Lyckas ej göra vettiga saker under fritiden.

Jag har ett förbannat jävla problem - jag har blivit lat.

Har sjunkit tillbaka i en depression och vill inte göra någonting alls. Jag lyckas inte få mig själv att göra saker som skulle vara bra för mig och som jag tyckte var roligt förr.
Jobbet sköter jag bra och har inga problem med att ta mig dit, samma sak gäller att gå till gruppterapin eller min psykolog (går för tillfället i DBT).

När det kommer till att träffa mina kompisar så brukar jag nästan alltid typ en timme innan avboka och säga att jag inte känner för det. De gånger jag lyckas ta mig iväg så känner jag ingen glädje alls över att träffa mina vänner. Jag känner inget intresse av att umgås med dem längre. Jag vet att det är på grund av min depression jag känner så, för det var inte så här innan men det blir allt mer sällan jag verkligen träffar dem och de blir oroliga.

Träning var riktigt kul en gång i tiden. Jogging, simning, cykling, inlines och gymnastik. Idag lyckas jag inte göra detta alls. Jag vet att det är viktigt för mig men lyckas inte övertala mitt psyke att styra mig iväg. Psyket skriker "NEJ, JAG VILL INTE DETTA." och jag försöker slå tillbaka med ett "Jo szabo, det vill du. Du måste. Det är viktigt, det är bra för dig." men det slutar med att jag går och lägger mig.

Efter jobbet går jag alltid och lägger mig. På fritiden sover jag bara och sitter vid datorn. Kan sova upp mot 18h på ett dygn.
På fritiden äter jag bara godis och glass. Inför jobbet är det sällan jag lyckas få mig att göra matlåda och äter nästan alltid ute.

Jag kan ju göra det som är effektivt om jag bara vill, men jag lyckas inte få mig själv att vilja detta. Jag vet inte hur jag ska få mig själv att göra det som är effektivt, jag lyckas inte göra det. Jag vill ju så förbannat börja göra saker och ting, för det skulle hjälpa mig mot min depression är jag säker på, men jag kommer ingenstans.

Hur i helvete lyckas jag? Hur i helvete rycker jag upp mig? Behöver hjälp

Jag känner igen mig i din beskrivning och något som hjälpte mig oerhört var Geocaching, se http://www.geocaching.com. Om du bor i en mellanstor till stor stad finns det garanterat ett antal Geocacher att finna. Det kanske inte låter så spännande, men för min del blev det ett startskott för att komma ut och aktivera mig.

I början gick jag själv och letade lite (det såg säkert inte klokt ut) men rätt snabbt frågade jag en kompis om han ville hänga med. Det blev många sena Geocaching-nätter på sommaren och sakta men säkert anslöt fler polare. Det, i sin tur, gav mig kraft att hänga med ut på öl, gå på krogen, hänga med på spelkvällar etc.

Det är nog inte för alla, men Geocaching fungerade för mig i och med att det är så sjukt kravlöst. Om man en dag inte känner för att plocka någon cache, ja, då kan man sitta hemma och löka. Men vill man komma ut så går det snabbt, det enda man behöver är en laddad telefon och man kan hålla på hur länge eller hur kort man vill.

Om du inte har testat det, så ge det ett försök. Låter kanske taffligt, men det förvandlas snart till en spännande jakt och man upptäcker ofta många fina platser i närområdet som man inte känner till

Man vill aldrig göra något som kräver prestation under en depression.

Det gäller att göra det även om man inte vill och verkligen plågas.

Sen tar det en 2-3 veckor innan man faktiskt fått in det på rutin och känner att man verkligen ''Orkar''.

Oh, har kollegor som håller på med det men aldrig fattat vad det är man hittar? Är det saker? En kollega sa att det varierar men... Jaha?

Ja, alltså jag måste ju lyckas tvinga iväg mig själv men jag lyckas ej. Liksom jag får inte min kropp att ta på mig träningskläder för att sedan springa ut. Lyckas inte.
Har försökt sätta upp mindre mål, att bara ens gå ut och gå runt kvarteret vilket bara skulle ta 5min, men jag får inte kroppen att faktiskt gå ut.

