Citat:
I grunden gör du ungefär samma reflektioner som jag, varför skulle en hantverkare lägga nylonrepet runt en hal plastslang som hänger fritt i andra änden när han kunnat flytta det en cm och då inte haft plastslangen med i beräkningen. Det framstår som helt osannolikt, inte minst när det fanns än mer stabila infästningar att hänga något i precis i närheten (och mer undanskymt från insyn). I FUP sid 661 ser man att repet gjort tre slag över slangen intill rörkopplingen av metall (bra fästpunkt, vilket snickarn förstod, men ännu bättre hade varit i vecket av rörkopplingen, varvid "slangen" inte behövts alls). Tre slag gör att repet löper trögt över "slangen" (det går att räkna ut utväxlingen från kroppsparten till mothållsparten av repet, men det är lite mera avancerat och kräver uppgifter om friktionskoefficienter. Helt klart är det mycket lätt att hålla emot med handkraft. Prova hemma !). Nerböjningen p g a repet av den horisontella delen i sig är därmed försumbar. Det är mera fråga om en pendelrörelse i den lodrätta delen, stelt förbunden genom rörkopplingen med den horisontella delen. Nu vet vi ju inte hur det ser ut ovanför det synliga taket resp innanför genomföringshålet. Anta att den horisontella delen fortsätter horisontellt genom den genomborrade betongväggen ca 5 cm ovan den nedre innerväggen av hålet (kakelplattorna är 15 x 15 cm) och mynnar fritt avsågad i det andra rummet. Låt oss studera sannolikheten för att denna del trycks mot betongen och i så fall med vilken kraft och om hela konstruktionen kan bära kroppen.
Den lodräta delen kommer i princip inte att böja sig, oavsett material (enbart dragkraft). Frågan är hur infästningen ser ut upptill. Om det finns en styv infästning ovanför innertaket, så blir pendelrörelsen obetydlig. Antag i stället som värst att den lodräta delen är att se som ledad någonstans ovanför innertaket. Den synliga höjden, L, uppskattas till 70 cm (jfr kaklet). Anta som sämst att ledpunkten är alldeles ovanför innertaket.
Den horisontella delens längd i rummet uppskattas till 30 cm. Den totala längden till andra änden bakom betongväggen (som antas vara 20 cm tjock), s, uppskattas till 30 + 20 = 50 cm. Avståndet från fästpunkten för repet till rörkröken, l, uppskattas till 7 cm. Vid belastning av ett sådant system kommer, förenklat, oberoende av lasten, hela systemet att pendla så att lastens tyngdkraft kommer att gå lodrätt, ledande till att den horisontella delen i sin yttersta ände sänks med s x l/L = 5 cm dvs precis nuddande betonghålet i änden i det andra rummet.
Lite förenklat kommer trycket från betongen mot den horisontella delen att bli l/s x den hängande lasten. Om denna är 50 kp så blir trycket 7 kp. Denna kraft kommer att böja den horisontella delen något, vilket kommer att effektivt hindra dess vidare rörelse och i och för sig något ändra förutsättningarna för beräkningen obetydligt. Hålet verkar vara slätt och “slangen” är mycket hård så det är knappast troligt att det uppstår någon bestående tryckskada, snarare att det handlar om rubbningar av ev dammskikt. Realistiskt är infästningen ovanför taket ganska stadig, varför trycket blir mycket mindre än 7 kp och kanske ingen kontakt alls sker.
Om infästningen upptill är rörlig i höjdled (vilket är otroligt men vore lätt att kontrollera), så blir det en helt annan dynamik. Om den lodrätta delen som värst är att se som helt lös upptill, så kan man bortse från den lodräta delen och den horisontella delen kommer att spännas in i hålet och böjas på ett sätt som är svårt att beräkna och kräver uppgifter om slangmaterialet. Risk finns för att den horisontella delen dras ut ur väggen och allt rasar ner. Detta tycks dock inte ha skett.
