Jag har suttit på asptuna (klass 3 öppen) i 6 månader. Hade en smartphone och en USB->microSD sticka som jag laddade ner filmer och tv-serier till, som jag sen spelade upp på TV'n på rummet samt det gemensamma TV'n. Plitarna hittade aldrig min mobil, trots 5-6 st grundliga visitationer. Den fick följa med mig när jag muckade.
Lyckades beställa TV-spel till mitt Playstation från smartphonen som kom direkt till anstalten och sen till mig, lite fräckt.
Drack pilsner vid tre tillfällen därinne, de brukar springa runt med alkotest så man får dricka folköl lite försiktigt efter inlåsning kl 22. Blev ockå en Mcdonaldskväll på avdelningen en gång när en intagen kom tillbaka från permission.
Pisseproven letar inte efter psilocybin och LSD. Kreatinnivåer mäts.
Poker spelas på anstalten, mycket fusk och blev slagsmål en gång. Undvik gambling på anstalten!
Man kan fiska, främst gädda, på en mängd olika ställen i kring den vackra sjön Aspen. Träna i gymmet. Gå på yoga på tisdagar. Spela bingo på måndagar.
Bengt heter biodlaren och ansvarig för utelaget. Före detta plit är han, riktigt snurrig snubbe.
Finns några plitar som ger dispens när man blir påkommen med mobiltelefon, men det är viktigt att du blir påkommen ensam av en ensam plit. Praxis numera är att man blir knallad direkt.
__________________
Senast redigerad av loxyria 2015-07-25 kl. 12:40.
Så svåra frågor du ställer, det finns inga egentliga svar. Gränsen för att du är sen går dagen efter att du skulle ha inställt dig, det går inte att säga att det blir värre och värre ju längre tiden går. Visst en dag sen är ju bättre än en månad men du har ju visat att du inte bryr dig om tider redan dagen efter. Som beslutsfattare kommer att se det alltså. De som du har pratat med lever lite farligt när de svara sådär. Delvis så har de fel och delvis så får de inte bekräfta att du står på deras väntelista över telefon. Det är inte självklart att du får boja men det är inte heller omöjligt. Att du har inställt dig sent är definitivt ingen merit i din utredning om boja men du kanske har andra meriter som väger tyngre. Oavsett så är det svårt att svara. Det låter lite som att du har fått ett gäng sommarvikarier i luren. Inställ dig och få det gjort, det låter som tortyr att gå runt och oroa sig sådär. Är du placerad på en öppen anstalt?
klass två klassad men jag kommer lägga i en ansökan så fort som möjligt om att bli förflyttad till öppen
klass två klassad men jag kommer lägga i en ansökan så fort som möjligt om att bli förflyttad till öppen
Du kan lägga in hur många ansökningar du vill, men de kommer inte att flytta dig förrän 1) din kvaltid har gått ut och du kan gå ut på permisar 2) du har haft din första 24-timmarspermis 3) placeringsenheten har sagt sitt (bara den delen tar en månad minst)
På din 6-månadersvolta kommer du inte att hinna komma till öppen.
__________________
Senast redigerad av ExConvict 2015-07-28 kl. 02:46.
Lärorikt. Respektgivande. En av dem roligare tiderna, samt värre. Det blir lite vad man gör de till.. 1 liter mellanmjölk och oboy på kvällarna vid inlåsning, och en cigg innan sovdags är fan lyx på grov nivå haha.
Suttit på öppen samt klass 2 anstalter. 3 voltor. varav 2 kaffevoltor.
Kan någon snäll herre säga vad jag har att vänta mig?
Inbrott 3000-4000 & glasruta, förberedning ? Av framställning av narkotika (hann klippa plantornla) slipper jag detta förutom att dom tog min fina utrustning?
Sönderslagen dörr (skadestånd?) & misshandel med hammare kniv och knytnävsslag. Bara ett par små snitt i fejjan.
Ostraffad, förutom ringa narkotika 1 gång. kommer jag åka in? Olika narkotika i mig varje gång med. Lvm? Eliler vad?
__________________
Senast redigerad av Psykedeliska 2015-08-05 kl. 00:38.
