Ubåt A26

ADCAP har samma framdrivningsprincip som Tp 62, dvs pumpjet.

ACDAP bygger på en torped tagen i tjänst 1972 och var trådstyrd dvs generationskamrat med Torped 613 inte Torped 62 som är en modernare konstruktion.

Även Tp 62 är trådstyrd, det är alla moderna torpeder.

ADCAP bygger på Mk 48 men är i grunden en helt ny torped.

Eller menar du att Tp 62 använder något nytt sprängämne som inte väger något.

TP 62 har ett nytt framdrivningsaggregat och motor jmf TP613 och lättare elektronik vilket gör att torpeden blir lättare än äldre TP613.

TP 62 är ny konstruktion MK48 är en gammal konstruktion som moderniserats dessutom är den långsammare än TP 62.

ADCAP är även den en ny konstruktion om du jämför med den första versionen av Mk 48, då det inte finns mycket kvar från den på senaste versioner av torpeden.

Menar du att Tp 62 inte är trådstyrd? då du skrev det i ditt förra inlägg:

Är ADCAP långsammare än Tp 62. Det finns inga öppna källor på topfarten för ADCAP men den lär ligga runt 55 knop.
ADCAP var ett svar på de nya snabbare Sovjetiska ubåtarna.

Om vi släpper all amerikansk off-topic ett tag så undrar jag varför A26 inte byggs helt utan traditionella dieselmotorer och i stället har fler/större stirlingmotorer?

Man byter högre topphastighet, som bara kan användas vid fredsliknande förhållanden på/nära ytan, mot högre medelhastighet som alltid är tillgänglig.

Du kan ju fundera på varför Japan väljer bort Stirlingmotorerna ( 4 st istället för 2 st på Svenska ubåtar) på sina senaste ubåtar. Man har kvar Dieselmotorerna och inför nya batterier med mycket större kapacitet.

Med den logiken så måste då Torped 613
ha haft en mycket större verkansdel än Mk48 ADCAP,
som i sin tur hade en mycket större verkansdel än Mk48 i grundversion.

I verkligheten så hade/har alla dessa torpeder och DM2A4, Spearfish, Tigerfish o.s.v.
ungefär lika stora verkansdelar. D.v.s. ungefär 300kg, precis som Tp 62 f.ö.


Man har även en mycket effektivare motor i Tp 62.
Skillnaden i vikt mellan olika tunga torpeder inom samma generation
beror inte på storleken på verkansdelen
(då denna är mycket snarlik för alla tunga torpeder)
utan p.g.a. hastighet, räckvidd och maxdjup.


Det har inte USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland m.fl. länder heller,
men ända så har de skaffat atomdrivna ubåtar.


Det beror helt och hållet på uppdragsprofil.
Hur långt bort man ska operera, hur länge man ska vara till havs o.s.v.
Inom Östersjön, så finns det ingen större anledning att använda dieslarna,
om man inte ska genomföra en omgruppering från t.ex. Karlskrona till Kvarken,
men då kan man gå upp i ytläge inomskärs och ladda batterierna,
vilket kan göras mycket tyst.


Inga som biter på brinnande lithiumjonpaket.

Det finns något enstaka system, som kan begränsa
bränder där apparater som innehåller lithiumjonbatterier brinner.
D.v.s. som kan förhindra att t.ex. en brinnande container som innehåller paddor,
som i sin tur innehåller lithiumjonbatterier sprider sig till andra containrar.

Lithiumjonbatterier har legat bakom ett antal flygplanshaverier
(inklusive möjligen MH370) och är en stor orsak till de problem som B787 har haft.

http://www.nbcnews.com/watch/nbc-news/could-lithium-ion-batteries-pose-fire-risk-on-passenger-planes-367675459975

Men Tp 62 har inte en stridsladdning på 295 kilo, den är mindre.

Senaste versionerna av Mk 48 har även de mycket effektiva och moderna motorer.


Men större militära ekonomiska resurser än de länder du jämför med.


Men enbart Stirlingmaskineri är ändå inte tillräckligt för ubåtens energibehov.


Så du tror inte det är skillnad på brandbekämpning på en militär ubåt och ett civilt passagerarflygplan.

Boeing 787 har inte fått några haverier. Batteriincidenterna upptäcktes på marken.
Orsaken var även att konstruktionen av batterierna skulle vara så billig som möjligt.
Idag finns det över 200 st 787 i tjänst.

MH 370 hade väl batterierna i sitt lastutrymme, knappast någon som utför brandbekämpning där.

Varför är toppfarten 55 knop när tillverkaren anger 28 knop +.

Källa på det?


Japans BNP är högre än både Storbritannien och Frankrike.
Däremot så har Japan inga globala militära ambitioner
och man har inga hangarfartyg att eskortera.


Det beror fortfarande helt och hållet på uppdragsprofilen.


3 av 4 incidenter upptäcktes på marken.

Det är dock på marken som risken för att någon ska hända är som störst,
eftersom man då hanterar både flygplan och avionik för underhåll.

På samma sätt så är risken störst med Lithioumjonbatterier på ubåtar
när man befinner sig till sjöss och utsätts för t.ex. eldgivning,
ska lägga sig på botten, går vid ytan och snorklar för att ladda batterierna o.s.v.

Och du tror inte att det är en skillnad på att "brandbekämpa"
gram eller kilogram med batterier med utspridda,
jämfört med batteripaket på flera ton?

Bra att du insett att Tp 62 har mycket större stridsladdning än Mk 48. Varför sa du inte det från början?

Du utelämnar att en av dem skedde i luften.
https://en.wikipedia.org/wiki/Boeing_787_Dreamliner_battery_problems
"On January 16, 2013, an All Nippon Airways (ANA) 787 made an emergency landing at Takamatsu Airport on Shikoku Island after the flight crew received a computer warning of smoke present inside one of the electrical compartments. ANA said that there was an error message in the cockpit citing a battery malfunction."