Citat:
Ursprungligen postat av
BreatheDeeply
Vill inte dra ut på det mer alls, det är därför jag är här i tråden och läser, för att lära mig hur jag löser upp det. Skulle jag kunna blåsa bort mitt ego med ett andetag så skulle jag det. Frågan är om jag tror jag kan det och hålla kvar i det? Det känns ju som att det borde gå om man verkligen vill, eller skapar det motstånd om man vill för mycket? Lär ju i och för sig bero mycket på känslan som uttrycks genom i sin vilja.
Jag vet inte.
Ska läsa ett par sidor till i tråden efter reflektioner och råd, och om jag är pigg nog, meditera tills jag inte orkar längre. Kände igår natt att det var bättre att meditera dagtid, men just nu är jag helt pigg så det ska nog gå bra.
Folk i allmänhet gör det nog lite för krångligt med allt detta som kallas "ego död" kan jag tycka, allt du behöver göra egentligen är att meditera (samt en del filosofiskt strukturerande) och forma sinnet så att det inte producerar några undermedvetna tankar, de tankar som ska "komma" (skapas) ska principiellt bara vara medvetna tankar. Det ska inte finnas någon upplevande eller observerande delning mellan tankar som kommer "till" (från undermedvetna) dig och tankar som kommer "från" (medvetna) dig.
Man kan faktiskt använda sig av en logisk analys när det gäller sinnets upplysning (eller egodöd) genom att ställa frågan: Vad är det mest absoluta naturliga sinnestillståndet för ett sinne att vara? Det borde ju vara ett tomt och rent sinne utan någonting i det, alltså ett sinne som bara
är.
Genom att arbeta och strukturera fram ett tomt sinne så tvingar man sinnet att återgå till sitt mest naturliga och omanipulerade tillstånd. Några filosofiska realiseringar som man även bör göra kan jag tycka är att realisera det som bland annat Sokrates och Plato gjorde, vilket är: Jag vet bara en sak, det är att jag vet att jag inte vet någonting.
Citat:
"I know that I know nothing" or "I know one thing: that I know nothing", sometimes called the Socratic paradox
Man kan även applicera samma filosofiska argument på tro-system, om några sådana mot förmodan skulle existera, närmaste ideologiska förhållning för det är agnosticism. Jag föredrar dock något som kallas "anti-ism ism" eller dynamic paradoxicalism, men det är inte så olikt agnosticism förutom att anti-ism ism är en anti-ideologi ideologi.
Men som sagt, gör det inte för svårt, sträva efter ett tomt sinne genom att framförallt identifiera vad som finns i det.
Vilket ord som helst