Kan någon snäll herre säga vad jag har att vänta mig?
Inbrott 3000-4000 & glasruta, förberedning ? Av framställning av narkotika (hann klippa plantornla) slipper jag detta förutom att dom tog min fina utrustning?
Sönderslagen dörr (skadestånd?) & misshandel med hammare kniv och knytnävsslag. Bara ett par små snitt i fejjan.
Ostraffad, förutom ringa narkotika 1 gång. kommer jag åka in? Olika narkotika i mig varje gång med. Lvm? Eliler vad?
Du har alltså brutit dig in hos någon, misshandlat denne med kniv och hammare för att därefter sno några tusenlappar och tillsist åkt dit?
Skrev detta inlägg tidigare i tråden när en tjej hade samma fundering. Jag har väntat i ca 2,5 år på min kille, med häktningstiden inräknad.
Mitt svar är baserat på min egen erfarenhet så självklart kan det bli annorlunda för dig/er. Min kille häktades våren 2013 och muckar nu i december 2015. Så i runda slängar har vi varit ifrån varandra i ca 2,5 år.
Det kan vara extra tufft om man är sambos; plötsligt ska man både somna och vakna ensam, äta ensam, bostaden är full med hans grejer och kläder med hans doft. Bara åsynen av hans tandbortse kan leda till ångest och gråt.
Det blir mycket brevskrivande och framförallt i början blev det mycket hjärta och smärta, saknad och förtvivlan. Så småningom blev det mer att vi skrev om vår vardag, vilken film man har sett, vad man ätit till middag, hur träning går o.s.v. Dels ger information om vad man t.ex. gjort senaste veckan en känsla av att man fortfarande delar vardag ihop. Ni kommer kunna skratta ihop, gråta ihop och älska varandra även på distans. Men i perioder har jag upplevt det som att han minimerats från pojkvän till en röst i telefon eller text i brev. Nästan så det känns surrealistiskt.
Det blir mycket brev, foton och gulliga kort. Det går åt mycket frimärken och kuvert, tro mig. Kan lätt spendera ett par hundra i månaden bara på fina kort. Vi pratar i telefon 1-3 gånger per dag. Det där med telefon tar lite tid att vänja sig vid, han kan ringa mig men jag kan aldrig ringa honom. Det är jobbigt om man t.ex. är nere och verkligen vill få prata men man får snällt vänta och hoppas på att han ringer. Vi ses i regel 1-2 gånger i veckan. Hur det kan se ut beror på avstånd, hur din vardag ser ut och kostnader för tågbiljetter. Min kille har suttit på häkte Kronoberg och Huddinge, Kumla riks och Salberga. Jag har alltid blivit trevligt bemött av personalen, något som är oerhört viktigt då man kommer dit i egenskap av ledsen orolig anhörig.
Känslorna går upp och ner. Ibland känns det som att han aldrig kommer tillbaka, som om han sitter på total livstid, och att man kommer känna sig miserabel och ensam i all evighet. Man får göra sitt bästa för att kunna tänka att han faktiskt kommer komma tillbaka. Även om man i ett hyfsat tidigt skede får ett preliminärt muckdatum så kan det vara svårt att visualisera det. Min kille har muckdatum nu i december. Ibland känns det som att det bara är några månader kvar, bland som en evighet. Det finns jobbiga dagar då tom minuterna känns för långa. Försök tänka att vid varje veckoslut – en vecka mindre kvar att vänta. Vid varje månads slut – en månad mindre kvar att vänta.
Något som vi upplevt som extremt jobbigt är känslan av att det nu är andra personer (KV) som dikterar villkoren för vår relation. Det är KV som bestämmer hur, när och var vi träffas. Det är KV som bestämmer om och när vi får pratat i telefon. Något som verkligen känns helt absurt är att jag måste ringa och boka tid för att få träffa min kille. Man känner sig totalt omyndigförklarad, överkörd. Nu är det främmande människor som är ”inne och petar” i vår relation.
