Den stora tråden om Teodicéproblemet [sammanfogad tråd /mod]

Det handlar alltså om perspektiv. När vi ser från evighetens synvinkel (Sub specie aeternitatis) ser vi inget frånskilt från det Absolut verkliga, där finns ingen ondska, där är allt Ett. Men om vi ser utifrån vår mänskliga individuella synvinkel är ondskan en högst påtaglig verklighet. Men denna nivå kan vi "vakna" upp ifrån.

Ontologisk meningslöst, eftersom det byggar på en falsk dikotomi.

Jaså ... med hjälp av new age epistemologi? I så fall belägg för dennas legitimitet och funktionalitet, tack.

DU ar en lustigkurre!

På vilket sätt?

(Helst med en saklig kommentar, tack).

Perspektiv visst, men handlar om förakt betydligt mer än perspektiv, detta eftersom logik liksom inte är något som typ gick in i medvetanden i förrigår, logik är människans bäste vän, ändå sägs att teologer och akademisk teosofi... ja då handlar det om de "svåra frågorna", men nej det handlarinte alls om svåra frågor öht, handlar om förakt och brist på respekt.

Det är förstås helt normaliserat att hysa mer djupgående förakt och att ges lov att helt kväsa yttrandefrihet också, sker via juridisk ingenjörskonst när den sociala ingenjörskonsten gjort sitt, när de förstås inte går samfällt förnuftsvidrigt.

Teodicé är på många sätt enbart ett uttryck för att försöka vinna tid.. och man lyckas rätt bra med det också tycker jag. Alltför bra.

Jag håller helt med dig. Från ett logisk-rationellt perspektiv är den pådyvlande abrahamismens 'guds'-etik ingen "svår fråga" ... eftersom den essentiellt byggar på premissen "might is right".

Förakt för vadå? Logik? Sanningen kan inte reduceras till logik, något är sant eftersom det är sant, inte för att det är logiskt.

Vad är det för besynnerlig metafysik du vill sälja: "Det är sant eftersom det är sant"?

Ingenting annat än semantisk akrobatik (om du nu inte ger dig in på solipsism eller new-age'ismens pseudo-filosofiska område).

Ja pådyvlande i meningen när moraldogma ger sig in i demokrati och försöker överspela de på förnuft baserade värdegrunden, annars har jag inte heller några bekymmer med folktro, gudstro och varje mans rätt att spekulera.. det är den normativa viljestyrningen att fördöma och ge sig på dömande, genom att ha bibeln som rättesnöret elelr koranen eller annan gravt otidsenlig bok och börja använda den som "källa" till sina egna begär om makt över andras intellekt känslor och bedömning om liv och leverne. Man måste skilja mellan fiktion/önsketänkande/idealism och den adekvata framförhållningen som kan missförstås att vara "lika drömmande" som den med religiöst rotsystem och därmed verklighetsfrämmande. För den skull inte att det är fel att öht vilja tro och fortsätta religionsspelet, bara man förstår sceneriet som varje dogma underhåller, att det är irrátionellt och lossat från människans förnuft och logik.

Människor älskar att dramatisera och som ses i bibeln, vimlar det av namn efter namn önskeförlopp hämdförlopp och allt som varje önsektänkande figur där vill att framtiden ska utlova osv, osv. Det är typiskt fiktivt drivet, av författare.. men detta vill eller kan inte fundamentalistiskt troende eller "övertygade" öht ta till sig, och det kan ha med belöningssystemen att göra, för att vara tjatig. Bekräftelseläran.. viljan at uppfylla andras olika drömmar och frivilligt göra sig underkastlig utifrån ett simpelt rollspelande.

När ju t.o,treligionspsyukologer leker med drömmarna, som om de vore minsann lika reella och tillförlitliga som det vakna tillståndets klarsyn och närvaro. Jag är personligen inte böjd att hålla med om att drömmar på något sätt "avspeglar" ett slags inre "själsligt tillstånd, som ska följa s.k arketyper, som påstås vara gudsförankrat" , men det kan vara en smaksak, också.. inte enbart en fråga om behovet av logik.

