Citat:
Ursprungligen postat av
Gromph
Nja, problemet lite kortfattat var att bankerna växte för snabbt, och riskhanteringen hängde inte med. Vidare kunde bankernas ägare "förmå" bankerna att låna ut lite för vidlyftigt till sina andra bolag. Det senare var ganska betydelsefullt för haveriet. Men sedan så införde Island lite krislagstiftning som gör att den dag de försöker normalisera situationen så åker dom på befintliga krav. Eftersom det inte gjordes så mycket konkurser så finns kraven kvar. Man bara "gömmer sig" för dom, för tillfället.
Sedan hade Isländska staten i vanlig ordning lekt försäkringsbolag, och försäkrat långivare upp till ett visst belopp. (Som i Sverige). Men till skillnad från riktiga försäkringsbolag så gjorde man ingen riskanalys, och justerade försäkringspremien. (Vissa försök gjordes med presidenten var för mycket kompis med ägarna så denne lyckades stoppa en hel del av rimliga åtgärder. Och detta illustrerar problemen med statlig inblandning. Det hade varit mycket bättre om man gjort som i Norge att detta hade hållits utanför staten).
Borg gjorde dock tvärtom i Sverige och tar ut för hög försäkringspremie. Så här är det mer en dold beskattning av bankerna. (Bankerna här borde ha ordnat en privat lösning så hade dom sluppit den plundringen).
Nej, det är något som skulle kunna kallas en kommunistisk villfarelse.
På mycket kort sikt kan det däremot sägas stämma. T ex om du spelar poker.
Men på längre sikt blir vi rikare genom att vi investerar. (Även om alla investeringar inte lyckas). Framförallt så är lyckade investeringar i teknikutveckling och processförbättring något som ökar vår levnadsstandard och därmed ökar "rikedom".
I kommunistiska regimer sker i praktiken inte den typen av investeringar. Det finns ingen drivkraft för de. Att öststaterna hade någon höjning av levnadsstandard berodde främst på att man exporterade råvaror och köpte teknik från väst.
Att påstå att det jag förespråkar är jämförbart med vad diktaturer gjorde under kommunistisk flagg är inte särskilt genomtänkt. Ingen förespråkar diktatur.
Det är alltid någon som måste betala om någon ska öka sin kapitalmängd. Om förmögenhetsfördelningen är asymmetrisk så är den ett resultat av det. Sveriges fördelning har blivit alltmer asymetrisk i samband med minskade skatter på bolag och kapital. Sambandet är ju uppenbart, majoriteten betalar mer av kostnaderna samtidigt som en liten minoritet tar hela avkastningen. När någon blir rikare så blir några fattigare. Att man tror något annat är det som orsakar problemen som vi inte lyckas lösa i ekonomin.
Investeringar i utveckling av produkter som befolkningen inte har råd att köpa leder inte nånstans.
Citat:
Att så mycket ökning av levnadsstandard kommer från Kalifornien beror på att man där har så stor ackumulation av kunniga människor och skickliga riskkapitalister. Just den kombinationen är nödvändig för höjning av levnadsstandar.
Du har inga som helst belägg för det påståendet. Det finns ingen statistik som visar att det behövs riskkapitalister för att öka välstånd. Det som man vet fungerar är utbildning av befolkningen på bred front. Inte att riskkapitalister har möjlighet till ökad förmögenhet.
Kunniga människor är den enda förutsättning som behövs om vi slipper betala för de rikas förmögenhetsackumulering. Tillräckligt med pengar hos befolkningen så behövs inget riskkapital. Men vi får för liten del av avkastningen på vårt arbete.
