Citat:
Men vetenskapligt arbete har aldrig haft syftet att bevisa någon skapelse. Vetenskap enbart förklarar och utvecklar vad tro bl.a förvanskat, på sin höjd och då i de utrymmen där tron aggregerat mot vetenskapliga gärningar. Det finns i egentlig mening eller f.ö faktiskt inget vetenskapligt intresse att ge sig in i den typen av visioner som bibeltolkning t.ex ägnar sig åt. Jag tycker du tolkar lite fel angående hela orsaken eller intentionen bakom empirins uppkomst, som enl mig uppkom i det ögonblick människans intellekt vidgades, dock kan jag ju inte sitta här och spekulera i exakt när den mentala expansionen rent biologiskt och evolutionärt skedde för människans vidkommande, det har nog skett sporadiskt på sina håll, innan ett mönster av systemtänk kunde ses och vetenskaplighet på allvar ta över de villfarelser som vidskepelsen (gudstrons ursprung) förorsakade, jag menar att människans primära behov är av vetenskaplig karaktär eftersom det ses extremt starka behov att bevara den empiri som är ännu aktiv. Det går absolut inte emot rätten att tro, men det är isf POLITISKA viljor.. som sett till att kunna skapa plats åt tron att fortsätta där så gott det går.Som om vetenskapen kan bevisa hur naturen skapades och vad som blev dess orsak till att överhuvudtaget existera på just "denna" planet. Man "gissar" och använder sig av sannolikhetsläran, inte mer än så. Jag är inte emot vetenskapen men jag inser hur bristfällig den är i sitt försök att "bevisa" skapelsen. Jag talar inte om vetenskaplig fakta som t.ex. visar kemiska aktiviteter i kroppen m.m.
Även filosofer (inget med religion att göra) under antiken kom fram till att det existerar något gudomligt, en värld bortom det fysiska. Kanske bör man finna sig själv innan man kan uppleva att det finns något större och mäktigare som står bakom universums skapelse?Har man redan bestämt sig att man liksom vet allt och dessutom inte behöver någon gudomlig auktoritet som ska få existera, då kan man nog aldrig få uppleva Guds allsmäktighet som t.ex. naturen representerar. Det är vad jag tror. Dem flesta har bestämt sig för att hålla Gud utanför sin värld (före detta kristna nationer är ett bra exempel).
Även filosofer (inget med religion att göra) under antiken kom fram till att det existerar något gudomligt, en värld bortom det fysiska. Kanske bör man finna sig själv innan man kan uppleva att det finns något större och mäktigare som står bakom universums skapelse?Har man redan bestämt sig att man liksom vet allt och dessutom inte behöver någon gudomlig auktoritet som ska få existera, då kan man nog aldrig få uppleva Guds allsmäktighet som t.ex. naturen representerar. Det är vad jag tror. Dem flesta har bestämt sig för att hålla Gud utanför sin värld (före detta kristna nationer är ett bra exempel).
Så religion har mer med politik att göra än vetenskap, det är i det jag menar att du tänker lite fel och faller in i den polemiska fällan. Hur fel man än kan tycka att gudsförklaringen är, så har den noll med empiri att göra. Empiri är människan självt. Dt är det som kan tänkas reta mer nitiskt drivna gudsivrare. Men i de flesta fall går det att samexistera, dock.. sker det ibland märkliga utfall av ytterst tivelaktiga dömanden här och var på klotet, utifrån djupt märkligt behov att döma och döma på felaktiga grunder, dessa grunder är som bekant oftast vilande på övertro och man har ju de facto drivit fram övertro och ibl utifrån det mycket dumdristiga tron att kunna sänka vetenskaplig fortsatt aktivitet. Men det är dom det.
Jag uppfattar inte din gudstro som varande så infektiös eller bitter, mer att du har förstått att vetenskapligt tänkande.. är som sagt människans ursprungliga natur. Det är inget att behöva vara bitter över eller behöva bekämpa, likaledes får man försöka vara lite varsam med dem som inte har förmåga att förstå, men inte till vilket pris som helst.
Det finns många nog som tyvärr är beredda att sabotera, det som fungerar utifrån att "känna hopplöshet av att inte få sin tro gällande" , men kanske jag då berör mer dem som drar åt patologiskt mer paranoid konspirationsartad gudstro och vill se sina mannualer högre prissatta med högre liksom respekt. Svårt att säga. det är så omfattande så man måste bryta ner det till sakfråga var för sig. För att kunna nå samförstånd, gällande vissa kvistigare avsnitt av den mer ödesmättade övertron på vad som ska och vad som inte ska åtlydas.
Det är ju i många stycken så att vetenskap, inte är aktivitet för att "må bra" , vetenskapen har som jag säger helt annan intention än att få dig att må bra och skratta dagarna i ända. Men det finns annan förklaring om männikans lustprincip, där vetenskapen förklarar.. det hålelr jag med om, det där med "livsmening osv... vetenskapen ju vidgar där trosfanatik stagnerar.
Hoppas du inte misstolkar, men om du gör så gör du det kanske för att du tror för mycket elelr för starkt på din egen mission. Liksom jag inte är beredd att börja respektera okända hävdelser bara för att man vill ha respekt. det brukar gå käpprätt åt helvete av att släppa kunskap. Kunskap är ju också kärlek, ser du inte det så?
Varför religionsextremister.. tyvärr, kan känna sig hopplöst överkörda men den vilsenheten, kräver tålamod att värka ut de felslut man tagit, inte polemik!! jag är själv ödmjuk.. och står inte och flinar snett åt gudstroende, det är när de som mkt sällan sker, kan inte ens minnas när det skett.. att en låt säga mkt övertygad religiös, försöker framhålla att man är fel eller jobbar fel eller tänker fel, irl händer det ju otroligt sällan.
Så dessa renodlat akademiska frågorna ibland till sin spets i denna lätta formen här, den är redan körd i hamn, i skolor högskolor och vidare ut i tillämpade områden där vetenskapen omvandlas till de flestas glädje. Om man som religiös mår illa - ska man kanske överväga att söka en t.ex kurator att diskuter med istället.
inte ägna sig åt menlös polemik, men det är också roligt att vidga vyer så diskussioner som berör olika fårgor är intresant, men när plitik går ino okunskapligt förvränger, då kan det ta skruv, eftersom ekonomiska krafter ochmervärden du vet, kör ofta på billig retorik och inte alls längre sakkunnig nog.
ha det fint