Slutsats. Om infästningen upptill är någorlunda stadig, är det inga problem att hänga kroppen i denna konstruktion. Eventuellt kommer den horisontella delen i kontakt med betongen i väggen med ett visst tryck, eventuellt inte. Men detta har ingen avgörande betydelse.
Den lodräta delen kommer i princip inte att böja sig, oavsett material (enbart dragkraft). Frågan är hur infästningen ser ut upptill. Om det finns en styv infästning ovanför innertaket, så blir pendelrörelsen obetydlig. Antag i stället som värst att den lodräta delen är att se som ledad någonstans ovanför innertaket. Den synliga höjden, L, uppskattas till 70 cm (jfr kaklet). Anta som sämst att ledpunkten är alldeles ovanför innertaket.
Den horisontella delens längd i rummet uppskattas till 30 cm. Den totala längden till andra änden bakom betongväggen (som antas vara 20 cm tjock), s, uppskattas till 30 + 20 = 50 cm. Avståndet från fästpunkten för repet till rörkröken, l, uppskattas till 7 cm. Vid belastning av ett sådant system kommer, förenklat, oberoende av lasten, hela systemet att pendla så att lastens tyngdkraft kommer att gå lodrätt, ledande till att den horisontella delen i sin yttersta ände sänks med s x l/L = 5 cm dvs precis nuddande betonghålet i änden i det andra rummet.
Lite förenklat kommer trycket från betongen mot den horisontella delen att bli l/s x den hängande lasten. Om denna är 50 kp så blir trycket 7 kp. Denna kraft kommer att böja den horisontella delen något, vilket kommer att effektivt hindra dess vidare rörelse och i och för sig något ändra förutsättningarna för beräkningen obetydligt. Hålet verkar vara slätt och “slangen” är mycket hård så det är knappast troligt att det uppstår någon bestående tryckskada, snarare att det handlar om rubbningar av ev dammskikt. Realistiskt är infästningen ovanför taket ganska stadig, varför trycket blir mycket mindre än 7 kp och kanske ingen kontakt alls sker.
Om infästningen upptill är rörlig i höjdled (vilket är otroligt men vore lätt att kontrollera), så blir det en helt annan dynamik. Om den lodrätta delen som värst är att se som helt lös upptill, så kan man bortse från den lodräta delen och den horisontella delen kommer att spännas in i hålet och böjas på ett sätt som är svårt att beräkna och kräver uppgifter om slangmaterialet. Risk finns för att den horisontella delen dras ut ur väggen och allt rasar ner. Detta tycks dock inte ha skett.
Slutsats. Om infästningen upptill är någorlunda stadig, är det inga problem att hänga kroppen i denna konstruktion. Eventuellt kommer den horisontella delen i kontakt med betongen i väggen med ett visst tryck, eventuellt inte. Men detta har ingen avgörande betydelse.
I övrigt håller jag (som jag skrev i mitt första inlägg) med om att man annars kan förvänta att slangen (som verkar hänga helt fritt eventuellt ligga lätt emot i kanten på andra sidan genomföringen) kan ta stöd av genomföringen vid deformation av slang eller rörelse i hela systemet. Därför skulle man som jag skrev kollat om det finns skrap/tryck-märken från genomföringen på slangen som tyder på att så skett.
Denna granskning av skrap/tryck-märken borde/bör göras innan och efter testet med last genomförs för att se om slangens utseende var förenligt med vad som inträffar när last hängs på slangen (förutsatt att allt håller).
Vad jag personligen förväntar mig skulle ske är att nylonrepet skulle glida när slangen börjar luta mer vid deformation. Med tanke på hur smalt avskrapen ser ut är jag inte alls lika säker på att det rör sig om flera varv, jag hittar inte heller några kommentarer kring det (inte heller att det är fastställt som matchat med repavtryck).
Min poäng är att detta borde testats, om man inte gjort det framstår det som mycket märkligt givet hur centralt det är för gärningsbeskrivningen där detta hävdas vara mordplatsen.
Han visste utan tvekan och ni sitter här och försvarar detta avskum.
