Citat:
Ursprungligen postat av
Bergakungen
Jag tror alltså att en 35-årig litauer, som växt upp i Litauen, kan vara en betydligt mer hårdför person än en en 35-årig medelsvensson från Sverige, enbart av det skälet att Litauen är ett hårdare ställe att växa upp i. En person som idag är 35 år har varit Sovjetmedborgare ("ryssockuperad) under sina första tio år och hans föräldrar, skollärare och andra vuxna betydligt längre. Miljön kan ha format honom mentalt tuffare, segare och hårdare helt enkelt. Är han som vi andra, men mer härdad, så orkar han hålla stilen, längre.
Om man vill ha en förklaring till "skyldig" och "nekar envist" finns det, som du påpekar, gott om exempel. Jag är inte överraskad över att ett erkännande inte kommer och ser inte det som ett tecken på oskuld. Om det, om/när han fälls, beror på psykopati eller uthållighet vid förhör får kunnigt folk avgöra.
Jag håller med, och jag tror på din förklaring om en hårdför typ. Han påverkas inte nämnvärt av att vara häktad och av förhören.
Jag har varit borta från tråden ett dygn, och började försöka komma i kapp för en stund sedan, och det finns ingen intressant diskussion egentligen. Bara massa idiotier som besvaras med kloka ord. Det blir så många felktiga uppgifter och spekulationer, och inte ens media kan redogöra för det lilla de får veta.
Min tanke är att en åklagare som kan sitt jobb vet att han inte får ljuga eller vilseleda, men han får utnyttja yttrandeförbudet till att vara luddig och undvikande, och utnyttja situationen i övrigt.
Det har framkommit att advokaten är en blandning intellektuellt av flera nick här på forumet och är glad över hjälp från allmänheten. En verklighetens Xenia som ska försvara mammas lille pojke från Litauen.
Det är en svår MGM att förhöra, men det har framkommit att han pratar, och vill prata med extraförhör. Det har jag uppfattat som att han vill ha kontroll, veta vad som händer och ta reda på hur han kan komma undan. Han är i behov av olika scenarior till sin fördel som i slutändan ska ge rimligt tvivel, eller ett litet vållande.
Kan det vara så enkelt att åklagaren ger Litauern och advokaten ett långt rep så att de hänger sig själva, för när jag tar del av vad advokaten påstår om hjälp från allmänheten så måste jag le.
Varför ska åklagaren berätta det han vet, och har, när det är det Litauern har att berätta som är det saken handlar om när åklagaren jobbar på att få till gärningsbeskrivningen?