och det fetade tar ju verkligen priset om personen i fråga klagade på just de här märkena eftersom Jämtlands bryggeri är ett riktigt ok mikrobryggeri och verkligen ingen massproducerad öl, och Pilsner Urquell är allmänt sett som den absoluta eliten av de stora märkenas ljusa lageröl och ett typexempel på en bra och typisk tjeckisk pilsner. Ofiltrerad Urquell som jag drack så sent som härom månaden är ju ett lysande ljust öl.

Detta inlägg banar väg för en förr eller senare oundviklig kategorisering av olika sorters TM. Å ena sidan har vi de som vill framstå som överklass - röda byxor, bankman eller civilingenjör, segelbåt, Moderaterna, ungar med långt blont hår och röd dunväst, skryter om franska restauranger - och å andra sidan de moderna och hippa - sopsortering, surdegsbröd, Hammarby Sjöstad, MP, skryter om afrikanska restauranger. Båda kännetecknas av viss ängslighet, men är i övrigt ganska olika.