Stephen King

Personligen håller jag Benrangel som en av hans bästa.
Då gillar jag också spöken och sorg så den passar mig utmärkt.

Men trevligt. Låter lite som en bok som passar mig med. Dysterhet gillar jag.

Jag har en riktig Stephen King-period nu och jag har på senare tid enbart läst böcker från han. Liseys Berättelse är den boken som jag tänkte börja läsa idag. Visste inte att den boken var så "ny" som den är. År 2007 släpptes den väl eller kanske även år 2006?

Håller på med Staden Som Försvann och är snart klar med Jurtjyrkogården.

Har nu börjat läsa The Bazaar of Bad Dreams efter att ha haft några andra böcker före i kön. Här är några tankar om de berättelser jag läst hittills:

"Mile 81" - En bil som käkar upp folk. Känns konceptet igen? De scener där bilen gör sitt blodiga värv är de bästa. Det runtom känns lite som ... tja, utfyllnad? I början får vi veta en massa om en viss Pete Simmons, vilket gör att det känns lite snopet när han bara försvinner ur handlingen och först kommer tillbaka mot slutet för att ... ja, jag ska inte säga det. King är som vanligt kanon på att bygga trovärdiga människor på litet utrymme, så det är trist att Pete inte fick mer av en aktiv roll under hela berättelsen. Men men, läsvärd är den i alla fall.

"Premium Harmony" - Ett par i trettioårsåldern ska köpa en present till en brorsdotter. De har dålig ekonomi och kvinnan är lönnfet. Mannen vill ha cigaretter, och de bråkar om vad de lägger pengar på. Han säger att han kan tänka sig att röka det märke som givit berättelsen dess titel, trots att de smakar skit. Frugan går in i affären för att köpa presenten, men kommer inte tillbaka. Berättelsen är helt renons på övernaturliga element och är dessutom skriven i presens, vilket ger en mer "finlitterär" känsla. Missförstå mig inte nu, jag har aldrig tyckt att King är fullitteratur, men han erkänner själv att han varit tokinspirerad av Raymond Carver vid skrivandet av novellen. Det märks. Även om den knappast är det bästa King skrivit är det ändå kul att en så erkänd författare som har sin egen stil fortfarande kan "lära sig" av andra författare så långt in i karriären.

"Batman and Robin Have an Altercation" - En till novell skriven i presens och utan övernaturligheter. Dock mycket läsvärd och rörande. En man tar med sin dementa far på söndagslunch och råkar på vägen tillbaka till ålderdomshemmet ut för något utöver det vanliga. Titeln återspelar på att sonen och pappan när den förre var liten brukade klä ut sig till Batman och Robin vid Halloween. King får återigen in mycket på litet utrymme, och berättelsen är bitvis mycket gripande. Det blir sentimentalt, men inte på det negativa sättet. Det hade lätt kunnat bli klyschigt, men blir det inte. Mannen älskar sin far och försöker bara göra det bästa av situationen. Det finns saker som spökar under ytan, precis som hos alla människor, och King antyder mycket, men lämnar också mycket till läsaren. En fin text!

"The Dune" - En gammal domare paddlar regelbundet ut till en sanddyn utanför en ö i närheten av sitt residens i Florida. Ibland ser han namn skrivna i sanden. De personer namnen tillhör har en tendens att trilla av pinn kort därefter. Nu ska han skriva sitt testamente och har därför bjudit in sin betydligt yngre advokat. Han delger denne berättelsen om ön, men det är uppenbart att han inte blir trodd. Varför är det då så viktigt att lätta hjärtat just nu? Den som läser får se ... En ganska kort berättelse med en twist på slutet. Rätt förutsägbar, men ändå underhållande.

"Bad Little Kid" - Nu är vi tillbaka i klassiskt Kingterritorium. Jag fick lite Dödsbädden-vibbar, vilket ju är kul, för den novellsamlingen håller jag högt. Huvudpersonen sitter på death row och berättar för sin advokat varför han satte sex kulor i den lilla skitungen titeln anspelar på. Ett litet fetto på sex-sju år med morotsfärgat hår och en ful propellermössa förföljer honom genom livet med en enda uppgift: Att ställa till djävulskap. Men varför åldras han inte? Och var kommer han ifrån? Jag tror King hade rätt kul när han skrev den här. Berättelsen är vintage King, spännande, driven, och slutet får mig att tänka lite på novellen "Ibland kommer de tillbaka", men även "Låten barnen komma till mig" från Nattmaror och drömlandskap.

