Bilhistoriens mest ogenomtänkta tekniska lösning?

Relaient Robin

Behöver nog inte säga mer.. :P

Joystickstyrning... SAAB och BMW (?)

https://www.youtube.com/watch?v=jemRabq74WA&t=18

Tyrrells P34 med 6 hjul är i.a.f. det galnaste F1-världen någonsin sett.. Gick sådär förstås. http://f1bloggen.se/ronnie-peterson/historien-om-ronnies-tyrrell-ford-p34-med-6-hjul/

Det är inte när du sätter ned foten i marken som laddningen uppstår, utan när materialet i dina kläder separeras från materialet i sätet. Hur elektrisk du blir beror på materialet i sätet och i dina kläder - ju längre från varandra de ligger i den elektrostatiska spänningsserien, ju mer laddad blir du: http://en.wikipedia.org/wiki/Triboelectric_effect (se tabellen Triboelectric series).

För att undvika detta håller du i chassit eller något av metall som har kontakt med chassit. Själv brukar jag hålla i låsöglan i dörrkarmen, som består av obehandlad metall.

Om du redan har blivit laddad, kan du hålla i en nyckel eller annat metallföremål, och nudda bilen med detta. Då går strömmen genom hela kontaktytan mellan hud och metall, istället för att koncentreras i en gnista mot huden, och stöten känns mycket mindre eller inte alls.

Har du provat byta glödlampor på en Audi. Eller ännu värre blinkerslyktor på en A6 -98?
Sjut konstruktören i gryningen!

Vi hade en Jaguar i början på 2000-talet en S-type om jag inte missminner mig. Den var utrustad med CD-växlare till allas glädje, men det gällde att du visste vad du ville lyssna på innan du for iväg och innan eventuell packning var lastad. Själva CD-släden satt nämligen i ett fack på ena sidan i bagageutrymmet.

Det förklarar varför det sitter en gummikloss i kanten av högerdörren i en del sådana bilar. Har just funderat över det eftersom det ser lite konstigt ut men man har alltså helt enkelt satt på en sådan med dubbelhäftande tejp för att skydda bakluckan..


Egentligen var härdningen inte så dålig, men smörjningen var känslig man fick ofta oljesludge som gjorde att delar av kamaxlarna fick för dålig smörjning. Täta oljebyten var ett måste! Sen hade ju bilen en konstig konstruktion av toppen med 3d-tätning (dvs två packningar mot varandra) som ofta började läcka så att motoroljan försvann, och innan oljetrycksmätaren reagerar på för låg oljenivå så hade kamaxlarna redan tagit skada.



Om man körde i en djup vattenpöl så började det lätt slira eftersom variomaticen inte var helt inkapslad pga kylningen. Men oftast berodde slirningen på att ena remmen helt enkelt gått av och att man därför körde med en enda rem.

En fördel med variomaticen var att eftersom varje hjul i princip hade en egen växellåda (ungefär som en moppe-scooter) så hade man ganska bra väggrepp i halka, nära på som en AWD-bil (som i regel driver på två hjul samtidigt).



Eftersom det var standard att ha helljuset på knapp där så gjorde volvo detsamma.

Knappen fanns att köpa som tillbehör även till efterföljande årsmodeller så att man kunde få helljusomkoppling via fotknapp om man ville (t.ex. av gammal vana). Exakt samma knapp fanns sen att köpa (med något annorlunda kabel) till volvos bilstereon för kanalväxling i radion eller cd/spelare beroende på vad man lyssnade på då).



Luftpump har använts både för katalysator och ickekatalysatorbilar. Man började alltså med det för att späda ut avgaserna på icke katalysatorbilar, men senare på katalysatorbilar utan turbo används den för att trycka in extra luft till katalysatorn eftersom dessa bilar gick lite fett vid hårt gaspådrag och katalysatorn därför inte kunde rena ordentligt.

Genom att använda turbo så slipper man luftpumpen.



Blytillsatsen i bensin gjordes först för militära flygmotorer dels för att minska ventilslitaget och höja oktantalet.

I Sverige började man tillföra det i bensin pga att man under kriget för icke civila fordon främst körde med etanol och metanol men använde bensin för att starta upp motorn. Då bensinen hade ganska mycket lägre oktantal jämfört med etanol och metanol så fick man använda ganska låg kompression. Genom att använda det bly som man tillsatte flygbensinen så kunde man använda högre kompression på motorerna oavsett om de gick med metanol, etanol, bentyl eller bensin vilket gjorde att man kunde ta ut relativt hög effekt med icke bensin-bränsle men fortfarande starta upp med bensin utan problem.

När sidventilsmotorerna började fasas ut så krävde i regel de nya toppventilmotorerna att man körde på högblyad bensin (super 100).

Empirisk forskning.
Min gick i alla fall inte fortare än så. Prövade upprepade ggr. Troligtvis berodde det på att jag inte kände till hur konstruktionen fungerar...

Variomaticen på volvo 340 var sådan att om motorn var avstängd, men växelväljaren i D-läge så gick det att flytta bilen med startmotorn eftersom centrifugalkopplingen då var i låst läge. Det gick dock i regel inte att starta motorn på D utan man var tvungen att ha spaken i N eller P-läge.

Konstruktionen har inga dolda hemligheter, den reagerar på gaspådrag oavsett riktning.

Däremot är jag lite nyfiken på hur du mätte upp hastigheten, och framförallt, var du gjorde testernaPå den volvo 66 jag probackade fungerade inte hastighetsmätaren när man backade, och mig veterligt gör den inte på någon bil, möjligen de med digitala mätare, men det hade inte Volvo 66/343.
Den test jag nämnde , då det nog inte gick så fort som jag upplevde, avbröts då minsta rattutslag gjorde att bilen var nära att välta.

Måste jag förklara fördelen med denna lösning tio gånger i samma tråd? Det var inte alls dumt.

Nu pratar ni om olika bilar, och så mycket nonsens