Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Nu måste väl även de mest inbitna inse att Lambertz et al. saknar all trovärdighet. Det är klart intressant att lyssna på Lamberz i radiointervjun där han initialt berättar hur graverande likhundens markeringar är och hur osannolikt det är att både Quik och Zampo skulle markera på samma ställe. Det är "det enda tekniska bevis" som finns mot Quick. När han en dag senare inser att det är en lögn och att Penttinen vilselett domstolen så är hundens markering plötsligt oviktig.

Vill man få en illustration till begreppet syltrygg så är det bara att lyssna på radiointervjun. Summerar vi de tekniska bevisen så har vi en eventuell laminatskiva samt att Quick pekat ut var han slängt benrester efter att ha fått veta var Zampo markerat. Zampo är en helt fantastisk hund som inte enbart kan hitta lik-rester han kan även hitta han hittar även lik-rester efter människor som lever, en antagligen fullständigt unik egenskap.

Det är numera helt uppenbart att Lambertz med kompisar saknar all trovärdighet och att allt det dom säger ska initialt ska behandlas som felaktigt alternativt som direkt lögn. Det är intressant att radiointervjun visar tydligt på en karaktärsbrist hos Lambertz, karln är uppenbarligen lat. Säger någon av hans kompisar något så är det sant, han orkar inte kolla i källorna dvs i förhör eller protokoll vad som faktiskt sagts eller gjorts. Hans lathet är antagligen orsaken till hans svaga insats som JK när han efter korrekturläsning i någon vecka kom fram till att domarna mot Quick var exemplariska. Utredningsmaterialet var för jobbigt att gå igenom.

Brukar du rent generellt ha svårt att förstå saker och ting? Om någon erkänner - och det får stöd av annan bevisning så är det värt något. Om någon tar tillbaka ett erkännande - och tillbakatagandet får stöd av annan bevisning (journaler, undangömd bevisning etc) så är det värt något. Att blott säga: jag erkänner - eller: - jag erkänner inte längre - är alltså inte värt mer än vatten.

Tycker du att ovanstående är väldigt komplicerat?

Nej, och att markeringarna är helt irrelevanta utan likfynd har alla normalt funtade förstått hela tiden, oavsett hundens grad av skicklighet.

Mail 103 där Seppo ondgör sig över att ingen journalist har ställt frågan hur Stures pekfinger o Zampos nos tycks vara kalibrerade är ju klarsynt men vilken fot står du på, Seppo?

https://dl.dropboxusercontent.com/u/15766591/Lambertz%20mejlv%C3%A4xling%20med%20Quickgruppen%2 02012%20QUICKARKIVET.pdf

Nu är ju den artikeln skriven av den kriminella pedofilens lilla knähund Josefsson.

Genast startar förvanskningarna:

Från artikeln:

"I maj 1996 körde man dit Bergwall för att han skulle visa gravplatserna. Utredarna visste att han aldrig pekade ut exakta platser när han vallades på jakt efter sina ”gömslen”. Han gav bara vaga aningar om var polisen skulle leta och enligt polisens rapport var den här vallningen inget undantag:

”Någon exakt plats pekades inte ut vid vallningen, men han pekade ut ett område sydöst om idrottsplatsen med diffus avgränsning som intressant för en närmare granskning.” (PM 1996-05-11).

Efter vallningen kunde Bergwall peka ut en av de försvunna flyktingpojkarna på bild. Det klarade han av därför att han sett en bild av pojken i den norska tidningen Verdens Gang.

Problemet med utpekandet var att åklagare Christer van der Kwast samma dag fått besked om att pojken som Bergwall pekade ut hittats vid liv. Han hade lämnat Norge och var inte alls mördad. Situationen blev pinsam och man körde omgående tillbaka seriemördaren till Säters sjukhus.

Snart visade det sig att också den andra pojken var vid god hälsa – boende i Fisksätra med fru och barn."

Nu var ju det inte så som det gick till.

Det var förhörsledaren som spräckte pedofilens historia: Beskedet om att pojkarnas fingeravtryck tagits kom den 7 maj, fotokonfrontationen var den 11 maj.

Från överåklagare Björn Ericson:

"Trots upprepade påminnelser från förhörsledaren om att denna berättelse inte stämde med vad som uppgivits tidigare vidhöll SB att han var säker på att de båda pojkarna fördes bort samtidigt. I två pm från Rikskriminalpolisen den 7 maj 1996 framgår att såväl Ali som Abelkaders fingeravtryck tagits i Sverige, men under andra namn, och att de båda således befann sig i livet. Förhör 960511 Vid tillfället genomfördes en fotokonfrontation med SB. Innan dess hade SB förnekat att han sett något foto av pojkarna. Vid konfrontationen förevisades tolv fotografier. Han fann ett omedelbart igenkännande och pekade ut ett foto på Ali som en av de mördade pojkarna. Han kunde inte identifiera Abelkader som också fanns med bland fotografierna. När SB den 11 maj blev upplyst om att den person han pekat ut levde så lämnade han, som jag uppfattar det, följande förklaring. När det gäller den han pekat ut är det mycket möjligt att han sett honom vid flyktingförläggningen."