Läste nyligen ut Salems Lot. En av de bättre böckerna tycker jag.

"A Death" - Någon slags skum vilda västern-historia. En begåvningshandikappad svart man blir anklagad för att ha våldtagit och dödat en liten vit flicka. Sheriffen tror först att han är oskyldig, men så visar det sig att han inte är det. Tro mig, det är ingen större spoiler. Känns väldigt o-King. Vet inte vad han ville med den här, faktiskt.

"The Bone Church" - Ett narrativt poem. Berättaren talar som en blandning av en packad irländare och en pirat. Handlar om någon slags skattjakt som går fel och alla dör. Återigen, ingen spoiler att tala om. En del säger att King är, för att uttrycka det diplomatiskt, mindre bra på poesi. De få dikter jag läst har jag dock tyckt om. Såväl "Paranoia: En besvärjelse" som "Till Owen" från Den förskräckliga apan tyckte jag om, av olika skäl. Den här, not so much.

"Morality" - Här har vi en historia som skulle göra sig utmärkt i romanlängd. Vad är vi beredda att göra för pengar? Temat återknyter till Köplust, med den skillnaden att karaktärerna i den här berättelsen är betydligt oskyldigare. Tyvärr är formatet för kort för att den snabba utvecklingen mot slutet av novellen ska kännas trovärdigt. Allt annat är kanon, personerna, dialogen, allt funkar. Och om det hade drivits ännu längre, om uppdraget den stackars sköterskan lett till ytterligare ett, och så hade det eskalerat ... men det gör det inte. Det slutar förvisso olyckligt. Realism tycks vara Kings grej vad gäller noveller på senare år. Absolut en bra berättelse, men hade som sagt kunnat bli ännu starkare.

"Afterlife" - Den här gillade jag som fan, klyschigt upplägg till trots. En man dör och kommer till något slags skärseld där han ställs inför två val. Det ska visa sig att det inte är första gången han är där. Precis som i "Batman and Robin ..." får King med mycket historia i historian. Huvudpersonen har mer än ett huvud när det kommer till moral, och det är uppfriskande. Men inget är svartvitt. Så blir det upp till läsaren huruvida man vill sympatisera med honom eller inte. Även berättelsens andra huvudkaraktär får sig en bakgrundshistoria, vilket ger temat ännu mer kött på benen. Om du fick leva om ditt liv, skulle du göra det? Och skulle du verkligen kunna förändra något?

"Ur" - En längre berättelse, först publicerad som e-bok i samarbete med Amazon. En lärare i litteraturhistoria köper en Kindle för att "experimentera med ny teknik" (och pika sitt ex på köpet), men råkar få en manick som även erbjuder böcker författare inte skrivit, i alla fall inte i den här dimensionen. Den kan dessutom förutsäga framtiden. Självklart leder huvudpersonens nyfikenhet till problem, och tillsammans med en ung elev får han försöka ställa saker och ting till rätta. Klassisk popcornunderhållning och skulle nog göra sig bra på film. Idén är kittlande, men det känns lite som om personporträtten fått stå tillbaka lite för handlingen. Det är fortfarande god underhållning, och anledningen till att jag ens tar upp det är för att jag ändå tycker att King är en gudabenådad berättare. På slutet dyker några figurer i gula rockar upp, och den som känner sin King får inte svårt att associera till vissa andra verk av honom.

Vilka rekommenderar ni av Kings nyare böcker (2000 och framåt)? Har endast läst Doktor Sömn av hans senare böcker, men tänkte ta mig an några av hans senare verk efter jag har läst klart Det.

Finns att läsa här.

(FB) Stephen King

Talismanen är min största favorit med Kingen. Läst den många gånger.

Jag blev iaf rätt besviken på Under kupolen, den börjar helt okej men spårar ur efterhand. Dessutom gillar jag inte hur King verkar gotta sig i att ta människor av daga som jag tycker han gör i den här boken, osmakligt.
Slutet är rena katastrofen.

