Bostadsbubbla i Sverige?

När du skriver räntesubventioner så får jag anta att du menar räntesubventioner. Och de avvecklades på 90-talet.

Sedan frågade jag om du möjligen skrivit fel och avsåg avdrag för underskott av kapital, trots att det inte finns några utbetalda subventioner i det.

Men av någon outgrundlig anledning så klarar du inte av ett ge klara besked. Trots att jag tom förklarar saken för dig.

För att en diskussion ska vara genomförbar måste du klara av att läsa vad man skriver till dig och kunna ge repliker på det som skrivs. Och förstår du inte så frågar du, eller ber om förtydligande. Inget av detta gör du.

Jag förstår att du har issues med bostadspriserna och tråden finns för att kunna diskutera det. Men ovanstående måste iaf uppfyllas. Annars blir det ingen diskussion.

Kurt-Sune, ränteavdraget innefattar inte CSN-lånet. Så alla lån är det inte.

Gromph. Du har sällan något bättre att komma med än dina halmdockor som du är ytterst förtjust i. Du bara älskar att missförstå med flit och sedan argumentera mot det missförståndet. Var snäll och lägg av med det.

Du vet att Mertillen, tillsammans med många andra av oss, menar och anser att ränteavdraget är en subvention.

Ditt motargument har varit att det är ett symmetriskt avdrag för underskott av kapital och inte en subvention. Vi andra hävdar dock att det inte är symmetriskt. Om man ska dra av för kapitalförluster borde man enbart ha kapitalinkomster att kvitta mot. Arbetsinkomster är INTE kapitalinkomster.

Vissa har sagt. "ööööh... pengar som pengar". Men jag tror inte du vill ta den vägen. Så jag tycker att du ska förklara symmetrin med att dra av kapitaförluster mot arbetsinkomster.

Jag upprepar. Kan du förklara symmetrin med att dra av kapitaförlust mot arbetsinkomst (inte kapitalinkomst)?

Bygger du en halmdocka eller svarar du på frågan. Det här blir intressant.

Det avdrag som finns är avdrag för underskott av kapital. Det finns flera komponenter i det.
T ex reaförlust på fast egendom, och reaförlust på försäljning av värdepapper, och ränteutgifter.

På 70-talet med de höga marginalskatterna så lades kapitalinkomster/utgifter på marginalen. Folk kunde få betala 80% skatt på ränteinkomster som bestod till 90% av inflation. Dvs en extremt hård beskattning av kapital. Den kunde vara så där 400% på den reala kapitalinkomsten.

Även underskott av kapital lades på marginalen. Dvs ränteutgifter var avdragsgilla till 80% om man hade så hög marginalskatt.
Och på den tiden fanns också räntesubventioner som uppmuntrade till husbyggnad. Så många höginkomsttagare byggde lånefinansierade hus.
Dels fick man räntesubventioner på boräntorna, dels en kraftig inflation som "reducerade" skulden, dels var avdragen för underskott av kapital stora om man hade hög inkomst.

Det blev ganska mycket protester. Ja, inte mot den extrema kapitalbeskattningen som hade varit rimligt, utan mot ränteavdraget. (Pöbeln styrs av blind girighet. Inte av någon slags rimlighet. Och samma tendenser ser man här i forumet).

(S) och Fp bestämde sig i början på 80-talet för att försöka sig på en skatteomläggning då man insåg att det var svåra problem med marginalskatterna och skatterna i största allmänhet.

Resultatet blev att de flesta bara skulle betala kommunalskatt. Och den låg på ca 30%. Man la då kapitalskatten på fixa 30%. Därmed skulle de bli lika beskattade för en majoritet.
De med högre inkomster får en högre inkomstskatt. Skatt på kapital ökade inte men en avdragsbegränsning infördes. Skatteuppgörelsen innebar också en betydande förenkling vilket också var starkt efterfrågat.

Reciprocitetsprincipen följdes. Därav att det såväl före reformen fanns avdrag för underskott av kapital som efter. Men reformen innebar att folk fick bara 30% avdrag i stället för mer som tidigare.

---------
Man skulle naturligtvis kunna återgå till hur det var på sossetiden där inkomst av kapital och tjänst poolas och beskattas. Då skulle höginkomsttagare kunna dra av kanske 55% av ränteutgifterna i stället för 30% som idag.