Jag antar att ditt upprepande av ordet "pedofil" är tänkt att fungera som argument för att det ändå inte var så farligt att en oskyldig dömdes; vad du missar är att det allvarligaste i den här soppan är att de anhöriga inte har fått upprättelse och att mördarna går fria och i vissa fall sannolikt utfört nya brott, kanske mord.

Nej.

Jag bara refererade till resningsåklagare Håkan Nyman: I resningsbeslutet säger han:

"En samlad bedömning av det bevisläge som nu föreligger - särskilt att ingen dödsorsak för Charles Zelmanovits kunnat fastställas och att Sture Bergwall numera inte erkänner brott - ger vid handen att att en fällande dom mot Sture Bergwall inte längre kan emotses."

Lambertz har suttit i intervjuer, tvdebatter, radioprogram både före och efter att Quick blivit friad och alla bisarrheter uppdagats, och nu senaste har han skrivit en tjock bok.
Denna fråga har antagligen tagit upp en stor del av Lambertz liv, och även släkt och vänner lär ha blivit påverkade och kanske rått honom att skriva boken efter att ha försökt övertyga alla i sin närhet hela tiden, vem vet.

Inte en enda gång har han brytt sig om att ta reda på fakta eller tagit till sig kritik.

Det är synd om Lambertz om han nu har blivit galen och kanske förstört sitt eget och sin familjs liv pga att poliser och jurister ljugit för honom till att börja med.

En förklaring kan vara att dom andra i sekten följer principen att om du klampar i klaveret stå still, eftersom det låter lika mycket när du kliver ur. Lambertz gillar tydligen klaverspel eftersom han obekymrat klampar på. Det är bara att läsa hans försök till bortförklaring till Zampogate där hundens insats förändras över en natt från viktigt och enda tekniska bevis till att inte spela någon roll.

En annan förklaring kan vara att såväl Kvasten som Penttinen vet hur det gick till och vet att kritiken i allt väsentligt är korrekt. Lamberz å sin sida lät latheten styra hans utredning som JK där han hävdade att allt var bra och utmärkt. Sedan dess kan han inte backa utan att hans slöhet och nonchalans avslöjas.

Poängen var bara att det räcker inte med att ta tillbaka sina erkännanden för att få resning, vilket någon ovan påstod. Det fanns mycket starkare skäl än så i det här fallet.

Om vi antar att övriga i gänget vet hur galet det gick till, betänk då samtalen under dessa möten som "Quick-gänget" har haft:
http://images.mmcloud.se/api/v1/images/2c4034a8-1fe5-4d45-9c18-f7aae17e9d02/980.jpg?c231456220915ed738c4775823986172

Där lär ju flera isåfall sitta och vara tyst överens om hur man tillsammans blåser Lambertz och hur antagligen Lambertz, sig mot sina innersta tankar, att bli blåst. Han tycks ha fastnat i en vänskapskrets vars lögner han till sist har blivit beroende av.

Frågan är väl hur mycket han verkligen trodde på det som har sagts till honom. Dvs, om han lät bli att läsa förhörsprotokollet för att han verkligen trodde på det. Eller om han bara låtit bli eftersom han var högst medveten om att karriären skulle falla ihop och gruppgemenskapen antagligen skulle ta slut och har mot bättre vetande hållit masken mot alla i quickgänget.
Det borde naturligt kunnat ha börjat med det förstnämnda, men slutade med det andra.

Dock tyder hans tv-framträdande, hans höga svansföring i bevisutläggningar och hans märkliga boksläpp mer på att han stannade någonstans mittimellan, gick tillbaka genom att välja att försöka övertyga sig själv med de bevis som fanns, om att quick sannolikt var skyldig trots allt och har sen fortsatt på denna linjen på egen hand.

Det är rent häpnadsväckande att Lambertz inte tappar allt förtroende för Seppo Penttinen och van der Kwast. Stillatigande låter dom honom skriva alla inlägg och till slut en bok när dom mycket väl vet hur det ligger till med en stor del av den bedrägliga bevisningen. Man tycker ju nästan lite synd om Lambertz för att ha hamnat i fel gäng blivit ljugen fullständigt proppfull. Nu återstår väl bara skampålen och allmän snorloskebespottning för att i hans upphöjda position visa så uselt omdöme och oförmåga till självständigt och kritiskt tänkande.