"Herman Wouk Is Still Alive" - Två white trash-morsor i en hyrbil ute på sitt livs sista tur tillsammans med ungarna i baksätet. Två till åren komna poeter på picknick vid en rastplats. Deras vägar korsas på det mest tragiska av sätt. Ovanligt deppig historia för att vara King. Det finns en stark känsla av uppgivenhet och att man är utlämnad till ödet om man tillhör en viss klass, en viss sorts människogrupp. King beskriver trovärdigt hur Brenda (en av WT-morsorna) tänker, och vad som får henne att göra som hon gör. Hade inte förväntat mig att novellen bara skulle sluta där den gjorde, och jag trodde de två poeterna skulle få en större roll, men på det stora hela fungerar berättelsen i vad den försöker förmedla - total hopplöshet. Herman Wouk (googla!) omnämns i novellen, och titeln har, när jag tänker närmare efter, nog en hel del med sensmoralen att göra.

"Under the Weather" - En berättelse med ett ganska förutsägbart slut (King medger det själv i det lilla förordet), men det fungerar ändå. Kanske för att huvudpersonen varken är galen eller någon brottsling, utan rentav riktigt sympatisk. Relativt stort utrymme läggs på hans karriär i reklambranschen, och man får sig lite bonuskunskap om den, vilket bidrar till den realistiska delen. Vad handlar det då om? Jo, om sagda reklamares hustru, som är lite hängig efter en tids sjukdom. Eller är hon det? King blir lite övertydlig mot mitten av berättelsen, vilket i och för sig inte gör så mycket, för det handlar mer om att klura ut makens roll i händelserna. Tidigare publicerad som bonusnovell i pocketutgåvan av Full Dark, No Stars.

"Blockade Billy" - En lång novell om baseboll, vilket jag tycker är en rätt ointressant sport. Då ska det skrivas på Kings pluskonto att han är en sjujävla författare som ändå gör det intressant. Titelkaraktären är en något mentalt svagbegåvad kille som dock är en sjujävel på baseboll. Han blir catcher för ett lag berättaren var med i mot slutet av femtiotalet (novellen återges som en intervju gjord av en viss mister King). Men det är något skumt med denne Blockade Billy, vilket får sin förklaring i slutet av novellen. King är generös med baseballtermerna, men here's the kicker: Man behöver inte kunna ett skvatt om sporten för att hänga med. Berättelsen är väldigt driven i språket, med många vad jag antar är tidstypiska uttryck och slangord. Trots ämnesvalet blir den alltså aldrig tråkig.

"Mister Yummy" - Dave sitter på ålderdomshem. En dag får han en klocka av sin vän Ollie, som tror att han snart ska dö. Ollie är homosexuell, vilket är relevant, då han tror sig se döden i form av en läcker ung buttyboy han såg på en klubb i New York på åttiotalet. Han kallar honom Mister Yummy. Dave tror inte på övernaturligheter, men naturligtvis trillar Ollie av pinn ändå. Och det ska visa sig att det ligger mer bakom det han sa om hur döden visar sig än Dave tror. Precis som i "Under the Weather" är King en smula övertydlig, den här gången i slutet av berättelsen. Om han hade strukit halva sista sidan hade novellen blivit ännu bättre. Annars intressant med det återkommande ämnet döden och åldrande, vilket verkar fascinera King.

"Tommy" - Ytterligare en dikt. Poesi är som sagt inte Kings starka sida, och den här dikten (om hippies, sextiotalet, flower power och doften av förgången ungdom) är faktiskt ingen höjdare.

Jag funderade på några saker angående Stephen King tidigare när jag kollade igenom bibliografin på Wikipedia, som inte är uppdaterad på ett tag? Hur som helst, bland romanerna nämns boken "The Dark Tower: The Wind Through the Keyhole" från 2012, men visst är det väl så att den svenska versionen inte kommer förrän nästa år? Funderade även på "Six Stories" från 1997, men den är inte heller utgiven på svenska?

Vad gäller Six Stories finns fem av de berättelserna i samlingen Allt kan hända och en i Hjärtan i Atlantis.