Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Fem år sen: Fredagen den 27/8 2010

(Igår borde jag absolut ha nämnt att förhöret med JA bokades in till måndag kväll.)

11:00. Seminariet "Krigets första offer är sanningen" med JA sändes som planerat på SVT.

Claes Borgström lämnade in sin ansökan om överprövning av Finnés beslut. Där skriver han att "A och B" på fredagen "vid 14-tiden" besökt polisstationen "och beskrivit, var och en för sig, att de utsatts för ett sexuellt övergrepp." I sin beskrivning av vad som skett skriver Borgström att båda målsägandena "har hörts av polisen, målsägande B 2010-08-21, och målsägande A troligen samma dag. Förhören har skrivits ut och jag har tagit del av dem." (Lite konstigt att han inte vet att A=SW mycket riktigt förhördes på fredagen.)

SW:s namn läckte inte i tidningar och utskick från myndighet på samma sätt som AA:s. Den 24 augusti (jag tog inte med det då) började SW:s namn nämnas på flashback som en möjlighet för vem hon är. Först var nog "aeaeaeaea", som här förklarar sina skäl.

Det är många och motstridiga uppgifter. Idag postar "mcfrog" bland annat att SW förekommer i polisregistret, och skriver även:

(Detta trodde inte "lillalinnea" på.)

Att Borgström visste att SW var förhörd den 20 aug kan vi vara säkra på. Att han använder "troligen" måste vara för att han läst det ändrade förhöret som har tidstämpeln 26 aug, och av naturliga skäl inte ville kasta för mycket ljus på att det var omskrivet med "välbehövliga ändringar". Och infört 6 dagar efteråt. Och gjorts om dagen efter den aktuella åklagaren lagt ner ALLT rörande SW. Och "kanske" gjorts om för att passa Borgströms överklagan.

Att SW skulle förekomma i brottsregistret kan man nog ta med en nypa salt. I lexbase förekommer visserligen en Sofia Wilen, men den personen är 44 år. Iof kan hennes namn även där vara suddat som på så många andra ställen.

Man kanske ska se det som att förhöret med SW inleddes fredagen den 20 augusti. I utskriften från 26 augusti står under "förhörsledarens anmärkning" att förhöret avbröts, inte att det avslutades. I Irmelis PM från 1 september står dock att förhöret avslutades 18.40, men Irmeli kanske inte hölls informerad om vad som hände efter den 20e. Om förhöret någonsin återupptogs kanske hon inte visste om det. Om det avbröts eller avslutades när SW "tappade koncentrationen" kl. 17 är kanske en tolkningsfråga, men öppnar ändå för att det kan ha återupptagits utan Irmelis vetskap. Hon skrev PMet utifrån den begränsade insyn hon hade och var kanske inte så noga med distinktionen mellan "att avsluta" och "att avbryta".

Är det så att förhöret återupptogs eller kompletterades i efterhand borde det, i rättssäkerhetens namn, framgå. I Pet*as telefonförhör står t ex att det avbröts och återupptogs dagen efter. I SWs fall vet vi egentligen bara att det skrevs ut först sex dagar efter att det påbörjades, samt att Borgström öppet kritiserade Finné för att kvinnorna inte förhörts direkt efter helgen.

Frågan är alltså: När återfick SW den "tappade koncentrationen"?

Edit: Det är lätt att få intrycket att Irmeli (m fl) är mer måna om att undanhålla information än om att informera. Man bör därför noga granska deras formuleringar.

"Efter [...] beskedet hade Sofia svårt att koncentrera sig på förhöret varför jag gjorde bedömningen att det var bäst att avbryta förhöret." (HäPM s11)

Det var alltså själva förhöret som Sofia fick svårt att koncentrera sig på, ingenting annat. Detta måste ha inträffat före kl. 17.06 då Sofia textade om "beskedet". Efter att Sofia fått svårt att koncentrera sig på förhöret, och Irmeli bedömt att det var bäst att avbryta det, så pågår det ändå fram till kl. 18.40. Det fanns alltså annat som Sofia inte alls hade svårt att koncentrera sig på. I upp till 94 minuter. Snacka om koncentrationsförmåga! Så länge hon slapp svara på förhörsledarens frågor ...

Enligt Arbeds analys så verkar det , som tidigare nämnts, att Irmeli och Sofia under resterande tid koncentrerade sig på information om rättshjälp, brottsofferstöd, skadestånd och liknande saker.

