Ubåt A26

Du sätter fingret på något viktigt här. Sverige ska inte betala industrin för att utveckla exportprodukter.

Det behöver inte vara fel att finansiera ett utvecklingsprojekt, men utveckla då något som nlir unikt anpassat för våra förhållanden (i en ubåtsjakt fall, verkan i östersjön) och enbart i de fall vi är beredda att köpa in stora serier av det vi utvecklar (ny ubåtsdesign för 2 st?).

Om svensk industri ser ett behov på markanden så kommer de att finna privat finansiering för produktutvecklingen.

Detta fall visar med all tydlighet vad som händer när en industri som inte tror på sig själva och politiker som som har pipdrömmar om exportaffärer slår sina huvuden ihop. Istället för att utveckla en ubåt, unik för östersjön och uppgiften att sänka överskeppningstonnage så har vi skattebetalare fått betala för ett forskningsprojekt (som dessutom skall ge marginal till vinst för SAAB) vilket kommer ge oss enbart 2 st. Ubåtar vilka varken kommer vara anpassade på östersjön eller för blue water operationer. Verkansdelarna i båten har dessutom minskats för att möjliggöra för en jävla lucka. Ridå.

Som sagt Norge har gjort helt rätt då de väljer att satsa på något som är specialiserat snarare än en kompromiss.

Låt Norge köpa de system de vill och fokusera på att utveckla riktigt bra system till Försvarsmakten. Maken till opålitlig partner går ju knappast att finna. Håller med om att vi ska betrakta eventuell vidareförsäljning som ren bonus. Trots mer spenderade pengar och Natosamarbete får Norge betydligt mindre bang for the bucks:

http://www.globalfirepower.com/countries-comparison-detail.asp?form=form&country1=sweden&country2=norw ay&Submit=COMPARE

Vadå stora, dom har mindre ubåtar än vi har idag!

Du vet tydeligvis ikke hva du snakker om, for både franske Scorpène og tyske 212A har ca samme størrelse som A26 - altså samme klasse ubåter.

Skipper skrev om problemen med A26 för ett par år sedan. Jag har inte läst någonstans att problemen åtgärdats.
Läs:
http://navyskipper.blogspot.fi/2014/04/ar-nya-ubaten-a26-operativt-relevant.html

Har varit skeptisk till multifunktionstunneln/slussen från början. Max dykdjup för en dykare med RB och syrgas i systemet är 8 m. När slussen ligger med underkant på 8 meters djup så sticker tornet ovanför vattenytan.

Jag har inte riktigt förstått hur man tänkte, någon annan kanske har någon idé.

Det blir väl som det brukar bli:

Norge köper ett betydligt mindre prisvärt alternativ både vad gäller inköpspris och driftskostnader, bara för att gynna andra NATO-länder.

När oljepriset låg på 120 dollar per fat så hade Norge råd med en sådan politik. Men nu börjar det se lite annorlunda ut..........

Vad är det med norrmän att aldrig ens försöka se brister eller vara självkritiska? Också ironiskt att du delar ut en känga till svensk flygplansindustri när man jämför med er egna som inte ens existerar. Alla med något innanför pannbenet vet att det enkom handlar om politik när Norge gör upphandlingar.

Vänligen se dig i spegeln.

Det att Norge inte har ett varv som är specialicerat på ubåtar eller jaktplansindustri gör ju pronh objektivare ifrågaom ubåtar och jaktplan. Han behöver inte röras av barnsliga känslor som svallar här hos fanboys.

A26 är konstruerad för krishantering, ej fartygskrig eller att skjuta kryssningsmissiler. Det hjälper inte då att den är avancerad på ett antal områden, om den inte är optimerad till vad kunden behöver. Deal with it!

Precis. Som att det inte var just politik i att beställa just A26 och i den konfigurationen som gjordes.

Personligen tycker jag det väger rätt tungt när flottister själva (likt Skipper) ifrågasätter designen.

Har lite svårt att förstå "kränktheten" hos vissa svenskar över att andra länder inte väljer svenskt.

Nej, så stora ubåtar är knappast Norge ute efter.

Inte ens Australien vill ha så stora ubåtar, utan där kikar man på ubåtar i storlek upp till 4000 ton, där de ubåtar de har idag är på 3100 ton (vilka i princip är förstorade Västergötland-klass).

Däremot så ställer man förstås krav på att ubåten utöver torpeder ska kunna skjuta kryssnings- och sjömålsrobotar, i likhet med andra ubåtsupphandlingar (ex. Polen).

Jämför vi A26 med konkurrenterna så är det också där den stora skillnaden finns. Ingen har valt att satsa på en stor port i fören utan på fler torpedtuber och fler omladdningar. Type 214 har 8 tuber där 4 är kapabla att skjuta sjömålsrobotar, Scorpène har 6 tuber för torped, sjömålsrobotar och minor, och Sōryū har 6 tuber för för torped och sjömålsrobotar.


Huvudsyftet med svensk försvarsmaterielproduktion är att garantera Försvarsmakten tillgång till konkurrenskraftiga vapensystem även i oroliga tider då det kan bli svårt att köpa sådana system från andra länder, exempelvis på grund av att dessa länder väljer att själva köpa alla system de kan producera eller att man nekar av politiska skäl. Av den anledningen så bör Sverige ha egen produktion av försvarsmateriel. Köper andra länder dessa vapensystem från Sverige så är också detta mycket positivt eftersom detta gör andra länder beroende av svenska system vilka exempelvis kan bytas mot vapensystem vilka vi själva inte kan producera.

Statlig finansering för utveckling av ny försvarsmateriel bör ske för att uppfylla ovan nämnda huvudsyfte, att man kan ta fram materiel speciellt anpassade för svenska förhållanden bör ses som en bonus men det får inte diktera kraven alltför mycket då det riskerar att göra systemen ointressanta för andra varvid de i slundändan blir mycket dyra för Försvarsmakten.

Sverige bör identifiera de vapensystem som anses utgöra svensk nyckelkompetens och långsiktigt satsa statliga utvecklingspengar på dessa system; detta innebär att staten tar en del av riskerna vid utveckling och får tillbaka i form av lägre införskaffningskostnad och inkomster vid exportaffärer. Övriga vapensystem bör vi köpa från länder med vilka vi delar intressen.

Man måste komma ihåg att försvarsmateriel inte säljs på en marknad som vilka produkter som helst, vilket vi ska vara väldigt glada över. De som är villiga att betala för försvarsmateriel är inte nödvändigtvis de som bör få tillgång till dessa system. Låter man marknaden få alltför stort inflytande så riskerar man att bli stående med en "vapenfabrik" i Saudiarabien eller kanske något ännu värre.

Type 212/214 støtter også IDAS som brukes mot anti-ubåt helikoptre. 4 stk i ett rør.
Kommando og våpensystemet i 212/214 er også levert av Kongsberg Defence & Aerospace. Noe som selvsagt heller ikke er negativt. Norge og Tyskland har samarbeidet godt i mange år i forbindelse med ubåter.