Ja, och dessa komponenter är irrelevanta i den här diskussionen. Det enda "intressanta" med ränteavdraget är att du drar av mot inkomst av tjänst.

Sen är det väl roligt att du drar historia etc, men det förändrar ju inte poängen här, vilket är att ränteavdraget är fullkomligt malplacerat. Det finns istället där av något specifikt egenvärde; någon arg konspiratoriker skulle därför kunna gissa att den dumma makten vill ha mer i plånboken. Personligen tycker jag det logiska är att det är/var ett fulhack för att injecera lånade slantar i potentiella konsumenters och investerares plånböcker. Det är bara att titta på hur ett slopat ränteavdrag skulle slå mot ekonomin idag.

Personligen skulle jag inte ha något emot 0% skatt på allt, rak 30% på allt, att bara ha en typ av inkomstslag, whatever. Till skillnad från er vill jag däremot inte ha detaljstyrd kommunism. I fallet sverige ligger det extra nära hjärtat eftersom vi dessutom bestämt ska bestraffa specifikt produktion av värde.
Om du inte inser att "pöbeln" du beskriver i just det här fallet utgörs av Kurt ("jag tycker pengar är pengar"), svenne ("jag fattar inte men tycker absolut såhär"), samt i viss mån dig själv även om du svävat kring ämnet något oerhört, så är det en sån där situation jag inte vet hur jag ska förklara.

Det har jag redan gjort för dig:

Du måste betala pengar till staten om du har kapitalvinster oavsett hur din övriga ekonomi ser ut. Det symmetriska är då att du får pengar från staten om du har kapitalförluster oavsett hur din övriga ekonomi ser ut. Därför borde man inte ens kräva att det finns en arbetsinkomst att kvitta emot.


Sedan kan vi ta ett par exempel.

1. Säg att du år 1 har kapitalvinster på 100,000 kr och år 2 har du kapitalförluster på 100,000 kr. Din totala vinst blir då 0 kr och rimligen bör skatten bli 0 kr. Det blir den med full symmetri men inte om man begränsar avdragsrätten.

2. Jag lånar ut 100,000 kr till dig och får 2000 kr i ränta. Tillsammans är våra vinster/förluster av kapital noll, då du har en kapitalförlust på 2000 kr och jag har motsvarande kapitalvinst. Varför ska staten då kräva en vinst på denna affär? Om man har beskattning av kapital är det rimliga att vår totala skatt/återbäring av denna affär blir noll kr oavsett hur vår ekonomier ser ut i övrigt.

I så fall gäller väl även att utgifter är utgifter så vi bör allihop kunna göra avdrag inte bara för räntekostnader utan även matinköp, alkoholinköp, utlandsresor etc.

För annars så har vi ju ingen symmetri.

Jo då, du får dra av om du lånar... Fast låna till konsumtion är väl inte att rekommendera iof.

Det där argumentet kan man använda emot dig också, ja du måste få dra av dina räntekostnader om du har ränteinkomster.
Kan du svara på frågan istället för att slingra dig?

Det är intressant att läsa vad ni skriver och har försökt hänga med fast det är helt omöjligt.
Kan någon samanfatta nuläget i några meningar?

Vad som är intressant är att ränteavdraget funnits ganska länge och ingen har ifrågasatt det på samma sätt som nu.

Anar en viss avundsjuka här.... Men i grund och botten så är det ett kostnadsavdrag som gynnar de som inte har pengar och måste låna. Varför vara avundsjuk på dessa?

Betydligt lugnare än innan amorteringshotet verkar det som. Många drog tillbaka sina försäljningar efter amorteringskravet togs bort av FI.

Men prismässigt verkar det inte ha rasat.

Om vi ska hålla oss till historia så fanns inte räntebidraget för 100 år sedan och aldrig heller före det så därmed bör de väl avskaffas.

Att räntebidraget skulle gynna de mindre bemedlade är inte heller sant eftersom dessa inte kan låna, tvärtom så är det ett bidrag som ökar desto mer man har råd att låna.

Och den enda i den här tråden som blandar in sina känslor i debatten är väl du. Jag är inte det minsta avundsjuk däremot är jag rädd för hur det kommer drabba oss övriga den dagen det här systemet rasar samman.