Citat:
Och lika ofta har frånvaron av alibi uttryckts som argument som skulle tala för i skuldfrågan.
En annan egenhet på mindre orter kan vara att man håller tyst eller gärna inte vill ta upp något som skulle kunna sätta någon man känner eller är bekantmed i dålig dager. Även om man har goda skäl att tro någon gjort något riktigt illa och tycker den personen förtjänar att skaka galler så ser man ofta hellre att det är någon annan som sätter dit personen. När jag och en kompis var kring 9 år var vi en höst ut i skogen var det var gjort ett typ indianläger. På vägen dit mötte vi några äldre killar som cyklade och åkte moped rätt snabbt därifrån. Medan vi var där och lekte kom en arg finne och grep tag i oss, i närheten fanns andra finnar det var bärplockare och en försökte på knagglig svenska förklara att de tror vi hade skurit sönder däcken på bilarna. Min pappa kunde finska så en gubbe och en tant följde med mig och min kompis hem och farsan fick hjälpa att översätta. Jag och min kompis hade inga knivar eller annat på oss som man kan sarga bildäck med. Men vi sa namnen på de vi mött. Dom blev polisanmälda och någon av dem erkände. Men till och med farsan var sur och gnölade över att vi berättade. Gubbjäveln skulle alltså hellre lägga ut några tusen för att några rövhål skulle skyddas från något de faktiskt gjort.