Det kan vara bra att ha någon att prata med, få mental avlastning, då det är en väldigt speciell och påfrestande situation. Jag hade tur och hittade en riktigt bra kurator på vårdcentralen. Andra värdefulla kontakter kan vara hans familj. Det är skönt att känna stöd från övriga anhöriga som sitter i samma båt.
Har du mycket funderingar och åsikter kring det han har gjort som lett till fällande dom, så rekommenderar jag att ni pratar om det och tar upp eventuella frågetecken under tiden han sitter inne. Så gjorde vi och det känns skönt, för då när han är ute behöver vi inte sätta oss och prata om det som hänt utan vi kan fortsätta bygga vår relation, fokusera på nuet och framtiden. Man har rensat luften och är redo att ta allt till nästa nivå så att säga. Viktigt att påpeka är att även om man väljer att stanna kvar i relationen så har man fortfarande rätt att ge uttryck för besvikelse, ilska och frustration. Du har rätt till dina känslor så fastna inte i tankefällan jag har valt att stanna så jag måste bara gilla läget.
Fortsätt prata, göra upp planer och drömma om er framtid ihop även om den känns oändligt långt fram i kalendern. Sluta inte fråga varandra om simpla småsaker som ni gjorde under tiden ni var tillsammans face to face. Agera så långt som möjligt som ni alltid har gjort. För mig underlättar det att köpa ny inredning, textilier och prylar till bostaden. Då blir det så väldigt konkret att han kommer tillbaka; det kommer en ny tid efter allt detta.
Jag är övertygad om att ett förhållande som klarar detta är kvitto på en stabil relation. Vi har båda under denna tid vuxit som individer, lärt oss mycket om oss själva. När man sen återförenas har man en relation där man kommer välja sina strider mer, kanske tom uppskatta det man har tillsammans på ett helt annat sätt. Blotta tanken på att det finns par som tjafsar om tvätt och disk känns i det läget patetiskt.
Även om det kommer kännas för jävligt ibland så ska du tänka på att han kommer tillbaka. Fängelset är inte för evigt. Han kommer komma tillbaka till dig och ni kan fortsätta bygga er värld tillsammans.
Du verkar vara en mycket bra människa. Din pojkvän, din familj och dina vänner bör känna sig väldigt lyckligt lottade.
Det finns heller ingen tidsbegränsning för häktning i Sverige. Svenska rekordet i häktningstid innehas f n av Jonas Falk som satt 3,5 år, varav drygt 2 år med restriktioner, innan han blev släppt (och sen gripen ett dygn senare igen, bara för att bli utlämnad och direkt hamna i spanskt häkte). Det kan inte vara mkt kvar av killen efter så lång isolering, men han är kall och böjer inte nacke nånstans. Sånt ger respekt.
r.
John Ausonius satt väl också tre och ett halvt år?
John Ausonius satt väl också tre och ett halvt år?
Kanske han gjorde, men han bidrog själv till det rätt kraftigt.
Ska man vara petnoga så satt Jonas 3 år och 7 mån, och därefter även ett tag i spanskt häkte. Även det sistnämnda ordnade åklagarsvinet Karin Bergstrand.
Jag har ett par frågor till er, fängelsekunder(no offence)
Hur känner ni för det faktum att "hederliga" arbetare, som utan fusk i form av kriminalitet tvingas betala för dels hela polispådraget, förhandlingar, domstol, fängelsetiden och i vissa fall permission som ni drar på er?
Liksom alla fängelsekunder kan inte skylla på svår "barndom", alldeles för clicheè.
Känner ni någon skam för det ni orsakat samhället, vänner, familj, er själva?
Hur känner ni, ni som sitter inne för tyngre brott, ja tunga helt enkelt, känner ni att ni kommer/har en chans att komma in i hederliga samhället igen eller är det tungrott?
Det finns ju människor som "föds kriminella"
Tror ni på framtid utanför väggarna eller har ni helt enkelt accepterat faktumet att ni är annorlunda i det avseendet?
Ni skall inte känna att jag hoppade på någon nu. Jag är bara nyfiken, och okej, lite irriterad på hur vissa kan vara så samvetslösa.
Cheers
- Nej, jag har aldrig hamnat i klammeri med rättivsan PUNKT