Citat:
Hedlandskap med vagn är en dyster målning, men samtidigt kanske också ett konstaterande över sitt öde från Hills sida. Det kan lika väl vara målat med medveten distans. Nånstans har han i alla fall velat förmedla sin situation, och på vilket sätt han gör det ändå. Det är inte nödvändigtvis bara någon som tappat allt. Titta på den lilla solen som skymtar högst upp i vänstra hörnet.
Hill är ju väldigt produktiv efter insjuknandet. Nånstans finns en vilja, en riktning där också, även om det kan synas dystert. Torftigheten eller den extrema naiviteten beror nog mer på att han ger upp alla ambitioner, även den att försöka vara tekniskt skicklig, och bara ägnar sina egna inre visioner och känslor omsorg.
Det var konstnärskollegorna Hjalmar Sandberg och Wilhelm von Gegerfeldt som lurade iväg honom. Kan kanske funnits avund som fick dem att göra det, men det känns lite för spekulativt. Den människotyp som Hill tillhörde är förmodligen inte rustad att kunna ta hand om sig själv. Han saknade nog, för att parafrasera Thorsten Flinck, alla mentala kondomer.
Hill är ju väldigt produktiv efter insjuknandet. Nånstans finns en vilja, en riktning där också, även om det kan synas dystert. Torftigheten eller den extrema naiviteten beror nog mer på att han ger upp alla ambitioner, även den att försöka vara tekniskt skicklig, och bara ägnar sina egna inre visioner och känslor omsorg.
Det var konstnärskollegorna Hjalmar Sandberg och Wilhelm von Gegerfeldt som lurade iväg honom. Kan kanske funnits avund som fick dem att göra det, men det känns lite för spekulativt. Den människotyp som Hill tillhörde är förmodligen inte rustad att kunna ta hand om sig själv. Han saknade nog, för att parafrasera Thorsten Flinck, alla mentala kondomer.
Jag var inne på någon sida nu som nog ska ha försökt placera tavlorna i datumordning, målandet blir mer och mer abstrakt samtidigt som man ser sjukdomen väldigt tydligt. Små svarta utsatta gestalter som är centrala samtidigt som horisonten hamnar allt lägre och lägre ner vilket öppnar för en enorm tom ljus himmel. Hade varit intressant att läsa hans brev han skrev, kan tänkas tolkas som att han var manisk en period där, allt för höga ambitioner och självförtroende som hamnade lite väl långt från sin förmåga. Självständigheten och avståndstagandet från sin bekymrande familj tyder på att han ville visa väldigt mycket och var inne i någon slags orealistisk förhoppning om att få bekräftelse, likt något hans far (död?) skulle kunnat/borde ge.
Man ser att en epok handlade om att försköna de inre tankarna för att sen helt plötsligt ge vika och leva ut demonerna till fullo, svårhanterligt kan man tycka att hantera 30 års ångest och inpressad i en ram av strikthet för att söka bekräftelse som han säkert insåg inte skulle komma.