Det slående är att alla förhören i HäPM (som häktningen kan sägas grunda sig på) för just målsägandesidan är konceptförhör. Dessa presenteras alltså inte ordagrant, utan "tolkas" av den som formulerar texten. Vi vet att Gehlin ville ha det till våldtäkt, och vi vet att Irmeli blev upprörd när Finné la ner SWs fall (även om hon inte höll med om brottsrubriceringen våldtäkt) och vi vet att PM-skrivande Linda m fl var "rörande överens att det var våldtäkt".

Dessa personen är alltså inte helt neutrala när de skriver sina förhör och PM. HäPM grundar sig alltså i rätt stor utsträckning på partiska tolkningar av målsägarnas och deras vittnens berätelser.

Tänk om Sofiaförhören bandats och varit tillgängligt ord för ord, med tidsangivelser för avbrott. Det skulle ha sett helt annorlunda ut. Kanske att förhöret fick form utifrån avsikten att häkta och efterlysa honom ... vilket inte gått utifrån den ursprungliga ordagranna versionen.

Har UD svarat Göteborgsfeministen med sommarstugan så vi har kommit närmare ett förhör eller?

Nu fick vi just reda på hur det går till i verkliga livet.

NRK har lyckats få ut dokument som avslöjar hur USA 27 Juni 2013 pressar Norge, Sverige, Finland och Danmark att gripa ES om han skulle sätta sin fot i någon av länderna


Datorer verkar mycket viktiga att beslagta också ... känns igen va?

Det var den 2 juli 2013 USA gjorde bort sig och EU fullständigt genom att få EU att stänga alla sina flygplatser så att Morales presidentplan tvingades ner i Wien.

Så lätt det verkar, det är bara att USA skickar ett mail så börjar alla i EU darra ....

Öppnar ju upp för spännande spekulationer:

USA begär att JA ska gripas när han lämnar Sverige för Berlin den 27 september 2010.

Men Sverige hinner inte riktigt bestämma sig eftersom det varken finns nån anhållan eller internationell efterlysning så JA kommer iväg - men hans bagage har man tagit i avvaktan på sitt beslut.

Så helt plöstligt står man där med hans bagage men ingen JA. Därav MNs retroaktiva anhållan.

I fallet Snowden är det väl fullt naturligt som svar på att han är fosterlandsförrädare och begått mycket grova bott i USA. Fallet JA är något helt annat, han har bara vidarebefordrat information som andra har stulit. Om vi pratar wikileaks alltså och inte sexualbrotten han är misstänkt för.

Den kluvna tungan har talat.
Ena stund tror du och i nästa vet du. Det enda som är konsekvent är att du ljuger och vilseleder.

För att dra en parallell:

Hur gick det nu för Pirate Bay-sajten, som bara vidarebefordrat information om hur man kan hitta andra sajter, som eventuellt kan innehålla något som kanske kan betecknas som "stulet"?

Jo, det vi vi ju alla. Fyra personer som medverkade i PB-sajten, jagades med ljus och lykta, någon av dem ända bort till Kambodja, innan de dömdes till stränga straff, påhejade av amerikanska legala intressen.

Någon som tror att amerikanarna skulle släppa en sådan som JA, innan han satt bakom lås och bom?

Vem av Assange och PB-folket är enligt amerikanska intressen den som man helst vill lägga vantarna på??

Blir bara mer övertygad om att hela MN/ÅKM/Sveriges hantering är för att slippa tvingas välja mellan att lämna ut JA till USA eller få skäll av USA för att inte medverka till att få stopp på JA.

Nu blev det en typisk svensk lösning: man säger en sak och gör en annan. JA är frihetsberövad, Sverige menar på eget bevåg, och alla är nöjda. JA förutom JA förstås.

I sammanhanget kan jag rekommendera en dokumentär på SVT som handlar om en annan man som säger sig vara utsatt för mycket starka påtryckningar i det globala politiska och ekonomiska spelet.
Kostade honom 12 år i fängelse.

Likheter med hur rättsväsendet används för att tysta personer som stör hemligmakeriet är stora.

http://www.svtplay.se/video/3186356/dox-the-forecaster/dox-the-forecaster-avsnitt-1

Om honom när ovan länk inte längre är giltig:
https://en.wikipedia.org/wiki/Martin_A._Armstrong

Att efter preskription inträtt påstå att han är misstänkt kan rimligen misstänkas vara förtal. Du och AA borde få vakta era tungor nu.

Eller inte, på grund av den svenska rättsstaten i detta ärende begränsade intresse av rättsskipning så kommer troligen ingen beslutsfattare att ta så hårt på regelverket.