Finns inga genvägar. En dag när du känner dig lite gladare får du börja hugga i och göra den där matlådan så du kommer igång. Sätt på en rolig spellista och koka lite potatis och stek en köttbit.

Det finns olika typer av cacher (behållare) och den enklaste att börja med är de gröna. Du laddar ner en app och klickar på en grön behållare i din närhet. Navigera till den och tja, börja leta. Det finns ofta ledtrådar (t.ex "magnetisk") och ibland bilder som kan avslöja gömman. När du hittar gömman/behållaren så skriver du ditt nickname och registrerar den som "Hittad". Man kan lätt följa processen och det är riktigt kul att se hur antalet hittade stiger. Jag gjorde milstolpar (t.ex en hittad, tio hittade, femtio hittade, hundra hittade etc).

I vissa behållare kan det finnas grejor som som man då kan ta med sig, förutsatt att man lämnar något annat (t.ex kan man byta en nyckelring mot ett gitarrplektrum eller vad man nu kan byta med...) och behållarna varierar i storlek. Den största jag hittat var på Island och det var en hink som nådde upp till midjan på mig. Den minsta har vart mindre än en pistolkula och innehåller då bara en loggremsa - penna får man ibland ha med sig själv. Eller, det ska man ha med sig.

Det blir lite pyssel/skattjakt och är ruskigt beroendeframkallande. Hittills har jag inte fått med mig någon som tycker att det är tråkigt.

edit: Jag menar inte på att Geocaching är någon slags universell lösning på psykiskt illamående. Däremot fungerade det ypperligt för mig och jag tror att det är viktigt att hitta något som man kan tycka om att göra och sysselsätta sig med när andan faller på. För mig var detta Geocaching.

Ja, vissa dagar har jag mått bättre och då har jag lyckats göra någonting mer effektivt.
Ska träffa en läkare nästa vecka och diskutera eventuellt byte av medicin då jag skulle behöva skjuta upp ett snäpp så jag kan göra saker på fritiden. Hoppas det blir bra.

Låter väldigt kul, speciellt om man är med någon vän kan jag tänka mig! Kan i alla fall ta och ladda ner appen

Bra beslut! Tror den kostar typ 75kr (grundmedlemskap på Geocaching.com är dock kostnadsfritt). Om du bor i en större stad brukar det även finnas Geo-träffar med trevligt folk. Och det är mycket roligare om du får med dig någon.

Kollar igenom appen just nu (laddade ned den som erbjuder basmedlemskap), och det ligger en väldigt nära mig. Ska försöka ta mig ut imorgon och leta efter den. Tack!

Rent fysiskt låter det som att du har dopminbrist. Då brukar man sakna driftighet och initiativförmåga. Vid en depression så lider man ofta av brist på antingen dopamin, noradrenalin eller seratonin eller flera/alla av dem.
Tyvärr har läkemedel mot dessa brister ofta biverkningar, men man kan komma långt med naturtillskott och en varierad kost. Där tänker jag att det kanske är bra att du äter ute om du unnar dig ställen med hälsosam mat. Lycka till kära främling, allt ordnar sig tillslut!

Happy hunting! Skicka gärna ett PM om du finner det intressant och vill ha mer tips om hur man kommer igång, olika typer av cacher etc.

Basversionen visar dock inte alla Cacher som finns, utan endast ett par utvalda som är nära dig. I den betalda appen kommer du att hitta ännu fler cacher, och om man väljer Premium-medlemskap (300kr / år) får man ytterligare mer cacher. Men det är överkurs och inget jag rekommenderar att du dundrar in direkt före du vet om det är något för dig.

Vad lustigt att du skriver så då jag provat massa olika mediciner utan direkt förbättring, men en av få jag märkt förbättring av är Buspiron som hämmar dopaminupptaget Voxra ska tydligen också hämma dopaminupptaget, men jag märkte ingen skillnad av den. Tog visserligen den lägsta dosen om jag minns rätt. En läkare jag träffade för någon vecka sedan tipsade just om Voxra. Får fråga den andra läkaren jag ska träffa nästa vecka.


Schysst! Tack än en gång!