Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Jag tror att de anser att dotterns öde är av större betydelse än en svensk rättsskandal (hur stor den än är). Och än så länge lever de i ovisshet.

Det var just rättsskandalen som ligger till grund för att TQ/SB nu är frikänd och att ingen annan är dömd för det. Om det var TQ/BS som var skyldig, så har Kwast och Seppo hanterat hela röran så illa att det inte finns tillförlitligt underlag för åtal mot honom.

Och vad Thereses pappa tycker om TQ/SBs skuld vet vi inte riktigt, eller du vet vad han tycker?

Aha, så utan rättsskandal hade SB varit dömd (eller någon annan). Där dog du litet grand.

Varför hittar du på? Jag trodde ialla fall att du var läskunnig, inte bara dum och dryg.

Vad tycker Pappan menar du?

Det fetade.
Tomas Olsson tar upp detta i föreläsningen.

Tror du att vi skulle sitta och älta icke-bevis som att SB kunde gissa sig fram till att hon hade eksem på armarna och han hade haft en bild som han själv tagit på henne i sin cell? Det hade ju varit ett extremt graverande bevis. Ibland förstår jag inte hur människor kan vara så korkade och fortfarande kunna använda internet.

Han pratade först om ett ärr på ena armen, SP förhörde sedan mamman och därefter SB igen, då lät det så här:
”Du hade ett minne kring hennes armar, någon form av hudåkomma eller något liknande. Du har inte beskrivit det konkret med hur du menar, du har sagt att du har ett minne av det här. Kan du utveckla det här?
Quick: Det är en flammighet [han lade även till att det var på båda armarna].
Penttinen: Är det runt hela armen eller är det eller är det, är det någonting som är fläckvis eller?
Quick: Det är en fläck, en fläckvis rödhet då. Om du tänker dig en person som, i affekt rodnar kraftigt på halsen får du precis just den flammigheten som hon hade på armarna”

I förhör den 30 oktober 1997, ett år senare, följdes frågan upp av Penttinen:
”Du har också nämnt något i samband med färden från Haerlands kyrka tillbaks till Oslo, i bussen där pratade du lite grand om detta och även under förhör har du nämnt att det finns någon form av kroppslig omständighet på hennes armar:
Quick: Idag skulle jag vilja beskriva det som kraftiga hudrodnader; jag vet inte om jag uttryckt mig så tidigare, alltså en flammighet ganska… vad jag minns speciellt då i armvecken.
Penttinen: Du visar under förhöret här nu… så visar du båda armvecken och från armvecken räknat ned mot underarmens insida.
Quick: Ja… att det är… ohörbart… mycket.”

Det är en väldigt stor skillnad.

De flesta av er som brukar debattera här har ju läst Råstams/Josefssons böcker, men vilka av er har läst åtminstone någon av Kwasts eller Lambertz böcker?

Jag är bara lite nyfiken på vad som ligger till grund för era ståndpunkter.

Du citerar Råstam och adderar lite eget ljug?
R skriver att SP fick uppgiften från norska utredarna (inte att SP förhörde mamman) före de förhör som det citeras ur.
Men i resningsansökan står inget om när uppgiften överfördes till svenska utredarna, vilket är misstänksamt: Döljer de det eller vet de inte?
Och Josefsson tycks inte ens nämna ärr/eksem-uppgiften...

Vi vet alltså inte när SP fick uppgiften om blöjveckseksem efter att farbror Bergwall nämnt ärr på armen. Men vad som är känt och accepterat av båda sidor är:

- Att stryparSture nämner spontant att Therese hade ärr på armen, innan eksemet var känt (även i resningen nämns detta).
- Och att både mamman och läkare nämner sår, sårskorpor och ärrbildning.

Kwast resonerar så här:

Att Quick i förhör fått uppföljande frågor av Penttinen och då lämnat något olika uppgifter om hur eksemet sett ut, hindrade inte att hans första uppgift var en unik sådan.
En annan omständighet som pekade i samma riktning var uppgiften om flickans utväxta framtänder. När det gällde tänderna rättade Quick den felaktiga bilden i media av att Therese inte hade haft några framtänder när hon försvann.

Uppgiften om tänderna, och även längden på håret som nämns på annat ställe, är ytterligare uppgifter som var rätt från början men som sedan förvrängts av proffstyckare.

Hypotetiskt skulle han ju varit det ja. Eller så hade möjligen någon annan varit det, chansen må vara liten men det är oväsentligt. Dog jag nu?

Men det är väl precis vad jag skriver, SB nämner spontant ett ärr på ena armen. Detta var kanske en unik uppgift, men det är en felaktig uppgift. Offret hade eksem lite överallt på kroppen. Jag förstår inte varför Kwast tycker att det här är något graverande, speciellt med tanke på att SB lämnar flera andra uppgifter om offret som är felaktiga.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg: Du har ett ärr eller en hudåkomma någonstans på överkroppen.

Bevisar det att jag känner dig eller har sett dig utan kläder?

Redan besvarat. Det vill säga avsaknad av kritiska motfrågor. Har hon fått och besvarat dem senare. Sedan är det ju det som inte påträffats som bestrider berättelsen.