Du talar i termer av beslöjade irrationella ansatser ur ditt eget önsketänkande genom att försöka skapa ordet "sanning" till ordet "sanningen"

Logik är rörligt men logik används inte för att värdebestämma t.ex känslor, moral eller viljor... logiken i sig behöver inte de veraliserade ständigt emotionellt buffrade superlativer om varje mnskligt tillstånd, t.ex människans vilja.. hennes avsikt.. och hur gud i beslöjade budskap ingiver än si än så.. det är mycket fjärmat logik, logik som kommer med den öppna nakna odiskutabla realiteten, och kan av var och en gång på gång användas och när det görs, då nås samälldhet och enighet och t.o.m fred/frid.. det rä enbart logiken och naturvetenskapen som med resonemangsteorier.. nått fram till varaktiga aha-upplevelser att kunna byggas på och bevisligen fått människors hipplöshet, att vända till hoppfull tillförsikt, istället för det eviga malandet bakåt och törstandet efter de evinnerliga hämdbegären.

Förakt.. jag nämnde faktiskt i inlägget vad för slags förakt, om du själv aldrig ens noterat vad för slags förakt som ligger i moralistiska dogmer av religiös anda.. då kan jag tyvärr inte sitta här och börja föreläsa. Du kan vara så idealistiskt lagd, att du försummat begreppet förakt.. eftersom förakt.. givetvis inte är något som en iaf "djupt religiös eller anständig religiös vil förknippas med, den saken är då bombsäker, att det sista en gudstroende klarar av att ta till sig, är att beskrivas som föraktfull, att den odlar upp och när en föraktande troslinje.

Så jag kan släppa föraktet, som odlas upp i de fundamentalistiska leden. Dessutom, så går det mer under historia.. hur gudsälskare opponerade sig mot naturvetarna.. genom att uppvisa högfärdighet, som låter oskyldigt.. men det bottnar i t.ex fascistiska stråk som ligger i saken att "sträva mot den högste" , och därmed behöva se ned på dem som inte uppnått samma "bekräftelse" i det sociala spel som gudsidealister skapar och arrangerar.. det ska strävas likadant. (skulle, med sociala konstruktivismen har inte direkt dött ut om vi säger så..) Präktigheten och "gudfruktigheten i termen : äkta folk och oäkta folk.. har utan tvekan förakten djupt inpluggat långt in , t.ex

"allmose-givandet"


Så du vill mena dig inte känna till folkförankrad gudstro, att det skulle vara av högsta vikt, att tro.. och ve den som inte trodde.. utan sade-emot...
.. skulle de inte pryglas kanske eller på annat sätt utfrysas?

Nå, hur beter sig JV då, om jag får fråga.. apropå förakt? De tiger väl inte ihjäl sina "systrar och brödrar" eller håller de medmänniska som religiös term, verkligen högt och infriar det föredömligt tycker du?

Frågar du mig så anser jag inte att religiös fundamentalistiskt sektbeteende, är särskilt föredömligt i alla fall. Om så att "det finns" dem som är mogna med utvecklaat intellekt, så går det isf desto fler följare... som följer på anmaning och kommando, och hellre väljer att släcka ner det egna förnuftet som brukar aktivera sig utefter iaf inte mannualer komna från bibelfanatik. Därför utvecklas förakt ur slutna grupper och slutna sekter, man ser bokstavligen ned, på t.ex det som kallas för allmänning, och är benägna att hylla och överskatta social stegring och socialt positionerade personer, i att de genomgående är lysande och i stort sett allvetare. Medan fortsatt förakt fortplantar sig över t.ex ateism och ateister.

Sedan tror jag att föraktet kommer smygande, som sagt så är förakt inget som personer skyltar med, hånflin är något som man vet med sig ska hållas så osynligt som möjligt , dvs knäpptyst... men utåt se.ut.som.en-föredömlig individ.

Det finns forskning om detta, härskarteknik och förakt går liksom hand-i-hand, ska du veta. Men eftersom förakt nu inte är kategorisk fakta som kunskapen om kemi är, så är det inget som spoksäkert kan sägas rakt av, men nog märks förakt och oförmåga och ovilja att mer än odla sin egen point of view genom att förkasta annat.. så länge stark auktoritetstro gäller i olika sammanhang, kan föraktfulla fudstroenden säga en sak, men känna och tänka något väldigt olikt mot vad som oreras om. Det finns ju många bevis om detta, vad tror du föregick frihet jämlikhet och broderskap och demokratiska rättigheter tror du, tron på en präst med behov att absolut tro om vad den tolkade ur sin förmåga att läsa bibel?

Är du kapabel till att stå passiv och betrakta människor som lider utan att ingripa?

Har gud sämre moral än vi?